Hitta på sidan

Fysisk påverkan

Övervakning av den marina miljön ger underlag för att bedöma och följa utvecklingen av miljöns tillstånd och de miljöförändringar som uppstår till följd av mänskliga aktiviteter. Insamlade data kommer till användning i förvaltningen av havet och de marina resurserna.

illustration för fysisk påverkan

Muddringsfartyg i Hanöbukten. Foto: Hans Cronert/Azote

Övergripande information

Definition och syfte

Med fysisk påverkan avses här störning eller förlust av havets botten- och kustmiljö genom mänskliga aktiviteter som till exempel bottentrålning, muddring, dumpning, utfyllnader, anläggningar med tillhörande aktiviteter och andra aktiviteter som orsakar fysisk förändring av botten (vattendjup, sedimentfördelning och habitatförlust) och eventuellt de sedimentdynamiska förhållandena och hydrografiska villkoren (till exempel strömmar och vattenutbyte).

Fysisk påverkan kan identifieras utifrån registrerade uppgifter om var och när olika aktiviteter utförs. Sådan information finns exempelvis i beslutade tillstånd och dispenser eller gjorda anmälningar enligt miljöbalken samt kan tas fram genom exempelvis analys av flygbilder, VMS och loggböcker för fiskeverksamhet samt hydroakustiska mätningar med till exempel multibeamekolod. Efter samkörning av geografisk och tidsmässig information om mänsklig påverkan med information om ekosystemkomponenter i ett område kan påverkan bedömas.

För att uppskatta fysisk påverkan på bottenmiljöer är planen att använda data på mänskliga aktiviteter och belastningar, tillsammans med data på till exempel

I den senare ingår även att dokumentera spår av trålning vid övervakningen av större djur på havsbotten.

I dag samlas det alltså in olika sorters data som skulle kunna användas för att uppskatta fysisk påverkan, men i nuläget finns det inte en samlad strategi för hur dessa data ska användas tillsammans vid sådan bedömning. Metoder för övervakning och bedömning är dock under utveckling.

Ansvarig myndighet

Typ av övervakning

  • Bottentrålning: Geografisk spårbarhet av fiskefartyg via VMS (vessel monitoring system), AIS (automatic identification system) och radar i kombination med fiskefartygets loggbok.
  • Muddring, dumpning med mera: Insamling av data om tillståndspliktiga verksamheter.
  • Sand- grus och stentäkt Geografisk spårbarhet av fartyg (till exempel sandsugningsfartyg) via ett monterat black box system. VMS (vessel monitoring system), AIS (automatic identification system) och radar i kombination med redovisning från fartyget av positioner för aktivitet.
  • Sand- grus och stentäkt: Jämförelser och tolkningar av hydroakustiska data över samma områden mätta under olika tillfällen
  • Fysisk påverkan: Tolkning av flygbilder och detektion från satellitdata

Startår

Det saknas ännu en samlad strategi för hur insamlade data ska användas tillsammans för att skatta fysisk påverkan. Metoder för övervakning och bedömning är dock under utveckling.

Bottentrålning

VMS-data finns från 1998 i begränsad omfattning. Loggböcker finns med positioner för sätt och hal från 1995.

Data från tillståndspliktiga verksamheter

Dumpningsverksamhet började rapporteras till havskonventionerna 1996. Sedan 2011 rapporteras även muddringsaktivitet kopplad till dumpningar. Data på andra verksamheter har samlats in från prövningar inför vissa rapporteringar, men löpande insamling är ännu inte på plats.

Gällande sand- grus och stentäkt finns data på volymen uttag i m³ per tillståndsgivet område och år i Sverige från 1967.

Tolkning av flygbilder och detektion från satellitdata

År 2018 analyserades historiska och nya flygbilder av Sveriges kustområden för att identifiera fysisk störning inom projektet Fysisk påverkan i svenska kustvatten – kartläggning, bedömning och vägledningar (dnr 3243-16). Resultaten gäller 1960-tal, och nutid (2016). För att en uppfattning av förändringstakten så har tolkningar av fem större delområden gjorts för åren 1994 och 2008.

Analyserna är gjorda genom tolkningar av ortofoton och planeras att följas upp en till två gånger under en bedömningscykel på sex år, utifrån ett förslag på ny undersökningstyp som är planerad att beslutas 2020.

Internationell samordning

  • Vad Sverige övervakar styrs bland annat av olika EU-lagstiftningar som ställer samma krav på alla EU:s medlemsstater (se Hur data används).
  • Sverige deltar aktivt i expertgrupper inom Helcom, Ospar och Ices som samordnar och bidrar till utvecklingen av ländernas övervakning och bedömningsmetoder avseende fysisk störning.

