Hitta på sidan

Kartläggning av fysisk påverkan i den svenska kusten

När vi bygger infrastruktur som hamnar och pirar längs våra stränder, eller muddrar och deponerar muddermassor, påverkar vi på olika sätt den fysiska livsmiljön i kusten.

När till exempel botten, strömmar och vågor förändras av verksamheter på ett sätt som är negativt för ekosystemen kallar vi det för fysisk påverkan. Vi har inte alltid haft full förståelse för de negativa effekterna eller den ackumulerade påverkan dessa förändringar har på våra kustvatten. Påverkan på biologisk mångfald, ekosystemfunktioner och ekosystemens förmåga att leverera viktiga ekosystemtjänster för oss människor.

Vi har därför påbörjat arbetet för att få en samlad bild av hur kusten påverkas. Ett arbete som är viktigt för att kunna välja rätt åtgärder och för att förbättra tillståndet i kustvattenmiljön, vilket behövs för att kunna nå av Sverige antagna mål.

Mycket tyder på att de för ekosystemen viktiga grundområdena (0-6 meters vattendjup) är de som är mest påverkade längs kusten.

Projekt med ny teknik

Fysisk påverkan i svenska kustvatten är ett projekt som pågått mellan 2017 och 2020. Under projektets första två år har fysiska byggnader och etableringar, samt verksamheter som exempelvis muddringar kartlagts längs hela Sveriges kust med hjälp av satellitbilder och geografiska informationssystem. Under de senaste två åren har mycket arbete lagts på att ta fram en förvaltningsstruktur och kvalitetskontrollera underlagen.

Projektet Fysisk påverkan i svenska kustvatten har varit ett omfattande och unikt projekt, då det tar ett samlat grepp kring ett grundläggande och viktigt förvaltningsbehov. Projektet har haft ett stort antal leveranser, där ambitionen är att göra så mycket som möjligt tillgängligt för förvaltningen:

  • vägledningar för hydromorfologisk karaktärisering och klassificering i kust.
  • datastruktur som kan ligga till grund för beskrivning av miljön, och till stöd för det samlade åtgärds- och uppföljningsbehovet.
  • nationellt, yttäckande kartunderlag kring exploatering och fysisk påverkan i kust, både i nutid och historiskt (1960-talet). Historiskt för att få en uppgift om förändringens storlek och takt.
  • underlag för uppföljning av påverkan och skador på bottnar.

Havs- och vattenmyndigheten kommer att jobba vidare med projektets resultat genom att:

  1. Slutföra rapporter/ vägledningar inom vattenförvaltningen.
  2. Ta fram en strategi mot fysisk påverkan och för biologisk återställning, åtgärd nummer 29 i nuvarande åtgärdsprogram enligt havsmiljödirektivet (Havs- och vattenmyndighetens rapport 2015:30).
  3. Driftsätta ett övervakningsprogram enligt havsmiljödirektivet vad gäller fysisk störning.
  4. Upprätta dataförvaltning.

Resultat

Linjediagram. Visar att Stockholm haft störst ökning på nära 300 procent, följt av Västkusten på 250 procent. Även Norra Uppsala, Blekinge och Luleå har en ökning, men den är inte lika stark (cirka 150 procent).

Procentuell ökning av den sammanlagda längden bryggor, kajer, pirar och övriga linjeobjekt, sedan 1960.

Sverigekarta i grått. De fem delområdena är markerade med olika färger.

Karteringsområdet utgörs av fem delområden: 1) Luleå-Kalix, 2) Norra Uppsala och Gävleborg, 3) Stockholm, 4) Blekinge och 5) västkusten.

Resultaten visar på tydlig gradvis ökande fysisk påverkan sedan 1960-talet. Framförallt är de grunda exponeringsskyddade mjukbottnarna mest utsatta. Det finns tydliga regionala trender längs kusten där området kring Stockholm och Västra Götaland är mest påverkade.

Resultaten i korthet

Inom vissa kustområden är exploateringstakten hög. Vi förbrukar våra möjligheter att nyttja ekosystemtjänster från kusten i allt för snabb takt.

  • Grunda, vågskyddade områden som både är biologiskt viktiga och känsliga är mer utsatta än övriga områden.
  • Kunskapen om de fysiska processerna och dess effekter på biologin behöver stärkas.
  • Strandskyddet eller andra policys inom förvaltningen leder inte till mindre exploatering av höga naturvärden i grunda kustområden.
  • Klimatförändringar verkar inte resultera till mer varsam exploatering av grunda värdefulla kustområden.
  • Restaureringstakten understiger kraftigt förlusten av habitat per år.
  • Fysisk påverkan ger även effekter på övergödningssituationen, genom att ekosystemets motståndskraft försämras.

Hydromorfologi

Hydromorfologi (hymo) är förändringar avseende konnektiviten (möjligheten till spridning och fria passager för djur, växter med mera), morfologi (fysiska förhållanden som råder i en vattenförekomst) och hydrografiska villkor (information om avrinningsområden, sjöar, vattendrag och havsområden), som kan leda till ändrade livsbetingelser för såväl vattenlevande som landlevande organismer i eller i närheten av vattenmiljön.

Konferens om fysisk påverkan

Havs- och vattenmyndigheten har tagit fram unika underlag som ger en helhetsbild av fysisk påverkan i Sveriges kustvatten. Trots flera förändringar i regelverket har belastningen inte minskat. Under konferensen Fysisk påverkan i svenska kustvatten kommer HaV att presentera en omfattande studie. Möjligheter och exempel presenteras i ett spännande program med fokus på dialog kring en hållbar kustmiljö.

Rapporter

Publicerad: 2018-01-25
Sidansvarig: Webbredaktion