Kartläggning och analys av ytvatten

Sammanfattning

Detta är en handbok för kartläggning och analys av ytvatten enligt förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön (vattenförvaltningsförordningen). Handboken vänder sig främst till dem som arbetar med vattenförvaltning på vattenmyndigheter och länsstyrelser. I handboken finns Naturvårdsverkets synpunkter på och vägledning för hur kartläggningen och analysen kan utföras enligt vattenförvaltningsförordningen och Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2006:1) om kartläggning och analys. Kraven i förordningen baseras på kraven i ramdirektivet för vatten, och delar av direktivet har tagits in som svensk förordningstext genom hänvisningar. Därför kan viss vägledning också finnas i EU:s CIS-dokument.

Kartläggningen inleds med att ytvattnet delas in i vattenförekomster. Detta har gjorts tidigare, men rapporteringen till EU 2005 skedde för s.k. rapporteringsförekomster, ett begrepp som nu försvinner. I stället används vattenförekomster som den minsta enheten för vattenförvaltning och rapportering. I handboken beskrivs hur vattenförekomstindelningen går till. Vattenmyndigheterna ansvarar för att upprätta ett register för skyddade områden för varje vattendistrikt. I handboken beskrivs vad ett sådant register ska innehålla, vilka direktiv som är aktuella, varifrån data kan hämtas, vilka arter och habitat som gör att Natura 2000-områden räknas som skyddade områden samt ansvarsfördelningen för arbetet.

Varje vattenförekomst ska ges en typtillhörighet. Denna kan vara baserad bl.a. på geografiskt läge, vattenförekomstens morfologi och avrinningsområdets egenskaper. Sverige följer därvid ramdirektivets System B. I handboken beskrivs hur detta görs för svenska förhållanden. Enekonomisk analys ska göras för avrinningsområdena. Handboken förklarar processen för hur denna kan gå till och vad som måste respektive bör eller kan vara med. Den ekonomiska analysen löper parallellt med påverkansanalysen, där sambandet ska klargöras mellan de drivkrafter som orsakar antropogen påverkan och påverkans effekter i vattenförekomsterna. Betydande påverkan ska inventeras, beskrivas, id-sättas och knytas till respektive vattenförekomst. I handboken finns förslag på process för hur påverkansanalysen kan gå till, vilka steg som ska eller kan ingå, samt listor över källor till påverkan. Resultaten redovisas i VISS och Vattenkartan.

Den ekonomiska analysen, påverkansanalysen och statusbedömningen (se handboken för status och normer) leder fram till riskanalysen, där risken ska bedömas för att vattenförekomsten inte uppnår eller bibehåller god eller hög status år 2015. Resultaten från riskanalysen behövs dels för att avgöra vilka vattenförekomster som ska klassas som kraftigt modifierade, medges tidsfrister eller ges mindre stränga kvalitetskrav, dels för att skriva åtgärdsplaner och avgöra övervakningsbehov för de vatten som är i riskzonen att inte uppnå god status, och dels för vattendistriktens framställning av förvaltningsplaner: processer som beskrivs i andra handböcker.