Beskrivning av övervakning

Dessa data samlas in

Bottentrålning

  • För fiskefartyg större eller lika med 12 meter: identitet, tidsstämpel, position, kurs och fart en gång per timme via VMS.
  • För fiskefartyg större eller lika med 15 meter: Fartygets rörelser via AIS och/eller radar
  • Trålningsverksamhet – genom att kombinera fartygsdata med fiskeloggboken (då den inkommit) kan fiske indikeras. Det anges också i loggboken vilken typ av redskap som används.

Data från tillståndspliktiga verksamheter

Insamling av data om dumpnings- och muddringsaktivitet sker löpande. Ärenden sammanställs även för att kunna söka ut andra verksamheter såsom bryggor, pirar, utfyllnader, erosionsskydd, vindkraftsverk och andra konstruktioner. Men detta görs inte löpande.

Följande data samlas in löpande om muddring och dumpning:

  • geografisk plats
  • areal/volym
  • tidpunkt (vid muddring framgår i nuläget tidpunkt endast när muddringen är kopplad till en dumpning)
  • bottentyp (vid muddring)
  • typ av muddring
  • koncentration av föroreningar i dumpade muddermassor

Gällande vindkraftsetablering ger Vindbrukskollen en överblick på befintliga och planerade vindbruk, men kan ibland sakna viss information om enskilda vindbruk, såsom anläggningsår.

Följande data samlas in om sand- grus- eller stenuttag:

  • fartygs positioner och aktiviteter på geografisk plats
  • volym upptagen sand
  • tidpunkt
  • fysiska mätningar av havsbottnen före och efter upptag

Innan uttag beviljas genomförs ett kontrollprogram i området av flora och fauna både på och i botten samt i vattenpelaren. Innan täktverksamheten startar söks även området av efter marina däggdjur. Efter täktverksamheten upprepas kontrollprogrammet och så undersöks botten med multistrålekolod, sidoavsökande sonar och sedimentekolod samt med sedimentprovtagningar.

Hydroakustiska mätningar utförs före och efter sandtäktsverksamheten.

Tolkning av flygbilder och detektion från satellitdata

Förekomst av olika påverkanskomponenter i kustzonen analyseras huvudsakligen utifrån tolkning av flygbilder och detektion med hjälp av satellitdata. Dessutom används kompletterande data från flera olika databaser.

Följande grupper av företeelser har analyserats genom tolkning av flygbilder:

  • Konstruktioner – till exempel brygga, pir, kaj, utfyllnad, hamn, vindkraft, bro, byggnad.
  • Spår av verksamhet – till exempel muddring, dumpning, bortgrävning, invallade vikar, anläggningsarbete, sandtäkt, ankring och svall från båtar.
  • Plats för verksamhet – till exempel badplatser, akvakultur, småbåtshamn
  • Övrigt – till exempel vrak, rör, kablar, fiberbankar

Följande kompletterande dataset samlas in:

  • Verksamheter – vattenbruk, dumpningar, sedimentextraktion
  • Konstruktioner – artificiella rev, vindkraftverk, badplats, dammar, fiberrika sediment, kablar, tunnlar
  • Som komplement till dumpning, muddring och utfyllning har även AIS-data använts.

Följande uppgifter samlas in för respektive företeelse:

  • tidpunkt (för att bedöma förändring över tid från tidigare bildanalys)
  • företeelsens geografisk plats
  • den kartlagda företeelsens areal/längd
  • företeelsens relativa inverkan (impact) med avseende på hydrologiska kvalitetsfaktorer (till exempel vågbrytande effekter, spridning av sediment och så vidare)
  • generell vågregim runt företeelsen och hur denna påverkas
  • bottensubstrat som påverkas och påverkar området runt företeelsen, till exempel via sedimentspridning eller erosionsärr/uppbyggnad av sandrevlar.
  • djupverkan, genom att det ofta sker mer påverkan om företeelsen berör botten med aktiv vågverkan till exempel genom resuspension, vilket i sig kräver tillgång till en djupmodell.
  • zonering av intensitet så att modellen visar störst potentiell påverkan nära en företeelse eller grupp av företeelser.
  • intensitet av påverkanstryck, det vill säga aggregering av närliggande företeelser, per hydrologisk kvalitetsfaktor och med hänsyn till zoneringar.

Rumslig och tidsmässig täckning

När data samlas in görs det längs hela Sveriges kust.

Bottentrålning

VMS är ett globalt system då det är satellitbaserat. VMS-data fås en gång i timmen, men det finns möjlighet att ändra frekvensen.

AIS-data beror främst på VHF-täckningen. Det är möjligt att även fånga upp VHF-signalen med satellit. Rapporteringsfrekvens beror på flera faktorer, främst fartygets hastighet och typ av transponder. Vid trålfart kan rapportering ske var tionde sekund.

Rumslig och tidsmässig täckning av radar beror på vilket övervakningssystem som används. Övervakningen inkluderar även utländska fartyg när de befinner sig i svensk ekonomisk zon, då även deras loggboksdata görs tillgängligt av flaggmedlemsstaten.

