Utsläpp av olja och andra skadliga ämnen till havs
Övervakning av den marina miljön ger underlag för att bedöma och följa utvecklingen av miljöns tillstånd och de miljöförändringar som uppstår till följd av mänskliga aktiviteter. Insamlade data kommer till användning i förvaltningen av havet och våra marina ekosystem.
Oljesanering. Foto: Kustbevakningen
Övergripande information
Olja transporteras i stora volymer via fartyg i form av råolja, drivmedel och andra petroleumprodukter. Olika typer av raffinerad olja är även det viktigaste drivmedlet för fartyg, bilar och flygplan. Utöver olja kan även andra skadliga ämnen transporteras på fartyg. Olja och andra skadliga ämnen kan tillföras havet oavsiktligt eller med avsikt, till exempel genom utsläpp i samband med rengöring av tankar till sjöss, i samband med grundstötningar eller genom andra olyckor.
Utsläpp av olja och andra skadliga ämnen innebär en betydande risk för den omgivande havsmiljön genom att till exempel orsaka akuta gifteffekter eller beständiga skador som kvävning. Syftet med övervakningen är därför att bevaka aktiviteter till sjöss för att tidigt kunna upptäcka och bekämpa utsläpp.
Vid upptäckt av en akut föroreningshändelse som riskerar att påverka den omgivande miljön görs insatser för att följa upp vilka effekter utsläppet har.
Kustbevakningen ansvarar för att genomföra sjöövervakning och utföra miljöräddningstjänst till sjöss.
Enligt vattenförvaltningsförordningen (se Vad styr vad som ska övervakas och hur används data?) och HaV:s föreskrifter ansvarar vattenmyndigheten i respektive distrikt för att undersökande övervakning genomförs för att fastställa omfattningen och konsekvenserna av oavsiktliga föroreningsincidenter
- Nationell operativ övervakning
- Undersökande övervakning efter akut föroreningshändelse
Uppgifter om oljeutsläpp i havet finns från år 1988.
Vad Sverige övervakar styrs bland annat av olika EU-lagstiftningar som ställer samma krav på alla EU:s medlemsstater (se Vad styr vad som ska övervakas och hur används data?).
Kustbevakningen samordnar Sveriges övervakning med övriga länder genom
- Bonnavtalet
- Köpenhamnsavtalet
- Arktiska rådet
samt genom att följa den vägledning som finns framtagen inom Helcom.
Sverige deltar aktivt i expertgrupper inom Helcom och Ospar som samordnar och bidrar till utvecklingen av ländernas övervakning och bedömningsmetoder.
Beskrivning av övervakning
Inom övervakningen samlas följande uppgifter in:
- Förekomst av utsläpp av mineralolja eller andra skadliga ämnen
- Uppskattning av utsläppets volymer och/eller area.
- Forensisk analys av utsläppet sker evetuellt för att utröna vad det är för typ av olja och också för att ge en möjlighet att genom jämförelseanalys koppla till prover tagna från misstänkt utsläppskälla.
Kustbevakningen sammanställer årligen kartor med de upptäckta utsläppens position som tillsammans med andra Östersjöländers data sammanställs och presenteras av Helcom.
Inom övervakningsprogrammet Farliga ämnen i biota samlas musslor in cirka vart femte år längs hela Sveriges kust, som möjliggör analys av oljerelaterade ämnen före och efter ett utsläpp.
Som uppföljning av effekter av en akut föroreningshändelse kan även andra övervakningsdata från det drabbade området användas som referens när undersökningar i området genomförs. Vilka undersökningar som görs styrs även av utsläppets karaktär och det drabbade områdets miljöförhållanden.
Kustbevakningens övervakning omfattar regler om förbud mot vattenförorening och tillsyn av natur-, fågel- och sälskyddsområden längs hela Sveriges kust och de tre största sjöarna. Med hjälp av fartyg, flygplan och andra tekniska hjälpmedel görs miljöövervakningen rutinmässigt. Kustbevakningen deltar även vid särskilda pådrag, såväl nationella som internationella.
Kustbevakningen övervakar haven via satellit och från flygplan utrustade med avancerad teknik, vilket ger möjlighet att upptäcka utsläpp i ett tidigt skede.
Vid upptäckt av ett utsläpp kan en visuell bedömning göras. Vid behov kan provtagning av utsläppet föras för att få ut mer information.
Flyg
Flygövervakning genomförs längs hela den svenska kusten och över Vänern, Vättern och Mälaren. För den rutinmässiga övervaknings- och spaningsverksamheten beräknas en ram på cirka 5,7 flygtimmar dagligen. Verksamheten bedrivs i nära samverkan med Finska Gränsbevakningens flygresurser enligt ingångna samverkansöverenskommelser. I Östersjön och Nordsjön utförs övervakning dagligen och alla länder samarbetar kring flygövervakning.
