Effekter av kylvatten
Övervakning av den marina miljön ger underlag för att bedöma och följa utvecklingen av miljöns tillstånd och de miljöförändringar som uppstår till följd av mänskliga aktiviteter. Insamlade data kommer till användning i förvaltningen av havet och de marina resurserna.
Stillahavsostron, (Magallana gigas) Foto: CC BY
Övergripande information
Ett kärnkraftverk påverkar havsmiljön främst genom användning av stora volymer havsvatten för kylning. Kylvattnet rensas vid intaget, vilket till viss del minskar förlusten av organismer som annars skulle följa med vid intaget, men för de som följer med uppstår dödlighet mekaniskt och termiskt vid vattnets passage genom kraftverket. Det utgående kylvattnet är 10 °C varmare än det vattnet som tas in. Varmvattnet sprids sedan över relativt stora ytor, där organismerna kan påverkas. Det varma vattnet kan också medföra att främmande invasiva arter kan etableras lättare än i andra områden.
För att kontrollera effekterna av kylvattenanvändningen utförs sedan kärnkraftverken etablerades omfattande kontrollprogram vid och kring de svenska kärnkraftverken. I Sverige finns kärnkraftverk på en lokal vid Nordsjön (Ringhals kärnkraftverk) och två vid Östersjön (Forsmarks kärnkraftverk och Oskarshamnsverket). Elproduktionen vid kraftverket i Barsebäck vid Öresund upphörde 2005.
På denna faktasida beskrivs endast övervakningen som rör fisk och främmande arter i det direkt påverkade området kring kärnkraftverken.
I kontrollprogrammen utförs också övervakning av fisk, vegetation och bottenfauna i opåverkade referensområden men det ingår i
På denna faktasida beskrivs endast övervakningen som rör fisk och främmande arter i det direkt påverkade området kring kärnkraftverken.
I kontrollprogrammen utförs också övervakning av fisk, vegetation och bottenfauna i opåverkade referensområden men det ingår
Havs- och vattenmyndigheten har ett övergripande samordningsansvar för övervakningen, men ansvaret för kontrollprogrammen ligger på respektive verksamhetsutövare, enligt kraven om egenkontroll i miljöbalken. Länsstyrelserna är kontrollmyndigheter.
Verksamheters egenkontroll, även kallad recipientkontroll
- Förundersökningar inför kommande studier av effekter av kylvattenanvändning vid kärnkraftverket i Ringhals inleddes 1968. Studierna var inledningsvis brett upplagda och täckte in effekter på de flesta nivåer i ekosystemet av olika påverkansfaktorer. De två första reaktorerna togs i drift 1974, vilket innebär att de första årens undersökningar beskrev en situation utan påverkan av kraftverkets drift.
- Driften av kraftverket vid Oskarshamn inleddes 1971–1972. Förundersökningar påbörjades dock redan 1962 och vissa provtagningar har pågått i stort oförändrade sedan dess.
- Undersökningar inför lokalisering av ett kärnkraftverk till Forsmark i Uppland inleddes 1969.
Vad Sverige övervakar styrs bland annat av olika EU-lagstiftningar som ställer samma krav på alla EU:s medlemsstater (se Hur data används).
Beskrivning av övervakning
I provtagningarna mäts följande variabler:
För beståndsutveckling av fisk registreras:
- art
- fångst per ansträngning (mått på abundans)
- biomassa per ansträngning
- längd
- För fiskförlust i kylvattenintag registreras:
- antal och art av fiskägg, larver, yngel, juvenil fisk
- vattenflöde
Vid yngelprovtagning i recipienten vid Oskarshamn och Forsmark mäts:
- årsynglens täthet och tillväxt
Vid övervakning av främmande arter i recipienten till Ringhals registreras:
- bottensubstrat
- artsammansättning av makrovegetation
- fastsittande djur på botten
- förekomst av främmande arter och deras täckningsgrad
Övervakning av hydrografiska variabler som vattentemperatur, salthalt, siktdjup, vattenstånd och djup ingår i samtliga kontrollprogram som stödparametrar.
Övervakningen sker i det kylvattenpåverkade kustvattnet i anslutning till de tre kärnkraftverken Ringhals i Nordsjön samt Oskarshamnsverket och Forsmark i Östersjön. Provtagning sker årligen vid olika tidpunkter beroende på målet med undersökningarna.
Parallellt med fiskundersökningarna runt kärnkraftverken undersöks även referensområden som är opåverkade av kylvatten, men dessa undersökningar ingår inte här, utan i Kustfisk, och Vegetationsklädda bottnar i de fall data levereras till nationell datavärd.