Analyser per havsområde bör genomföras i samarbete med andra medlemsländer som fiskar i samma havsområde. Sådana analyser har bland annat gjorts inom ramen för EU-projektet BENTHIS och i ICES arbete.

Då VMS och AIS inte är obligatoriskt för alla fartyg blir inte övervakningen av fysisk störning genom bottentrålning heltäckande.

Data från tillståndspliktiga verksamheter

Sammanställning av data i beslut från prövade verksamheter gällande dumpning och muddring görs årligen av HaV. För att kunna inkludera fler verksamheter i den årliga sammanställningen behöver nya system för datahantering tas fram.

Var, när och hur muddringar och dumpningar sker regleras i besluten för den aktuella verksamheten. Oftast är dessa beslut förenade med en rad skyddsåtgärder för att minimera den negativa miljöpåverkan, exempelvis när på året muddring/dumpning får ske.

Generellt utförs muddringar i farleder och i eller i anslutning till hamnar (stora som små) längs med hela Sveriges kust. Ärenden om muddring och dumpning är dock vanligare i de kustområden där det förekommer mycket båttrafik, till exempel längs västkusten, i Göteborgsområdet och Stockholmsområdet.

Gällande vindkraftsetablering ger Vindbrukskollen en överblick på befintliga och planerade vindbruks geografiska placering, men kan ibland sakna viss information om enskilda vindbruk, såsom anläggningsår.

För perioden 2011-2016 sammanställde myndigheten även data om utfyllnader och kustskydd för rapportering till Helcom. Denna information användes vid bedömningen av Östersjöns tillstånd.

Sand- grus eller stenuttag från havsbotten sker i dagsläget i relativ liten skala. Från 1992 till 2010 förekom inte någon sandtäktsverksamhet i Sverige. Sedan 2010 har Ystads kommun ett tillstånd att ta upp sand vart tredje år till och med 2020. Med klimatförändringar och behov av kustskydd förväntas dock uttagen öka i framtiden (för strandfodring), vilken kan leda till negativa konsekvenser för miljön. 

Tolkning av flygbilder och detektion från satellitdata

Uppföljning av fysisk störning genom tolkningar av ortofoton och detektion med hjälp av satellitdata planeras att följas upp en till två gånger under en bedömningscykel på sex år och kommer att täcka in hela Sveriges kustvatten.

För att bedöma påverkan på bottenmiljöer krävs också att övervakning av bentiska livsmiljöer finns

Metoder

Bottentrålning

Genom att kombinera data om fiskefartygets position från VMS och AIS med information från fartygets loggbok kan påverkansfaktorn för fysisk störning genom trålning modelleras. Fiskepositioner angivna i loggböckerna stämmer inte alltid med den faktiska fiskepositionen.

Följande komponenter används idag för att modellera trålningsverksamhet:

  • VMS är ett satellitbaserat övervakningssystem för fiskefartyg som rapporterar fartygens identitet, tidsstämpel, position, kurs samt fart en gång per timme. Det är obligatoriskt för fiskefartyg som är större än eller lika med 12 meter, för närvarande 152 stycken svenska fartyg.
  • AIS är ett VHF-baserat sjösäkerhetssystem, mellan fartyg, vars rapportering är ännu mer omfattande och rapporterar beroende på fartygens hastighet, på sekundnivå. AIS är obligatoriskt för fiskefartyg som är större än eller lika med 15 meter, för närvarande 98 stycken svenska fartyg. Beroende på VHF-radions räckvidd är det inte säkert att AIS-rapporter från fartyg långt från kusten når land och därmed kan registreras. Fartyg som inte omfattas av krav på AIS är oftast ändå utrustade med AIS, men de kan välja att inte sända sina AIS-rapporter.
  • Beroende på vilket övervakningsprogram som används kan fartygens rörelser detekteras med hjälp av radar. Det beror på samma sätt som för AIS på fartygets avstånd till kusten.
  • Systemen visar var fiskefartygen är, men inte vad de gör. Vilket gör det svårt att i realtid avgöra om fiskeverksamhet pågår. Kombineras data med fiskeloggboken (då den inkommit) kan fiskeverksamhet indikeras. För att fastställa fiskeverksamhet krävs hög rapporteringsfrekvens från AIS samt sensorer på till exempel trålvinschar, motorvarvtal, och liknande och gärna kamera.
  • Fartyg och fartygens svallvågor kan detekteras via radarsatellit (SAR) och på så vis indikera fiskeaktivitet.

Data från miljöbalksprövningar

Det finns en mängd information i ansökningar, anmälningar och beslut om muddring och dumpning kopplat till fysisk påverkan på havsmiljön och som kan användas i övervakningssyfte.

Muddringsverksamhet kräver alltid tillstånd eller att det gjorts en anmälan enligt miljöbalken. Vilket som krävs beror på muddringens omfattning samt vilka allmänna och enskilda intressen som berörs.