Satellit
Satellitbilder (cirka 900-1000 per år) samt information om fartygstrafik och associerade potentiella risker för utsläpp levereras till Kustbevakningen från Europeiska Sjösäkerhetsbyrån (EMSA),
Informationen används av Kustbevakningens ledningscentral för ytterligare bedömning och eventuell åtgärd.
Flygövervakningen sker med sensorer SLAR (side looking airborne radar), IR/UV linescanner samt EO (Electro Optical med IR & video) samt även optiskt, visuellt, för att kunna bedöma typ av, samt eventuell volym i utsläpp.
Optisk bedömning
Vid övervakningen följs den metod som tagits fram genom Bonn-avtalet
Denna metod gäller endast för petroleumprodukter. Andra skadliga ämnen saknar den färgskalan som petroleumprodukter ger upphov till, vilket betyder att det endast är ytan som utsläppet täcker som idag beräknas.
Provtagning
Vid upptäckt av utsläpp kan provtagning utföras antingen från fartyg eller från flyg. Vid provtagning från flyg släpps en boj med en teflonduk i som vecklar ut sig på ytan och binder ett prov. Bojen hämtas sedan med fartyg. Prover skickas för analys enligt standardprotokoll för kemiska analyser.
Spåra utsläpp
När ett utsläpp upptäckts kan Helcoms Seatrack Web-system användas för att identifiera möjlig utsläppskälla, och för att prognostisera hur utsläppet rör sig och var det finns risk att utsläppet kan nå land.
Seatrack Web använder en modell av havsströmmar i kombination med den observerade positionen av utsläppet för att spåra utsläppsplatsen.
Effekter av oavsiktliga föroreningsincidenter
Vid uppföljning av effekter av en oavsiktlig föroreningsincident används nationella metoder för övervakning, och vilka undersökningar som görs beror på utsläppets typ, det drabbade områdets egenskaper samt tillgång till referensdata. Mer information kommer att ges i "Riktlinjer för miljöuppföljning efter akut föroreningshändelse till sjöss" som är under utveckling (klar våren 2026).
Troliga utsläpp funna i de levererade satellitbilderna kontrolleras vid varje leverans av kontorspersonal. Efter genomförd bedömning kan troliga utsläpp bekräftas av flyg eller fartyg för att säkerställa mängd och eventuellt ämne som släppts ut.
- Information om antalet oljeutsläpp redovisas i Kustbevakningens årsrapporter.
- Kartor med oljeutsläpp i hela Östersjön kan laddas hem från Helcom.
Kustbevakningen avser att utveckla sin förmåga inom bland annat följande områden
- metoder för att upptäcka och bekämpa olja och andra farliga/skadliga ämnen i mörker/nedsatt sikt och under vinterförhållanden
- metoder för att upptäcka och bekämpa nya oljor och andra nya risker.
Riktlinjer för miljöuppföljning efter akut föroreningshändelse till sjöss som är under utveckling (klar våren 2026) kommer att utvärderas inom några år efter att de tillämpats.
Vad styr vad som ska övervakas och hur används data?
Vad Sverige ska övervaka styrs av en rad nationella och internationella lagstiftningar, rapporteringskrav och konventioner. Dessa styr också hur övervakningsdata ska användas för att följa upp och bedöma statusen i den akvatiska miljön.
Om det saknas metoder för att bedöma status baserat på övervakningsdata pågår oftast ett utvecklingsarbete i internationella expertgrupper där svenska experter deltar. Att bedömningsmetoder saknas kan ibland bero på brister i data och i andra fall på svårigheter att fastställa gränser för bedömning av status.
Vattendirektivet är implementerat i svensk lagstiftning genom bland annat bestämmelser i vattenförvaltningsförordningen och Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter.
I 7 kap. 1 § vattenförvaltningsförordningen anges det bland annat att övervakning av vattnets tillstånd ska genomföras i enlighet med direktivets artikel 8 och artikel 3 i direktiv 2008/105/EG. I vattendirektivets artikel 8 anges att övervakningen ska stämma överens med kraven i bilaga V till samma direktiv.
Havs- och vattenmyndigheten har även gett ut föreskrifter om övervakning av ytvatten enligt vattenförvaltningsförordningen (HVMFS 2015:26). Föreskrifterna omfattar bland annat bestämmelser om undersökande övervakning. Enligt 4 § andra stycket HVMFS 2015:26 ska undersökande övervakning genomföras för att fastställa omfattningen och konsekvenserna av oavsiktliga föroreningsincidenter.
Havsmiljödirektivet är implementerat i svensk lagstiftning genom havsmiljöförordningen. I 22 § i förordningen anges det att övervakning av havets miljötillstånd bland annat ska genomföras i enlighet med direktivets Bilaga III, tabell 2. Här framgår att följande bör övervakas och bedömas:
- Tillförsel av andra ämnen (till exempel syntetiska ämnen, icke syntetiska ämnen, radionuklider) – diffusa källor, punktkällor, atmosfärisk deposition, akuta händelser
Hur god miljöstatus definieras och vilka indikatorer som används för att definiera god miljöstatus regleras genom HaV:s föreskrifter HVMFS 2012:18.
