Skräp på havsbotten

I provtagningarna mäts antal och vikt (kg) av marint skräp per trålad yta (km2) för de olika stationerna. Med trålad yta avses avståndet mellan vingarna på trålen multiplicerat med distansen som är den sträcka fartyget rört sig under tråldraget.

Provtagning sker två gånger per år inom det internationella koordinerade trålprovfisket i Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt och Östersjön (IBTS och BITS), och årligen inom kustprovtrålningen i Nordsjön.

Inom området Skagerrak-Kattegatt (IBTS) sker provtagning på ungefär 48 bottentrålstationer under kvartal 1 och 3 och inom området Östersjön (BITS) sker det på ungefär 50 trålstationer under kvartal 1 och cirka 30 trålstationer under kvartal 4. Inom kustprovtrålningen, som utförs på svenska västkusten, sker övervakningen på ungefär 32 stationer under kvartal 3 varje år.

Vid trålningen noteras mängdn skräp som hamnar i trålen enligt ett standardiserat protokoll med syftet att få en uppskattning av hur mycket skräp som återfinns/deponeras på havsbotten. Trålningarna görs med demersala trålar, vilket innebär att det skräp som fastnar i trålen antingen ligger på botten eller finns i vattnet omedelbart (inom någon eller några meter) ovanför botten.

Såväl inom IBTS (Nordsjön) som BITS (Östersjön) mäts antal föremål indelat i sex avfallskategorier med totalt 42 olika typer av föremål. Även vikt och storlekskategori uppges. Skräpobjekt större än 2.5 cm registreras. Mätningen av skräp beskrivs i Ices manual för insamling av skräp på havsbotten.

Eftersom provtagning sker enligt internationell standard, IBTS för Nordsjön och BITS för Östersjön kan dessa data användas för bedömning av gemensamma indikatorer på regional nivå både för Nordsjön (IBTS) och för Östersjön (BITS).

Insamling av marint skräp sker samtidigt som insamlingen av fisk inom IBTS och BITS där det finns specifika manualer.

Metodik och lämpliga skräpkategorier att registrera har reviderats vid internationella BITS- och IBTS-möten och på ICES hemsida finns information om koder för skräpkategorier och storleksintervall för att rapportera data till ICES databas DATRAS.

År 2018 höll ICES sitt första internationella arbetsgruppsmöte med inriktning mot marint skräp. Mötet resulterade bland annat i detaljerade råd om metodik för insamling av skräp och hur olika typer av skräp ska registreras. Råden sammanställdes till en manual och fotoguide som publicerades hos Ices 2022.

De rådata som samlas in lagras hos SLU Aqua och uppdateras årligen. Rådata från alla deltagande länder lagras även hos ICES. Hos ICES finns dock inte data från kusttrålningen.

Tack vare att Ices har inrättat en arbetsgrupp med inriktning mot marint skräp på havsbottnen kommer olika länders metodik troligtvis att bli mer och mer samstämmig vilket underlättar och förbättrar regionala analyser. Arbetsgruppens arbete kommer förhoppningsvis att leda till förbättrad kunskap om utbredningen av skräp på havsbottnen.

Under 2024 utfördes en pilotstudie för att undersöka om skräp kan noteras visuellt i samband med filmning av havsbottnen efter havskräftbon. Inget skräp hittades på de undersökta transekterna vilket inte är förvånande eftersom ytan som filmas är förhållandevis liten jämfört med ytan som trålas.

För att visuella metoder ska fungera där skräptätheten är relativt låg behöver därför större ytor filmas. Generellt gäller att större ytor måste filmas i områden med låg skräptäthet. Det utreds för närvarande hur detta skulle kunna åstadkommas inom ramen för annan befintlig övervakning.

Vattendirektivet är implementerat i svensk lagstiftning genom vattenförvaltningsförordningen. I kap. 7 i förordningen anges det att övervakning av vattnets tillstånd ska genomföras i enlighet med direktivets artikel 8 och artikel 3 i direktiv 2008/105/EG. I vattendirektivet artikel 8hänvisas till bilaga V. I denna bilaga beskrivs bland annat vilka kvalitetsfaktorer som ska övervakas samt hur övervakningsprogrammen ska utformas.