Alla dumpningar kräver en dispens från dumpningsförbudet, 15 kap miljöbalken. Dumpningsdispensen får endast lämnas om avfallet kan dumpas utan olägenhet för människors hälsa eller miljön.

Vid prövning av muddringsverksamheter och dumpningsärenden samlas det in en rad olika uppgifter som kan vara av intresse även i övervakningssyfte. Det kan exempelvis gälla information om muddringens omfattning, djup, volymen av muddermassor, analyser om eventuellt innehåll av miljögifter samt var muddringsmassorna kommer att dumpas.

I HaV:s rapport 2018:19 (bilaga 1-2) anges det vad som bör ingå i en ansökan om tillstånd till muddring respektive anmälan om muddring samt vilken provtagning och analys som är lämplig att utföra.

Besluten om muddring och dumpning är oftast förenade med villkor som reglerar var, när och hur muddring och/eller dumpningen får utföras. Ärendena prövas av Länsstyrelsen, HaV eller Mark- och miljödomstolen och information om beslutade muddringar och dumpningsdispenser finns hos dessa myndigheter.

Sverige rapporterar varje år beviljade och nyttjade dispenser för dumpning av muddermassor till Helcom (Östersjön), Ospar (Skagerrak och Kattegatt) samt till IMO under Londonkonventionen. Vid rapporteringen följer Sverige de vägledningar som tagits fram inom Helcom, Ospar och IMO. Insamlandet av data bygger på att beslutande myndighet ställer upp villkor för rapportering i varje enskilt beslut samt att tillsynsmyndigheten begär in dessa uppgifter (se Dessa data samlas in).

I vissa fall saknas det uppgifter gällande genomförda dumpningar och dessa måste då utelämnas eller skattas/beräknas. Detta kan exempelvis vara fallet vid konvertering från kubikmeter till ton där uppgifter om muddermassornas beskaffenhet, inklusive kornstorlek, är av betydelse. Saknas dessa uppgifter baseras beräkningarna på en omräkningsfaktor. Skattningar måste även göras i de fall det saknas uppgifter om hur stor del av den beviljade volymen som verkligen dumpats.

Det är verksamhetsutövare inom vindkraft och handläggande myndigheter (länsstyrelser och kommuner) som frivilligt registrerar löpande information om respektive vindkraftsprojekt. Tillstånd för vindkraftsetablering i vatten prövas normalt av Mark- och miljödomstolen.

För att få utvinna sand, grus eller sten från havsbotten inom allmänt vatten på kontinentalsockeln krävs tillstånd enligt kontinentalsockellagen (1966:315).

SGU meddelar, genom bemyndigande sådana tillstånd med villkor och är även tillsynsmyndigheten för sådana täktverksamheter samt samlar in data kring dessa.

Tolkning av flygbilder och detektion från satellitdata

Övervakning av fysisk påverkan baseras på en uppsättning av indirekta metoder för att mäta en variabel. I begreppet indirekta metoder ingår fjärranalys av satellit- och flygbilder/ortofoton, AIS (Automatic Identification System) och VMS (Vessel Monitoring System).

Muddring och konstruktioner samlas in genom tolkning av ortofoton där yta, längd, utbredning och antal objekt skattas. Dumpning som orsakar grumling bestäms också med hjälp av andra optiska våglängde än det synliga ljuset med hjälp av satellitdata. För dumpning och muddring samt beräkning av svall används AIS-data på fartygsrörelser.

AIS-transponderdata hämtas från Sjöfartsverkets databas i form av så kallade ”historical tracks” i shapefilsformat. Området för uttag definieras som hela Sveriges ekonomiska zon (EEZ). Data omprojiceras från WGS84 till SWEREF99TM och analyseras därefter enligt respektive metodbeskrivning. Ortofoton för tolkning av variablerna muddring, byggnation (pir/vågbrytare, badplats, småbåtshamn, brygga, och kaj) erhålls via WMS-tjänster från Lantmäteriet.

Satellitbilder för analys av muddringar kan hämtas från Saccessarkivet hos Lantmäteriet, eller annan leverantör av öppna satellitdata (till exempel, Copernicus, Google eller Amazon AWS).

Metodbeskrivningar finns i leveransbeskrivningar från projektet Fysisk påverkan. Dessutom finns ett förslag på en ny undersökningstyp (Uppföljning av påverkan på marina bentiska samhällen med indirekta metoder) som sammanställer metodstandarderna. Undersökningstypen beräknas vara klar 2020 och publiceras på HaV:s webbsida.

Kvalitetssäkring

Bottentrålning

Idag saknas automatisk kvalitetssäkring av VMS- och AIS-rapporter. VMS är plomberad och det finns ett regelverk för funktionalitet och hantering vid fel. AIS är ett sjösäkerhetssystem, men i övervakningshänseende saknas rättsliga krav på funktionalitet och felhantering.

Kvalitetssäkring av loggboksinformation sker via felrapporter. Felen rättas sedan manuellt.

