Tillförsel av näringsämnen till Östersjön och Västerhavet

Sammanställning av data

Sammanställningar av belastningsdata från föroreningar, eller Pollution Load Compilations (PLC), görs för Helsingforskommissionen (Helcom) för skydd av Östersjön. Denna sammanställning lägger fokus på årliga och periodiska utvärderingar av tillförsel av näringsämnen och utvalda farliga ämnen.

Den åttonde sammanställningen i den periodiska PLC serien löper från 2020 - 2024 och avser emissionsår 2021. PLC-8-projektet kommer att sammanställa data om källor och vägar för näringsämnen till Östersjön. Denna information kommer att hjälpa till att identifiera åtgärder för att minska miljöpåverkan orsakat av belastningar på det marina ekosystemet, samt prioritera de sektorer där dessa åtgärder ska tillämpas.

För att sammanställa den efterfrågade informationen gav Havs- och vattenmyndigheten, HaV, uppdrag till konsortiet Svenska miljöemissionsdata, SMED, att beräkna och sammanställa näringsämnesbelastningen till Sveriges omgivande havsbassänger. Sammanställningen ger, förutom underlag till rapporteringen till Helcom, även underlag till vattenförvaltningsarbetet i Sverige.

Data och andra underlag har hämtats från Havs- och vattenmyndigeten och Naturvårdsverkets nationella miljöövervakningsprogram för sötvatten och jordbruksmark, samt ett antal nationella och regionala aktörer:

• Sveriges lantbruksuniversitet (SLU),
• Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI),
• Statistiska centralbyrån (SCB),
• Institutet för vatten- och luftvårdsforskning (IVL),
• Jordbruksverket,
• Skogsstyrelsen,
• Lantmäteriet,
• länsstyrelser,
• kommuner
• och vattenvårdsförbund.
  

I uppdraget till SMED ingick att beräkna kväve- och fosforbelastningar från olika källor till sjöar, vattendrag och hav över hela Sverige. Syftet var att ge underlag till Sveriges rapporteringsskyldigheter inom HELCOM. Hur belastningen beräknades framgår i SMED rapport Nr 24-22.

Om reslutaten

På följande webbsida, i bakgrundsrapporterna och på SMHI:s Vattenwebb, finns resultat och information om beräkningsmetoder. Syftet är att öka användbarheten inom svensk vattenförvaltning.

Resultaten presenteras här som nettomängder för total-, antropogen- och bakgrundsbelastning. Nettomängder av belastning (”nettobelastning”) är andelen av bruttobelastningen som når havet efter att ämnena har tagits upp av biota eller gjorts otillgänglig för biota via fysikaliska processer, så kallad retention. Bruttobelastning är mängden näringsämnen som släpps ut till vattendrag eller sjö vid en källa. Bruttobelastningar är tillgängliga via SMHI:s Vattenwebb.

Det finns olika aspekter som bidrar till osäkerheter i resultaten som presenteras här. Överlag kan man dock säga att resultaten ger en trovärdig bild på nationell och havsbassängskala. Dock borde resultaten som redovisas här inte användas okritiskt när det gäller de finare geografiska skalorna och när det gäller vissa källor. Osäkerheten i beräkningar beror på osäkerheter i dataunderlaget men den beräknade belastningen och källfördelningen har validerats med hjälp av jämförelser med uppmätta halter av kväve och fosfor. För vissa källor råder det stor brist på uppmätta halter som kan verifiera beräkningar.

Resultatet avser bara utsläppsår 2021 och avrinningen har inte flödesnormaliserats så att de meteorologiska och därmed hydrologiska förhållande påverkar mängden av näringsämnen som når havet. Det betyder att eftersom 2021 har varit ett ganska blött år med högre flöde än genomsnittlig. Därmed har näringsämnesbelastningar varit större än till exempel 2018 som varit ett ganska torrt år med låga flöden. Detta på grund av att flera av näringsämnen är bundna till jordpartiklar som i tur ”tvättas” i större mängden in i vatten vid högre flöden.

Sidan kommer att uppdateras med resultat från nya och gamla beräkningar gällande näringsämnesbelastning och källfördelning.