I kap 3 i vattenförvaltningsförordningen anges att det ska göras en kartläggning av mänsklig verksamhets påverkan på ytvattnet med hänvisning till artikel 5 och bilaga II i vattendirektivet. Enligt direktivets bilaga II, avsnitt 1.4 och 1.5 ska en påverkansanalys och riskbedömning genomföras. Resultat från påverkansanalysen och den efterföljande riskbedömningen ska ligga till grund för övervakningsprogrammets riskbaserade utformning (avsnitt 1.3 i bilaga V). I bilaga II.

Här framgår att påverkansanalysen ska omfatta följande:

• information om typ och omfattning av den betydande antropogena påverkan som ytvattenförekomsterna i varje avrinningsdistrikt kan komma att utsättas för, däribland skräp

Läs mer i Naturvårdsverkets Handbok 2007:3 Kartläggning och analys av ytvatten.

Bedömning

• Havs- och vattenmyndigheten har tagit fram en vägledning för hur påverkansanalysen ska genomföras. Den finns ännu bara som arbetsversion. Där finns även en lista över olika påverkansfaktorer som kan ingå i påverkansanalysen.

Havsmiljödirektivet är implementerat i svensk lagstiftning genom havsmiljöförordningen. I 22 § i förordningen anges det att övervakning av havets miljötillstånd bland annat ska genomföras i enlighet med direktivets Bilaga III, tabell 2.

Här framgår att följande bör övervakas och bedömas:

• Intensitet och geografisk och tidsmässig variation i tillförsel av avfall (fastavfall, inbegripet mikroavfall)

Hur god miljöstatus definieras och vilka indikatorer som används för att definiera god miljöstatus regleras genom Havs- och Vattenmyndighets föreskrift HVMFS 2012:18. Föreskrifterna bygger på EU:s kommissionsbeslut Pdf, 580.1 kB. om bland annat fastställande av kriterier och metodstandarder för god miljöstatus i marina vatten och specifikationer och standardiserade metoder för övervakning, i de fall det finns svenska data och en indikator med tillhörande tröskelvärde. I kommissionsbeslutet framgår vilka kriterier som är (obligatoriska) eller kan (kompletterande) användas vid bedömning och det ges även riktlinjer för övervakning. De sekundära kriterierna är endast relevanta om det finns en risk att inte uppnå god miljöstatus eller om de behövs för att komplettera bedömningen enligt de primära kriterierna.

Marint makroskräp ingår i deskriptor 10 och:

• Det obligatoriska kriteriet D10C1 som lyder

Sammansättning, mängd och rumslig fördelning av skräp längs kusterna, i vattnets ytskikt och på havsbotten ligger på nivåer som inte orsakar skador på kust- och havsmiljön.

Skräp ska övervakas längs kusten och kan dessutom övervakas i vattenpelarens ytskikt och på havsbotten. Information om källan till och spridningsvägen för skräp ska samlas in, när detta är möjligt.

Bedömning

Det finns en indikator framtagen som ger underlag för kriteriet D10C1 enligt HVMFS 2012:18:

• 10.1 B Mängd skräp på havsbotten

Statusbedömningen baseras på trenden av mängden bottenskräp och tröskelvärdet är att trenden ska vara nedåtgående. Det finns även två miljökvalitetsnormer för skräp på havsbotten (E.5 oc E.6) med tillhörande indikatorer (E.5.2 och E.6.2) där målvärdet är en nedåtgående trend i totala antalet skräpföremål inom bedömningsperioden.

Miljökvalitetsnormen E.5 lyder: Mängden marint skräp i Västerhavet ska vara på en nivå som inte hindrar att god miljöstatus upprätthålls eller nås.

• E.5.2 Mängd skräp på havsbotten i Västerhavet

Miljökvalitetsnormen E.6 lyder: Mängden marint skräp i Östersjön ska vara på en nivå som inte hindrar att god miljöstatus upprätthålls eller nås.