Data från tillståndspliktiga verksamheter

Vid sammanställning av data från prövningar av anmälningar, tillstånd och dispenser bedöms rimligheten i de värden som anges. Det görs även en uppföljning av hur verksamheten har utförts jämfört med vad som framgår i ärendet. Uppföljningen görs genom att kontakta tillsynsmyndigheten eller verksamhetsutövaren.

Gällande sand- grus och stenuttag finns villkor i tillståndet enligt kontinentalsockellagen för hur kontrollprogram och rapportering ska gå till.

Tolkning av flygbilder och detektion från satellitdata

Kvalitetssäkring innebär att kontroll av kartprojektionen ska vara Sweref99TM. Rastrering görs med pixelstorlek om 25 meter. Rasterfiler skapas så att pixlarna ligger fördelade enligt 0, 25, 50, 100 meter osv. Dessutom kontrolleras att uppmätta max- och minvärden är rimliga på hämtad data.

Här finns data

Bottentrålning

De rådata som samlas in lagras hos Havs- och vattenmyndigheten och bearbetade data som inte omfattas av sekretess görs tillgängliga vid förfrågan till

Data som samlas in och lagras av andra aktörer (Kustbevakningen, EMSA, andra medlemsstater eller tredjeland) lämnas inte ut.

Data från tillståndspliktiga verksamheter

Det finns inget nationellt register över beslutade och genomförda muddringar och dumpningar. Dessa uppgifter finns i varje beslutande myndighets diarium. De data som Havs- och vattenmyndigheten sammanställer årligen lagras på myndigheten och lämnas ut vid förfrågan till havochvatten@havochvatten.se.

SGU rapporterar årligen sanduttag i svenska kustvatten genom Working Group on the Effects of Extraction of Marine Sediments on the Marine Ecosystem inom Internationella havsforskningsrådet (Ices). Rapporteringen sker även till Helcom och Ospar. Årliga data för uttag i Sverige och för alla länder i ICES regionen finns redovisat i varje ICES WGXT årsrapport som går att hämta från angiven länk.

Tolkning av flygbilder och detektion från satellitdata

Arbete pågår med att bygga upp en förvaltningsstruktur för framtagna underlag och modeller. Parallellt med detta sker ett arbete med att informationsklassa underlagen, för att fastställa vad som får spridas och under vilka förutsättningar. Ambitionen är att de grundläggande påverkanskomponenter som samlas in av HaV genom karteringar ska tillgängliggöras via HaV:s portal (under beredning) för geografisk information.

Utveckling

Inom vatten- och havsmiljöförvaltningen är planen att data från övervakningen av fysisk påverkan ska kunna användas för att göra påverkansanalys och för att bedöma miljöstatus. Data kommer även att vara till nytta vid kommunal och nationell fysisk havsplanering, miljöprövning och tillsyn samt vid arbete med områdesskydd, restaurering och återställning av miljöer med höga naturvärden. Övervakningen ger dessutom betydelsefulla underlag för att tillämpa ekosystembaserad förvaltning.

Det pågår arbete med att ta fram metoder för att skatta fysisk påverkan på nationell och internationell (regional) nivå.

På lokal nivå arbetar Vattenmyndigheterna med att samla in påverkansdata för påverkansanalys utifrån vattenförvaltningen, enligt den vägledning som HaV tagit fram ett utkast till. Det saknas dock metoder för att samla in alla de data som behövs för påverkansanalysen, men utveckling av sådana metoder pågår på nationell nivå. HaV har exempelvis tagit fram en GIS-baserad påverkansmodell för mänsklig fysisk störning i kustzonen. Modellen generar potentiella påverkanszoner runt olika anläggningar och aktiviteter som bryggor, muddring, svall, etcetera.

Ambitionen är att kontinuerligt utveckla och verifiera modellen. Underlaget är viktigt för att få en bild av hur stora ytor av olika naturtyper och livsmiljöer som påverkas direkt och indirekt. Modellen är tänkt att stötta vattenförvaltningen på lokal nivå samt ge underlag till verktyget Symphony som ska användas för bedömning av kumulativ påverkan från flera belastningar på en större geografisk nivå, och ge stöd för havsplanering och havsmiljöförvaltning.

HaV arbetar tillsammans med SLU Aqua på en kunskapssammanställning kring fysisk påverkan i kusten och effekter på ekosystemen som en del av arbetet kring fysisk påverkan i Svenska kustvatten, rapporten är under beredning och kommer att publiceras under halvårsskiftet 2020.

Ett antal miljöforskningsprojekt har 2020 fått medel från Naturvårdsverket (i samverkan med HaV) för att under tre år forska kring kumulativa effekter i miljön, bland annat Carambha som kommer att jobba med kumulativa effekter av bland annat fysisk påverkan på marina bottenmiljöer.