Ringhals
I kylvattenintaget för kärnkraftverket provtas fiskägg, fisklarver och juvenil fisk under januari-april (fiskägg och mindre fisklarver) och mellan februari-april (större fisklarver och juvenil fisk).
Provfiskena med ryssjor utförs i tre områden i en påverkansgradient för kylvatten. Det ena området är måttligt påverkat och kan under vissa vind- och strömförhållanden förväntas få något förhöjda temperaturer på grund av kylvattenutsläpp. Det andra området kännetecknas av stabila övertemperaturer under längre perioder. Det tredje området är opåverkat och är ett referensområde. För att beskriva situationer med låg respektive hög naturlig bakgrundstemperatur utförs provfiskena från tolv gånger per år till sex gånger under april respektive augusti. Övervakning av främmande invasiva arter sker vid ett tillfälle årligen på fem lokaler, där den mest avlägsna är opåverkad.
Oskarshamn
Fiskräkning i kylvattenintagen för två reaktorer utförs från april–september. Fiskräkningen kompletteras med analys av stickprov för att täcka in även de fiskar som är för små och förekommer i för stort antal för att kunna räknas i silstationerna.
Provfisket med så kallade biologiska länkar i den starkt kylvattenpåverkade Hamnefjärden är uppdelat på sju fisken under perioden mars–juni samt en intensivinsats om sex fisken under två-tre veckor på sensommaren. Provfiske med ålryssjor genomförs vid 25-30 tillfällen i Hamnefjärden under perioden mitten av mars till mitten av juni. Se senaste rapportering.
Yngelprovtagning utförs vid två tillfällen årligen i Hamnefjärden och ett referensmaterial för tillväxthastighet insamlas från en närliggande lokal med obetydlig kylvattenpåverkan.
Provfisken av kallvattenarter med kustöversiktsnät utförs vid sex tillfällen årligen under perioden april–maj i havsområdet där kylvattnet från kraftverket når öppet hav i havsbandet vid Simpevarp. Övervakningen omfattar åtta stationer inom en radie av cirka en kilometer från utsläppspunkten.
Forsmark
Kontroll av fiskförluster i den gemensamma silstationen för två reaktorer genomförs i åtta veckor under våren (april–juni) samt i åtta veckor under hösten (september–november).
Provfiske med kustöversiktsnät genomförs i Biotestsjön en gång varannan vecka under perioden 1 mars–15 juni samt vid tre tillfällen under perioden 20 oktober–1 november. Fiske med ryssjor i Biotestsjön genomförs under fyra veckor i april och ryssjorna vittjas en gång per vecka. Yngel och småväxta arter samlas in med små undervattensdetonationer på tio fasta stationer i Biotestsjön vid tre tillfällen i augusti.
Provfiske genomförs årligen i augusti med Nordiska kustöversiktsnät på 45 stationer i skärgården norr om Forsmark. Yngel och småväxta arter samlas in med detonationsteknik på tio fasta stationer i samma områden vid tre tillfällen i september.
De olika delundersökningarna inom den biologiska recipientkontrollen för kärnkraft följer sedan länge etablerade program. Den metodik som tillämpas vid provfisken har efterhand utvecklats och etablerats i form av nationella undersökningstyper.
- Undersökningstyperna är Provfiske i Östersjöns kustområden – Djupstratifierat provfiske med Nordiska kustöversiktsnät
- samt Provfiske med kustöversiktsnät, nätlänkar och ryssjor på kustnära grunt vatten.
Metodikerna för övervakning av förlust av fiskägg, larver, fiskyngel och juvenil fisk i kylvattenintagen är specifika för de aktuella undersökningarna, där insamlade ägg, larver, yngel och småfisk bestäms till art eller taxonomisk grupp och beräknas per volymenhet av det inkommande kylvattnet. Detta antal används sedan som underlag för beräkning av det totala flödet av ägg, larver, yngel och fisk genom kraftverken under provtagningsperioden. Yngelprovtagningen i Hamnefjärden (Oskarshamn) och Biotestsjön (Forsmark) utförs varje höst med hjälp av mindre undervattensdetonationer, varefter täthet och tillväxt bedöms.
Se även Biologisk recipientkontroll vid kusten.
Metodiken för övervakning av främmande arter har sin grund i den dykmetodik som beskrivs i den nationella undersökningstypen Vegetationsklädda bottnar, ostkust. Förekomsten av främmande invasiva arter (fastsittande vegetation och djur) utmed dessa transekter registreras enligt en tregradig skala där (1) motsvarar enstaka förekomst, (2) allmänt förekommande samt (3) dominerande.