• E.6.2 Mängd skräp på havsbotten i Östersjön

Havsplanering genomförs i Sverige utifrån kraven i havsplaneringsförordningen och är till för att visa hur havet ska användas effektivt och hållbart, nu och i framtiden.

I havsplaneringen görs en miljöbedömning för att studera havsplanernas konsekvenser för havsmiljön. Det är en del i tillämpningen av ekosystemansatsen. Syftet med miljöbedömningen är bland annat att integrera miljöaspekter i havsplanerna för att främja en hållbar utveckling.

Bedömning

• Havs- och vattenmyndigheten har utvecklat ett planeringsverktyg som heter Symphony för att rumsligt bedöma miljöpåverkan och känslighet i ekosystemen. Med Symphony kan den sammanlagda, kumu­lativa, miljöpåverkan från olika belastningar visas utifrån nuläge, framtids­bild eller förändringar till följd av planeringen. Med kumulativ miljöpåverkan menas den sammanlagda belastningen från olika mänskliga verksamheter på växt- och djurliv i havet.

Det sker en löpande utveckling av såväl metoden som den övervakning som ger underlag till verktyget.

Som part i Helsingforskonventionen ska Sverige delta i arbetet med att skydda Östersjön samt följa de rekommendationer som tas fram inom konventionen.

Data på makroskräp ingår i Helcoms övervakningsprogram Macrolitter characteristics and abundance/volume.

I Baltic Sea Action Plan (BSAP) bidrar data på bottenskräp till att följa upp mål under tema Hazardous Substances and litter; No harm to marine life from litter.

Bedömning

• Inom Helcom har medlemsländerna enats om indikatorer med gränsvärden som ska användas vid regional bedömning av Östersjöns tillstånd (core indicators). En indikator för skräp på havsbotten är under utveckling – Seafloor litter.
• Marint skräp ingick i Helcoms uppföljning av status i Östersjön i State of the Baltic Sea – Third HELCOM holistic assessment 2016-2021.

Som part i Ospar-konventionen ska Sverige delta i arbetet med att skydda Nordsjön samt följa de beslut, rekommendationer och överenskommelser som tas fram inom konventionen.

Övervakning av marint skräp ingår i Ospars Coordinated Environmental Monitoring Programme, OSPAR CEMP som är en del i Joint Assessment and Monitoring Programme (JAMP).

I North East Atlantic Environmental Strategy framgår att ett övergripande mål inom Ospar är att mängden skräp i havet ska reduceras till nivåer som inte orsakar skada på den marina miljön. Det har även tagits fram en regional aktionsplan för marint skräp inom Ospar.

Bedömning

• Inom Ospar används tillgängliga bottenskräpsdata för att bedöma trender i tillförsel av marint skräp över tid. Detta gjorde senast för att bedöma Nordsjöns status iOSPAR Quality Status Report 2023 - Composition and Spatial Distribution of Litter on the Seafloor.

Svenska miljökvalitetsmålen

För att följa upp de svenska miljökvalitetsmålen behövs dataunderlag.

• Övervakning av marint skräp ger underlag till preciseringarna om god miljöstatus i miljökvalitetsmålet Hav i balans samt levande kust och skärgård.
• De svenska miljömålen följs upp genom en årlig uppföljning på nationell och regional nivå.
• Det görs även en fördjupad utvärdering vart fjärde år.
• På sidan Sveriges miljömål finns länkar till alla miljökvalitetsmål.

Agenda 2030

Av FN:s 17 globala miljömål kan data på marint skräp användas för att följa upp mål 14 – Hav och marina resurser. Marint skräp tillsammans med andra miljödata kan användas för att följa upp delmålet 14.1:

"Till 2025 förebygga och avsevärt minska alla slags föroreningar i havet, i synnerhet från landbaserad verksamhet, inklusive marint skräp och tillförsel av näringsämnen."

Länk till Agenda 2030 på HaV:s-webb