Därutöver har även Havsmiljöinstitutet gett ut en rapport kring fritidsbåtars påverkan på grunda kustekosystem.

På regional skala arbetar Helcom med att utveckla metoder för bedömning av kumulativ påverkan, liknande det som verktyget Symphony är tänkt att göra nationellt. Just nu pågår arbete med att samordna det nationella arbetet med det som görs på lokal nivå inom vattenförvaltningen och med det som görs på regional nivå inom Helcom. Inom Ices pågår dessutom arbete med att ta fram användbara indikatorer för fysisk påverkan med befintliga dataflöden. Dessa rör främst påverkan från fiske och mineralutvinning och blir användbara för förvaltning av Sveriges utsjöområden.

Bottentrålning

HaV utvecklar för närvarande:

  • en ny elektronisk fiskeloggbok för alla fartyg med inbyggda kontrollfunktioner för att kvalitetssäkra data.
  • en webbsida där fiskeverksamhet, bland annat trålning, kan visas i en digital karta.
  • en analysmetod för att kunna avgöra om fiskefartyget sätter eller halar sin trål. Metoden bygger på att fart, kurs och riktning analyseras från positionsrapporter som kommer in med hög frekvens via exempelvis AIS.

Data från tillståndspliktiga verksamheter

HaV har initierat att arbete med att utreda hur informationshanteringen inom området muddring och dumpning kan effektiviseras. Arbetet sker inom samverkan med andra organisationer inom miljösektorn. Målet är att berörda aktörer ska få tillgång till den information de behöver gällande muddring och dumpning, och att det även ska kunna inkludera information om andra typer av vattenverksamheter, till exempel vindkraft och utfyllnader på sikt.

Tolkning av flygbilder och detektion från satellitdata

Ett förslag på ny undersökningstyp för ”Uppföljning av påverkan på marina bentiska samhällen med indirekta metoder” har tagits fram, och förväntas vara klar 2020.

Hur data används

Övervakningsdata används för att följa upp och bedöma tillståndet i miljön i enlighet med nationella och internationella krav och överenskommelser. I de fall det saknas metoder för att bedöma status baserat på övervakningsdata pågår oftast ett utvecklingsarbete i internationella expertgrupper där svenska experter deltar. Att bedömningsmetoder saknas kan ibland bero på brister i data och i andra fall på svårigheter att fastställa gränser för bedömning av status.

Vattendirektivet

Vattendirektivet är implementerat i svensk lagstiftning genom vattenförvaltningsförordningen, i vilken 7 kapitlet föreskriver att övervakning av vattnets tillstånd ska genomföras i enlighet med direktivets bilaga V.

Enligt direktivets bilaga II, kapitel 1.4 ska en påverkansanalys genomföras, som ska ligga till grund för övervakningsprogrammets riskbaserade utformning. Här framgår att påverkansanalysen ska omfatta information om typ och omfattning av den betydande antropogena påverkan som ytvattenförekomsterna i varje avrinningsdistrikt kan komma att utsättas för, däribland:

  • Identifiering av betydande morfologiska förändringar av vattenförekomster
  • Uppskattning och identifiering av andra betydande antropogena effekter på ytvattenstatusen. Detta inbegriper exempelvis förändring av konnektivitet och hydrologisk regim.

Läs mer i Naturvårdsverkets Handbok 2007:3 Kartläggning och analys av ytvatten.

Bedömning

Vattenmyndigheterna ansvarar för påverkansanalys och statusbedömningar av hydromorfologi. Bedömningarna lagras i webbstödet Vatteninformation System Sverige (VISS).

HaV har tagit fram vägledningar för hur påverkansanalysen ska genomföras. Denna finns ännu bara som arbetsversionPDF. I vägledning om påverkansanalysen finns en lista över olika typer av påverkan som kan ingå i påverkansanalysen.

Havsmiljödirektivet

Havsmiljödirektivet är implementerat i svensk lagstiftning genom havsmiljöförordningen, vilken anger att övervakning av havets miljötillstånd ska genomföras i enlighet med direktivets Bilaga III, tabell 2.

Här framgår att följande bör övervakas och bedömas:

  • Fysisk störning av havsbotten (tillfällig eller reversibel)
  • Fysisk förlust (på grund av varaktig förändring av havsbottensubstrat eller havsbottens morfologi och på grund av utvinning av havsbottensubstrat)
  • Ändringar av hydrologiska förhållanden

Hur god miljöstatus definieras och vilka indikatorer som används för att definiera god miljöstatus regleras genom HaV:s föreskrifter HVMFS 2012:18. Föreskrifterna bygger på EU:s kommissionsbeslut om god miljöstatus, i de fall det finns svenska data och en indikator med tillhörande tröskelvärde. I kommissionsbeslutet framgår vilka kriterier som ska (primära) eller kan (sekundära) användas vid bedömning och det ges även riktlinjer för övervakning.

