Utsläpp av olja och andra skadliga ämnen till havs

I provtagningarna mäts:

• Förekomst av utsläpp av mineralolja eller andra skadliga ämnen
• Uppskattning av utsläppets volym
• Kemisk analys av oljan, så kallad fingerprinting där man får ett register över vilka kolkedjor och andra ämnen som ingår i just den provtagna oljan.

Kustbevakningen sammanställer årligen kartor med de upptäckta oljeutsläppens position som tillsammans med andra Östersjöländers data sammanställs och presenteras av Helcom.

Inom övervakningsprogrammet Farliga ämnen i biota samlas musslor in cirka vart femte år längs hela Sveriges kust, som möjliggör analys av oljerelaterade ämnen före och efter ett utsläpp.

Samtliga områden av statliga vatten övervakas. Kustbevakningsflyget bedriver rutinmässigt daglig övervakning/spaning för insamling av information om läget till sjöss samt för att understödja kontrollen och tillsynsarbetet av upptäckta utsläpp.

Kustbevakningsflyget understöds i sin verksamhet av satellitövervakning för att för att detektera utsläpp. I verksamheten utförs även kartläggning och uppföljning av fastställda platser där konsekvenserna av ett utsläpp, eller risken för utsläpp, är störst samt fastställda kritiska tidpunkter då konsekvenser av ett utsläpp och sannolikheten för utsläpp är störst. Vid upptäckt av ett utsläpp görs en visuell bedömning och vid behov utförs även provtagning av utsläppet för att få ut mer information.

Flyg

För den rutinmässiga övervaknings- och spaningsverksamheten beräknas en ram på cirka 2 100 flygtimmar årligen. I Bottenviken (norra kvarken och norrut) sker övervakning varannan dag under tider då behov av flygövervakning föreligger med hänsyn taget till det operativa läget. Verksamheten bedrivs i nära samverkan med Finska Gränsbevakningens flygresurser enligt ingångna samverkansöverenskommelser. I Östersjön och Nordsjön utförs övervakning dagligen och alla länder samarbetar kring flygövervakning.

Satellit

Satellitbilder (cirka 400 per år) samt information om fartygstrafik och associerade potentiella risker för utsläpp levereras till Kustbevakningen från Europeiska Sjösäkerhetsbyrån, via kommunikationssystemet CleanSeaNet.

Informationen används av Kustbevakningens ledningscentral för ytterligare bedömning och eventuell åtgärd. Målet är att ha flyg i området när satellitbilderna tas men informationen används även om området inte patrulleras.

För att upptäcka utsläpp vid flygövervakning används radar, ultraviolett och infraröd strålning, samt laser-scanner. Detta stöds av optisk bedömning för att bland annat kunna bedöma utsläppets volym.

Optisk bedömning

Vid övervakningen följs den metod som tagits fram genom Bonn-avtalet:

Guidelines for oil pollution detection, investigation and post analysis/ evaluation for volume estimation.

Provtagning in situ

Vid upptäckt olagligt utsläpp utförs provtagning, antingen från fartyg eller från flyg. Vid provtagning från flyg släpps en boj med en teflonduk i som vecklar ut sig på ytan och binder ett prov. Bojen hämtas sedan med fartyg. Prover skickas till Nationellt Forensiskt Center och analyseras enligt standardprotokoll för kemiska analyser.

Spåra utsläpp

När ett utsläpp detekterats används Helcoms Seatrack Web-system för att identifiera utsläppskällan och för att prognostisera hur utsläppet rör sig och var det finns risk att utsläppet kan nå land.

De levererade satellitbilderna och vid behov även flygbilderna brukar följas upp med kontroll från fartyg för att säkerställa vad det är för farligt ämne som släppts ut.

Information om antalet oljeutsläpp redovisas i Kustbevakningens årsrapporter.

Kartor med oljeutsläpp i hela Östersjön kan laddas hem från Helcom.

Kustbevakningens förmåga inom miljöräddningstjänst till sjöss ska kontinuerligt följas upp, kvalitetssäkras och utvecklas med utgångspunkt i uppföljning av insatser och övningar inom miljöräddningstjänst till sjöss, samt genom att skaffa kunskap om nya produkter på marknaden.

Kustbevakningen avser att utveckla sin förmåga inom bland annat följande områden

• metoder för att upptäcka och bekämpa olja och andra farliga/skadliga ämnen i mörker/nedsatt sikt och under vinterförhållanden
• metoder för att upptäcka och bekämpa nya oljor och andra nya risker.

Havsmiljödirektivet är implementerat i svensk lagstiftning genom havsmiljöförordningen. I 22 § i förordningen anges det att övervakning av havets miljötillstånd bland annat ska genomföras i enlighet med direktivets Bilaga III, tabell 2. Här framgår att följande bör övervakas och bedömas:

• Tillförsel av andra ämnen (till exempel syntetiska ämnen, icke syntetiska ämnen, radionuklider) – diffusa källor, punktkällor, atmosfärisk deposition, akuta händelser

Hur god miljöstatus definieras och vilka indikatorer som används för att definiera god miljöstatus regleras genom HaV:s föreskrifter HVMFS 2012:18.

Föreskrifterna bygger på EU:s kommissionsbeslut Pdf, 560.5 kB. om bland annat fastställande av kriterier och metodstandarder för god miljöstatus i marina vatten och specifikationer och standardiserade metoder för övervakning, i de fall det finns svenska data och en indikator med tillhörande tröskelvärde. I kommissionsbeslutet framgår vilka kriterier som ska (primära) eller kan (sekundära) användas vid bedömning och det ges även riktlinjer för övervakning. De sekundära kriterierna är endast relevanta om det finns en risk att inte uppnå god miljöstatus eller om de behövs för att komplettera bedömningen enligt de primära kriterierna.

