Havs- och vattenmyndighetens strategi för akvatisk övervakning 2020–2023

Mål och strategi för akvatisk övervakning

Den statliga värdegrunden är den ledstjärna som ska säkerställa att vi genomför de uppdrag vi fått. Målet med strategin är att inom en period på fyra år säkerställa att myndigheten har förmågan att:

Rätt kunskap bygger på välhanterade data/information från ett antal olika källor, och insamlingen ska utformas systematiskt så att informationen kan ge ett heltäckande underlag för olika former av åtgärder.
Den akvatiska övervakningen ska utvecklas så att vi tar oss från nuläget till visionen och målet. Strategin för att nå dit kan formuleras som de stegvisa initiativen 1–5 nedan:

Steg 1: Identifiera rätt kunskap

Vi ska veta vilken information Sverige behöver samla in enligt gällande lagkrav och för förvaltningens behov och vad som täcks av HaV:s uppdrag och mandat.

Processer och strukturer mellan förvaltning och övervakning behöver utvecklas och förstärkas för att säkerställa att den information som behövs verkligen samlas in, analyseras och levereras.

Ett grundläggande krav för den insamling av övervakningsdata och miljöinformation som sker är att vi samlar in just den information som krävs och att den kan komma till användning i förvaltningen av den akvatiska miljön. Detta styrs i huvudsak i gällande regelverk internationellt och nationellt samt i de konventioner som Sverige skrivit under (Helcom, Ospar, konventionen för biologisk mångfald, barlastvattenkonventionen, med flera). Dessutom tillkommer krav på information som behövs för att kunna följa upp de svenska miljökvalitetsmålen och Agenda 2030.

Steg ett behöver göras vid ett initialt tillfälle, men måste sedan implementeras som en fortlöpande process med regelbunden uppföljning.

Kartläggningen av rätt kunskap behöver omfatta såväl miljötillstånd, miljöeffekter och effekter av genomförda åtgärder som mänskliga aktiviteter och deras belastning på vattenmiljön.

Mål steg 1:

• Behovskartläggning genomförd.
• Större brister (gapanalys) i dagens insamling och dataförvaltning identifierade.

Steg 2: Aktörs- och ansvarskartläggning

Vi behöver tydliggöra ansvarsfördelningen för insamling, hantering och analys av data som behövs för förvaltningen av den akvatiska miljön, i samverkan med andra aktörer och myndigheter (utifrån vad som identifierats i steg 1).

Idag är ett stort antal aktörer, från nationella myndigheter till länsstyrelser, kommuner och verksamhetsutövare, utförare av akvatisk övervakning. Ansvaret är dock i flera fall otydligt och de olika aktörerna kan ha olika syfte med övervakningen. Även internt på HaV är ansvaret för insamling av vissa typer av data eller kunskap inte tydligt utpekat, vilket kan leda till otydlighet vid planering av uppdrag.

Mål steg 2:

• Ansvarig aktör identifierad för varje kartlagt behov.

Steg 3: Samordnad, adaptiv och riskbaserad övervakning

HaV ska ta en tydlig roll som samordnande och stödjande inom den akvatiska övervakningen.

Steg 3 utgår från behoven inom HaV:s förvaltningsområde.
HaV ser ett behov av att ta ett övergripande ansvar för att utveckla den akvatiska övervakningen till stöd för förvaltningen, exempelvis genom att tydligare omfatta de lagkrav som följer av implementeringen av de akvatiska direktiven. Detta medför ett bredare perspektiv än den nuvarande nationella och regionala miljöövervakningen som till stor del är inriktad på att samla in referensuppgifter om miljötillståndet i relativt opåverkade vatten.

Det perspektiv som behövs för den akvatiska övervakningen är väl beskrivet i begreppen kontrollerande, operativ och undersökande övervakning, samt kravet på att övervakning ska vara riskbaserad och adaptiv och därmed utgå från en påverkansanalys.

Mål steg 3:

• Beskrivning av upplägg och organisation för en integrerad akvatisk övervakning.
• Nationell strategisk grupp, under ledning av HaV, koordinerar akvatisk övervakning på flera nivåer.

Steg 4: Utveckling av metodik och kostnadseffektivisering

Vi ska använda metoder och program som säkerställer att vi samlar in data så kostnadseffektivt och kvalitetssäkert som möjligt.

De program för insamling av data och information som upprättas ska vila på sunda statistiska principer, och säkerställa att insamlad data kan svara på relevanta frågor om miljötillstånd, förändringar, orsaker till förändringarna etcetera.

Av detta följer att de metoder som används för insamling måste uppfylla vissa förutbestämda kvalitetskrav. Samtidigt sker det hela tiden en teknisk utveckling och digitalisering. Övervakningen måste följa denna utveckling och när så är påkallat utnyttja den för att effektivisera sitt arbete med bibehållen kvalitet.

Vid införande av modernare övervakningsmetoder bör man beakta möjligheten att:

• a) samla in mer data (högre frekvens, fler parametrar, bättre geografisk täckning) av tillräckligt god kvalitet till samma pris, eller samma mängd data till ett lägre pris.
• b) samla in data snabbare och/eller av bättre kvalitet, samt ersätta/komplettera traditionella metoder med modernare varianter.
• c) samla in nya typer av data. Detta kan ge ny värdefull kunskap och förändrade perspektiv.

Exempel är data från DNA-analyser, optisk fjärranalys, transponderdata, automatiska och autonoma mätinstrument samt modellering.

Mål steg 4:

• Rutiner, arbetssätt och organisation för att kontinuerligt utvärdera och föreslå förbättringar i den akvatiska övervakningen är etablerade.
• De avtal och överenskommelser vi skriver är färre men mer långsiktiga.

Steg 5: Insamling och hantering av data samt digitalisering

Vi ska säkerställa att vår insamling och hantering av data från akvatisk övervakning görs så att den är av rätt kvalitet, tillgänglig för användare och ger stöd för förvaltningen.

Vi ska tillvarata digitaliseringens möjligheter för att registrera, lagra, behandla och tillgängliggöra data på ett kvalitetssäkert sätt. Digitalisering, artificiell intelligens (AI) och annan ny teknik öppnar nya möjligheter för att snabba upp hanteringen, visualisera data, för att i allt högre grad verifiera att data är kvalitetskontrollerad och kvalitetsklassad när den levereras, samt för att verifiera att all så kallad metadata (”data som beskriver datan”) är komplett, standardiserad och korrekt. Häri ligger också att data uppfyller relevanta regelverk såsom Inspire- (infrastruktur för geodata) och PSI-direktivet (öppna data).

Att datakvaliteten är känd och att den uppfyller relevanta kvalitetskrav åligger utföraren av övervakningen, men HaV behöver ta ansvar för verktyg som underlättar kvalitetskontrollen. Information om datakvalitet ska tillhandahållas till användare, exempelvis i form av kvalitetsklassning eller andra typer av flaggning.
Hela dataförsörjningskedjan, inklusive relevanta datavärdskap, ska därför vidareutvecklas med målet att all data uppfyller förordningar och andra lagkrav, att dess kvalitet är känd, samt att den görs lättillgänglig för miljöförvaltning, forskare och andra intressenter.

Mål steg 5:

• Funktion för miljöinformationshantering etablerad.
• Rutin och ansvar för ständiga förbättringar av föreskrifter, vägledningar och undersökningstyper på plats.