De sekundära kriterierna är endast relevanta om det finns en risk att inte uppnå god miljöstatus eller om de behövs för att komplettera bedömningen enligt de primära kriterierna.

Fysisk störning ingår i deskriptor 6 och de primära kriterierna:

  • D6C1: Rumslig omfattning och fördelning av fysisk förlust (varaktig förändring) av havsbotten. Måttenhet: Omfattning av bedömningsområdet som är fysiskt förlorad, i kvadratkilometer (km²).
  • D6C2: Rumslig omfattning och fördelning av belastningar som ger fysisk störning av havsbotten. Måttenhet: Omfattning av bedömningsområdet som är fysiskt störd, i kvadratkilometer (km²).

Dessa kriterier ger i sin tur underlag för bedömning av kriterierna D6C3, D6C4 och D6C5 (se faktablad Bentiska livsmiljöer)

Fysisk störning ger även underlag till deskriptor 7 och:

  • Det sekundära kriteriet D7C2: Rumslig omfattning av varje bentisk livsmiljötyp som påverkas negativt (fysiska och hydrografiska egenskaper och associerade biologiska samhällen) på grund av en bestående förändring av hydrografiska förhållanden.
  • Måttenhet: Omfattning av varje livsmiljötyp som påverkas negativt, uttryckt i kvadratkilometer (km²) eller som procentandel av livsmiljöns totala naturliga omfattning i bedömningsområdet.

Enligt kommissionsbeslutet ska övervakningen för deskriptor 7 inriktas på förändringar som har samband med utbyggnad av infrastruktur, antingen vid kusten eller ute till havs. Vidare ska hydrodynamiska modeller för miljökonsekvensbeskrivning som validerats med fältmätningar eller andra lämpliga infomationskällor användas för att bedöma omfattningen av effekterna av varje utbyggnad av infrastruktur.

Bedömning

Det finns en svensk indikator framtagen för att bedöma fysisk störning enligt HVMFS 2012:18:

Den svenska indikatorn utgår från indikator BH3 som tagits fram inom Ospar. Syftet med indikatorn är att utvärdera omfattningen av potentiell mänsklig påverkan på havsbotten och dess tillhörande arter, habitat och ekosystem. Indikatorn är utformad för att bedöma alla habitattyper under tidvattenzonen, det vill säga huvudsakliga livsmiljötyper och inom Ospar listade hotade och minskande livsmiljöer.

Indikatorn är baserad på en kombination av rumsliga analyser för att på så sätt kunna extrapolera lokala resultat till större områden där datatillgången är begränsad.

Det finns även en miljökvalitetsnorm för fysisk störning (D.1) med en tillhörande indikator (D.1.1).

  • D1 – Den av mänsklig verksamhet opåverkade havsbottenarealen ska ha en omfattning som ger förutsättningar för att upprätthålla bottnarnas struktur och funktion för respektive livsmiljötyp.
  • D.1.1 Trend för fysisk störning på havsbotten från bottentrålning

Målvärde: Arealen trålsvepta områden under bedömningsperioden ska minska jämfört med närmast föregående sexårsperiod.

Art- och habitatdirektivet

Art- och habitatdirektivets övergripande mål är att bevara typisk och speciell europeisk natur. I praktiken innebär detta att medlemsländerna hjälps åt att bibehålla eller återuppnå gynnsam bevarandestatus för de utvalda arter och naturtyper som nämns i direktivets bilagor.

Fysisk störning av havsbottnen påverkar naturtypernas bevarandestatus både direkt och indirekt. Den direkta påverkan innebär i allmänhet att förekomsten av naturtypen förstörs, till exempel genom att gräva bort den eller bygga på den, eller genom att förstöra de strukturer och funktioner som kännetecknar naturtypen (till exempel muddra öppningen till en kustnära lagun så att vattenutbytet med det omgivande havet ökar). Indirekt påverkan kan vara förändrade vattenströmningar, ökad grumlighet (som leder till att en del av växtligheten slås ut) eller en ökad näringsbelastning (som förändrar artsammansättning, struktur och funktioner).

Behovet av tillförlitliga övervakningsdata omfattande all fysisk störning är därför av mycket stor betydelse för bedömningen av bevarandestatus.