Kvalitetssäkringsarbetet bedrivs genom att strikt följa standardiserad metodik. Kvalitetskontroll sker inom datavärdskapet för kustfisk. Data kvalitetskontrolleras elektroniskt via en sekvens rutinfrågor och godkänns manuellt efter att en, för ändamålet särskilt utsedd kontrollant, godkänt kvaliteten i materialet.
De rådata som samlas in lagras i SLU Aquas databaser KUL (nät, ryssjor) uppdateras årligen. Resultaten från undersökningarna sammanställs årligen i rapporterna Aqua reports av Institutionen för akvatiska resurser vid SLU. Yngeldata och data från inventering av främmande arter i Ringhals lagras i enklare databaser i Excel och Access. Alla data från recipientkontrollen ägs av respektive kraftföretag, som måste lämna sitt godkännande för att data ska få användas i andra sammanhang. För tillgång till rådata krävs tills vidare att kontakt tas med Kustlaboratoriet vid SLU, som i sin tur måste inhämta ett godkännande från dataägaren att lämna ut data.
Förfrågan om aggregerade data kan göras till datavard-fisk@slu.se.
Kärnkraftverken genomgår en långsam avveckling, varmed Ringhals under 2019 och 2020 stängde ner för två av fyra reaktorer och vid Oskarshamn påbörjade en nedstängning för två av tre reaktorer 2017. I och med att egenkontrollen utgår från verksamheten så kommer den också på sikt att avvecklas efter att verksamheten avslutats och effekterna av verksamheten upphört.
Hur data används
Övervakningsdata används för att följa upp och bedöma tillståndet i miljön i enlighet med nationella och internationella krav och överenskommelser. I de fall det saknas metoder för att bedöma status baserat på övervakningsdata pågår oftast ett utvecklingsarbete i internationella expertgrupper där svenska experter deltar. Att bedömningsmetoder saknas kan ibland bero på brister i data och i andra fall på svårigheter att fastställa gränser för bedömning av status.
Vattendirektivet är implementerat i svensk lagstiftning genom vattenförvaltningsförordningen. I kap. 7 i förordningen anges det att övervakning av vattnets tillstånd ska genomföras i enlighet med direktivets
Pdf, 847.4 kB. artikel 8 och artikel 3 i direktiv 2008/105/EG. I vattendirektivet artikel 8 hänvisas till bilaga V. I denna bilaga beskrivs bland annat vilka kvalitetsfaktorer som ska övervakas samt hur övervakningsprogrammen ska utformas.
I kap 3 i vattenförvaltningsförordningen anges att det ska göras en kartläggning av mänsklig verksamhets påverkan på ytvattnet med hänvisning till artikel 5 och bilaga II i vattendirektivet. Enligt direktivets bilaga II, avsnitt 1.4 och 1.5 ska en påverkansanalys och riskbedömning genomföras ., Resultat från påverkansanalysen och den efterföljande riskbedömningen ska ligga till grund för övervakningsprogrammets riskbaserade utformning (avsnitt 1.3 i bilaga V).
I bilaga II framgår att påverkansanalysen ska omfatta följande:
Information om typ och omfattning av den betydande antropogena påverkan som ytvattenförekomsterna i varje avrinningsdistrikt kan komma att utsättas för, däribland:
- Uttag eller avledning av vatten – Kylvatten
- Introducerade arter och sjukdomar
- Nyttjande eller bortförande av djur eller växter
Läs mer i Naturvårdsverkets Handbok 2007:3 Kartläggning och analys av ytvatten.
Bedömning
Havs- och vattenmyndigheten har tagit fram en vägledning för hur påverkansanalysen ska genomföras. Den finns ännu bara som arbetsversion. Pdf, 1.7 MB. Där finns även en lista över olika påverkansfaktorer som kan ingå i påverkansanalysen.
Havsmiljödirektivet är implementerat i svensk lagstiftning genom havsmiljöförordningen, . I 22 § i förordningen anges det att övervakning av havets miljötillstånd bland annat ska genomföras i enlighet med direktivets bilaga III, tabell 2.
Här framgår att följande bör övervakas och bedömas:
- Uttag av, eller dödlighet/skada hos, vilda arter (genom yrkes- och fritidsfiske och annan verksamhet)
- Tillförsel eller spridning av främmande arter
- Tillförsel av andra former av energi (inbegripet elektromagnetiska fält, ljus och värme)
- Ändringar av hydrologiska förhållanden
Hur god miljöstatus definieras och vilka indikatorer som används för att definiera god miljöstatus regleras genom HaV:s föreskrifter HVMFS 2012:18.
