Utveckling av programområde Sötvatten
Den första systematiska och samordnade miljöövervakningen i Sverige började 1978. Till viss del kunde man använda sig av dataserier som redan fanns, till exempel för Mälaren. Övervakningen av sötvatten inriktades till att börja med på försurningsproblem och metallhalter. Senare omfattades även eutrofiering och miljögifter.
De senaste stegen är variabler som indikerar status och påverkan på biologisk mångfald, samt organiska miljögifter. Det har också blivit allt intressantare att följa klimatfrågorna genom miljöövervakningsdata.
Grundvatten och ytvatten
Programområdet omfattar den kemiska och biologiska miljö som sötvattnet utgör. Dit räknas såväl grund- som ytvatten. Vatten i atmosfären övervakas inom programområde luft. Vatten som utgör markvatten och som ännu inte infiltrerat till grundvatten eller runnit till närbeläget ytvatten omfattas av programområden för skog, jordbruksmark respektive fjäll.
Utveckling av programområde
Trendstationer
Trendstationer finns för sjöar, vattendrag och grundvatten. Dessa stationer utgör grunden för ett nationellt stationsnät. I dessa program analyseras vattenkemi och tillståndet för fauna och flora en eller flera gånger per år.
Omdrevsstationer
För sjöar och grundvatten finns ett nät av omdrevsstationer vilka analyseras en gång vardera under en sexårscykel. Omdrevstiden är anpassad till internationella rapporteringskrav. Omdrevsstationerna ska ge en rikstäckande bild av miljötillståndet i landets sjöar och grundvatten som komplement till de årliga trendstationerna.
Delprogram för utveckling och utvärdering
Programområdet avsätter årliga medel för ett särskilt delprogram för utveckling och utvärdering. Delprogrammet syftar till att genomföra tidsbegränsade utvecklings- och utvärderingsinsatser för att kontinuerligt förbättra sötvattensprogrammet.
Innehållet i delprogrammet varierar mellan åren. Exempel på utvärderingar är när data från flera delprogram samlas ihop och analyseras för att sedan rapporteras.