Oljeutsläpp ingår i deskriptor 8 och det primära kriteriet D8C3 och det sekundära kriteriet D8C4

• Primära kriteriet D8C3

Den rumsliga omfattningen och varaktigheten av betydande akuta föroreningshändelser minimeras.

Vad ska mätas?
Varaktighet i dagar och rumslig omfattning i kvadratkilometer (km2) av betydande akuta föroreningshändelser per år.

• Sekundära kriteriet D8C4

D8C4 – (ska användas när en betydande akut föroreningshändelse har inträffat):

De negativa effekterna av betydande akuta föroreningshändelser på arternas hälsa och livsmiljöernas tillstånd (till exempel artsammansättning och relativ abundans) minimeras och, om möjligt, elimineras.

Vad ska mätas?
Abundans (antal individer eller andra lämpliga enheter som överenskommits på regional eller delregional nivå) per art som påverkas. Omfattning i kvadratkilometer (km2) per huvudsaklig livsmiljötyp som påverkas.

Bedömning

• För bedömning av god miljöstatus gällande oljeutsläpp finns en framtagen svensk indikator där tröskelvärdet är att årsmedelvärdet av utsläpp ska minska jämfört med referensperioden 2008-2013, enligt HVMFS 2012:18:
• 8.3 A Antal upptäckta olagliga eller olycksrelaterade utsläpp av olja och oljeliknande produkter Pdf, 288.4 kB.
• Det finns även en miljökvalitetsnorm för oljeutsläpp (B.2) med en indikator (B.2.2) där målvärdet är en nedåtgående trend i antal och volymer av upptäckta olagliga eller olycksrelaterade utsläpp.
• B.2 Farliga ämnen i havsmiljön som tillförs genom mänsklig verksamhet får inte orsaka negativa effekter på biologisk mångfald och ekosystem.
• B.2.2 Antal och volymer av upptäckta olagliga eller olycksrelaterade utsläpp av olja och oljeliknande produkter
• Målvärde: Nedåtgående trend i antal och volymer av upptäckta olagliga eller olycksrelaterade utsläpp.

Havsplanering genomförs i Sverige utifrån kraven i havsplaneringsförordningen och är till för att visa hur havet utanför kustzonen ska användas effektivt och hållbart, nu och i framtiden.

I havsplaneringen görs en miljöbedömning för att studera havsplanernas konsekvenser för havsmiljön. Det är en del i tillämpningen av ekosystemansatsen. Syftet med miljöbedömningen är bland annat att integrera miljöaspekter i havsplanerna för att främja en hållbar utveckling.

Bedömning

• HaV har utvecklat ett planeringsverktyg som heter Symphony för att rumsligt uppskatta miljöpåverkan och känslighet i ekosystemen. Med Symphony kan den sammanlagda, kumu­lativa, miljöpåverkan från olika belastningar visas utifrån nuläge, framtids­bild eller förändringar genom planeringen. Med kumulativ miljöpåverkan menas den sammanlagda belastningen från olika mänskliga verksamheter på växt- och djurliv i havet.
• Underlag för oljeutsläpp går att ladda hem här.

Det sker en löpande utveckling av såväl metoden som den övervakning som ger underlag till verktyget.

Som part i Helsingforskonventionen ska Sverige delta i arbetet med att skydda Östersjön samt följa de rekommendationer som tas fram inom konventionen.

Data på oljeutsläpp ingår i HELCOM Monitoring Manual i underprogrammet Acute pollution.

I Baltic Sea Action Plan (BSAP) bidrar data på oljeutsläpp till att följa upp mål under tema Sea-based activities; No or minimal disturbance to biodiversity and the ecosystem

Bedömning

• Det finns en gemensam indikator så kallad Core indicator som rör oljeutsläpp:
• Operational oil spills from ships
• Indikatorn bygger på volymen av illegala oljespill som tillförs havet under en bestämd referenspriod.
• Dessa indikatorer användes senast för att bedöma Östersjöns tillstånd i State of the Baltic Sea – Second HELCOM holistic assessment 2011-2016 – Hazardous substances.

Svenska miljökvalitetsmålen

För att följa upp de svenska miljökvalitetsmålen behövs dataunderlag.

Övervakning av oljeutsläpp ger underlag till preciseringarna om god miljöstatus i miljökvalitetsmålet Hav i balans samt levande kust och skärgård.

Övervakningen kan även ge underlag till miljökvalitetsmålet Giftfri miljö.

De svenska miljömålen följs upp genom en årlig uppföljning på nationell och regional nivå. Det görs även en fördjupad utvärdering vart fjärde år.

• HaV:s miljömålssida
• Sveriges miljömål

Det saknas dock en indikator för oljeutsläpp.

Agenda 2030

FN har tagit fram en global agenda med mål för såväl planetens som vårt välstånd. Av FN:s 17 globala miljömål kan data på oljeutsläpp användas för att följa upp mål 14 – Hav och marina resurser. Data på oljeutsläpp tillsammans med andra miljödata kan användas för att följa upp delmålet 14.1:

• Till 2025 förebygga och avsevärt minska alla slags föroreningar i havet, i synnerhet från landbaserad verksamhet, inklusive marint skräp och tillförsel av näringsämnen.

Läs mer om Agenda 2030.