Bedömning

  • Hur väl medlemsländerna klarar av att bibehålla den europeiska naturens mångfald mäts genom en gemensam och strukturerad rapportering till EU vart sjätte år i enlighet med artikel 17 i Art- och habitatdirektivet. Den senaste bedömningsperioden är 2013-2018 och rapporteringen skedde i april 2019.
  • Bevarandestatus för de arter och naturtyper som omfattas av direktivet bedöms utgående från fyra centrala parametrar, av vilka två är de samma för arter och naturtyper: utbredningsområde och framtida utveckling (som också inkluderar påverkan och hot). För arter bedöms också dess populationsparametrar och tillståndet i artens huvudsakliga livsmiljö, medan man för naturtyper istället bedömer naturtypens förekomst (inom utbredningsområdet) samt dess strukturer och funktioner. Bedömningen görs enligt principen ”one out all out”, det vill säga det är den sämsta parametern som avgör. I praktiken innebär detta att för att en naturtyp ska ha gynnsam bevarandestatus ska dess utbredning, förekomsten av naturtypen inom utbredningsområdet, naturtypens strukturer och funktioner samt dess framtidsutsikter alla vara på gynnsam nivå.
  • Fysisk störning är en av de allvarligaste påverkansfaktorerna eftersom störningen i många fall förstör förekomsten av naturtyper permanent, vilket i bedömningen (utbredning och förekomst) leder till en lika permanent ogynnsam bevarandestatus. I vissa fall kan naturtypen restaureras (till exempel att på nytt stänga ett söndergrävt inlopp till en kustnära lagun), men annars är ekologisk kompensation (återinförande av en tidigare förekomst på annan plats) den enda möjligheten att åter uppnå gynnsam bevarandestatus. I några fall kan naturen återhämta sig från de negativa effekterna av fysisk störningen ifall störningen avlägsnas (till exempel förbud mot bottentrålning), men återhämtningen kan ta betydande tid.

Havsplanering

Havsplanering genomförs i Sverige utifrån kraven i havsplaneringsförordningen och är till för att visa hur havet utanför kustzonen ska användas effektivt och hållbart, nu och i framtiden.

I havsplaneringen görs en miljöbedömning för att studera havsplanernas konsekvenser för havsmiljön. Det är en del i tillämpningen av ekosystemansatsen. Syftet med miljöbedömningen är bland annat att integrera miljöaspekter i havsplanerna för att främja en hållbar utveckling.

Bedömning

HaV har utvecklat ett planeringsverktyg som heter Symphony för att rumsligt uppskatta miljöpåverkan och känslighet i ekosystemen. Med Symphony kan den sammanlagda, kumu­lativa, miljöpåverkan från olika belastningar visas utifrån nuläge, framtids­bild eller förändringar genom planeringen. Med kumulativ miljöpåverkan menas den sammanlagda belastningen från olika mänskliga verksamheter på växt- och djurliv i havet.

Underlag för Symphonys data för fysisk störning går att ladda hem här.

Det sker en löpande utveckling av såväl metoden som den övervakning som ger underlag till verktyget.

Helcom

Som part i Helsingforskonventionen ska Sverige delta i arbetet med att skydda Östersjön samt följa de rekommendationer som tas fram inom konventionen.

Ett program för övervakning av fysisk påverkan är under utveckling i HELCOM Monitoring Manual.

I Baltic Sea Action Plan (BSAP) bidrar data på fysisk störning till att följa upp mål under tema biodiversitet - Natural marine and coastal landscapes.

Bedömning

Ospar

Som part i Ospar-konventionen ska Sverige delta i arbetet med att skydda Nordsjön samt följa de beslut, rekommendationer och överenskommelser som tas fram inom konventionen.

Övervakning av fysisk påverkan ingår i OSPAR CEMP som är en del i Joint Assessment and Monitoring Programme (JAMP) tema B - Biodiversity and Ecosystems.

I North East Atlantic Environmental Strategy framgår att ett övergripande mål inom Ospar är att genom ekosystemansatsen förvalta mänskliga aktiviteter så att den biologiska mångfalden bevaras.

Bedömning

  • Inom Ospar används samma indikator som den svenska (6.3A) som används för havsmiljödirektivet. Syftet med indikatorn är att utvärdera omfattningen av potentiell mänsklig påverkan på havsbotten och dess tillhörande arter, habitat och ekosystem.
  • Indikatorn användes senast för att bedöma Nordsjöns status 2014-2018 i OSPAR Intermediate Assessment. Resultatet från bedömningen finns att läsa här: Extent of Physical Damage to Predominant and Special Habitats.

Miljömål

Svenska miljökvalitetsmålen

För att följa upp de svenska miljökvalitetsmålen behövs dataunderlag.

Övervakning av fysisk påverkan ger underlag till preciseringarna om god miljöstatus i miljökvalitetsmålet Hav i balans samt levande kust och skärgård.

De svenska miljömålen följs upp genom en årlig uppföljning på nationell och regional nivå. Det görs även en fördjupad utvärdering vart fjärde år.

Agenda 2030

Av FN:s 17 globala miljömål kan data på fysisk påverkan användas för att följa upp mål 14 – Hav och marina resurser och delmålet 14.2:

  • Senast 2020 förvalta och skydda marina och kustnära ekosystem på ett hållbart sätt för att undvika betydande negativa konsekvenser, bland annat genom att stärka deras motståndskraft, samt vidta åtgärder för att återställa dem i syfte att uppnå friska och produktiva hav.

Agenda 2030 på HaV-webb.

Publicerad: 2019-11-26
Uppdaterad: 2020-09-24
Sidansvarig: Webbredaktion