Föreskrifterna bygger på EU:s kommissionsbeslut
Pdf, 560.5 kB. om bland annat fastställande av kriterier och metodstandarder för god miljöstatus i marina vatten och specifikationer och standardiserade metoder för övervakning, i de fall det finns svenska data och en indikator med tillhörande tröskelvärde.
I kommissionsbeslutet framgår vilka kriterier som ska (obligatoriska) eller kan (kompletterande) användas vid bedömning och det ges även riktlinjer för övervakning. De kompletterande kriterierna är endast relevanta om det finns en risk att inte uppnå god miljöstatus eller om de behövs för att komplettera bedömningen enligt de obligatoriska kriterierna.
Oljeutsläpp ingår i deskriptor 8 och det obligatoriska kriteriet D8C3 och det kompletterande kriteriet D8C4
- Obligatoriska kriteriet D8C3
Den rumsliga omfattningen och varaktigheten av betydande akuta föroreningshändelser minimeras.
Vad ska mätas?
Varaktighet i dagar och rumslig omfattning i kvadratkilometer (km2) av betydande akuta föroreningshändelser per år.
- Kompletterande kriteriet D8C4
D8C4 – ska användas när en betydande akut föroreningshändelse har inträffat.
De negativa effekterna av betydande akuta föroreningshändelser på arternas hälsa och livsmiljöernas tillstånd (till exempel artsammansättning och relativ abundans) minimeras och, om möjligt, elimineras.
Vad ska mätas?
Abundans (antal individer eller andra lämpliga enheter som överenskommits på regional eller delregional nivå) per art som påverkas. Omfattning i kvadratkilometer (km2) per huvudsaklig livsmiljötyp som påverkas.
Bedömning
För bedömning av god miljöstatus gällande oljeutsläpp finns en framtagen svensk indikator enligt enligt HVMFS 2012:18:
Det finns även en miljökvalitetsnorm för oljeutsläpp (B.2) med en indikator (B.2.2).
B.2 Farliga ämnen i havsmiljön som tillförs genom mänsklig verksamhet får inte orsaka negativa effekter på biologisk mångfald och ekosystem.
Havsplanering genomförs i Sverige utifrån kraven i havsplaneringsförordningen och är till för att visa hur havet utanför kustzonen ska användas effektivt och hållbart, nu och i framtiden.
I havsplaneringen görs en miljöbedömning för att studera havsplanernas konsekvenser för havsmiljön. Det är en del i tillämpningen av ekosystemansatsen. Syftet med miljöbedömningen är bland annat att integrera miljöaspekter i havsplanerna för att främja en hållbar utveckling.
HaV har utvecklat ett planeringsverktyg som heter Symphony för att rumsligt uppskatta miljöpåverkan och känslighet i ekosystemen. Övervakningen av utsläpp av olja och andra skadliga ämnen till havs är relevant för havsplaneringen och data kan ingå i underlag för uppdatering av datalager i Symphony.
Som part i Helsingforskonventionen ska Sverige delta i arbetet med att skydda Östersjön samt följa de rekommendationer som tas fram inom konventionen.
Data på oljeutsläpp ingår i Helcoms övervakningsprogram
I Baltic Sea Action Plan (BSAP) bidrar data på oljeutsläpp till att följa upp mål under tema Sea-based activities; No or minimal disturbance to biodiversity and the ecosystem
Bedömning
Det finns en gemensam indikator så kallad Core indicator som rör oljeutsläpp:
Dessa indikatorer användes senast för att bedöma Östersjöns tillstånd i State of the Baltic Sea –Third HELCOM holistic assessment 2016-2021.
Svenska miljökvalitetsmålen
För att följa upp de svenska miljökvalitetsmålen behövs dataunderlag. Övervakning av oljeutsläpp ger underlag till preciseringarna om god miljöstatus i
Övervakningen kan även ge underlag till
De svenska miljömålen följs upp genom en årlig uppföljning på nationell och regional nivå. Det görs även en fördjupad utvärdering vart fjärde år.
Mer information om miljökvalitetsmålen
Det saknas dock en indikator för oljeutsläpp.
Agenda 2030
FN har tagit fram en global agenda med mål för såväl planetens som vårt välstånd. Av FN:s 17 globala miljömål kan data på oljeutsläpp användas för att följa upp mål 14 – Hav och marina resurser. Data på oljeutsläpp tillsammans med andra miljödata kan användas för att följa upp delmålet 14.1:
"Till 2025 förebygga och avsevärt minska alla slags föroreningar i havet, i synnerhet från landbaserad verksamhet, inklusive marint skräp och tillförsel av näringsämnen."