Föreskrifterna bygger på EU:s kommissionsbeslut Pdf, 580.1 kB. om bland annat att fastställa kriterier och metodstandarder för god miljöstatus i marina vatten och specifikationer och standardiserade metoder för övervakning,i de fall det finns svenska data och en indikator med tillhörande tröskelvärde. I kommissionsbeslutet framgår vilka kriterier som ska (primära) eller kan (sekundära) användas vid bedömning och det ges även riktlinjer för övervakning. De sekundära kriterierna är endast relevanta om det finns en risk att inte uppnå god miljöstatus eller om de behövs för att komplettera bedömningen enligt de primära kriterierna.
Övervakningen kring kärnkraftverk berör delvis deskriptor 1 (biologisk mångfald), 2 (Främmande arter) och till liten del 7 (Hydrografiska förändringar).
- D1C2 – Primärt: Artens abundans är inte negativt påverkad av belastning från mänsklig verksamhet, och dess långsiktiga överlevnad är säkerställd. Måttenhet: Mängd (antal individer eller biomassa i ton (t)) per art.
- D2C1 – Primärt: Antalet främmande arter som nyintroduceras i naturen genom mänsklig verksamhet, per bedömningsperiod (sex år), minimeras och, om möjligt, minskas till noll. Måttenhet: Antalet arter per bedömningsområde som har nyintroducerats under utvärderingsperioden (6 år).
- D2C2 – Sekundärt: Abundans och rumslig utbredning för etablerade främmande arter, särskilt för invasiva arter, som bidrar till betydande negativa effekter på särskilda artgrupper eller huvudsakliga livsmiljötyper. Måttenhet: Abundans (antal individer, biomassa i ton (t) eller omfattning i kvadratkilometer (km2)) per främmande art.
- D7C1 – Sekundärt: Rumslig omfattning och fördelning av en bestående förändring av hydrografiska förhållanden (till exempel förändringar i vågaktivitet, strömmar, salthalt och temperatur) på havsbottnen och i vattenpelaren, i synnerhet förenad med fysisk förlust (1) av naturlig havsbotten. Övervakningen ska inriktas på förändringar som har samband med utbyggnad av infrastruktur, antingen vid kusten eller ute till havs. Måttenhet: Omfattning av bedömningsområdet som är hydrografiskt förändrat, uttryckt i kvadratkilometer (km2).
Bedömning
Det finns en svensk indikator framtagen för bedömning av främmande arter enligt HVMFS 2012:18:
Antalet nya introduktioner av främmande arter per år beräknas, det vill säga antalet introduktionstillfällen per förvaltningsområde under bedömningsperioden. God miljöstatus uppnås när tröskelvärdet uppnås i respektive förvaltningsområde.
Indikatorn motsvarar de som finns inom Helcom och Ospar.
Det finns även en miljökvalitetsnorm för främmande arter (C.1) med en tillhörande indikator (C.1.1) där målvärdet är en nedåtgående trend i antalet nyintroducerade främmande arter genom mänskliga aktiviteter.
C1 – Havsmiljön ska vara fri från avsiktligt nyutsatta eller flyttade främmande arter och stammar, samt främmande arter spridda på annat sätt genom mänsklig verksamhet, som riskerar att negativt påverka den genetiska eller biologiska mångfalden eller ekosystemets funktion.
Havsplanering genomförs i Sverige utifrån kraven i havsplaneringsförordningen och är till för att visa hur havet utanför kustzonen ska användas effektivt och hållbart, nu och i framtiden.
I havsplaneringen görs en miljöbedömning för att studera havsplanernas konsekvenser för havsmiljön. Det är en del i tillämpningen av ekosystemansatsen. Syftet med miljöbedömningen är bland annat att integrera miljöaspekter i havsplanerna för att främja en hållbar utveckling.
Bedömning
Havs- och vattenmyndigheten har utvecklat ett planeringsverktyg som heter Symphony för att rumsligt uppskatta miljöpåverkan och känslighet i ekosystemen. Med Symphony kan den sammanlagda, kumulativa, miljöpåverkan från olika belastningar visas utifrån nuläge, framtidsbild eller förändringar genom planeringen. Med kumulativ miljöpåverkan menas den sammanlagda belastningen från olika mänskliga verksamheter på växt- och djurliv i havet.
Det sker en löpande utveckling av såväl metoden som den övervakning som ger underlag till verktyget.
Svenska miljökvalitetsmålen
För att följa upp de svenska miljökvalitetsmålen behövs dataunderlag.
Övervakning av främmande arter ger underlag till preciseringarna om god miljöstatus och främmande arter och genotyper i miljökvalitetsmålet Hav i balans samt levande kust och skärgård.
De svenska miljömålen följs upp genom en årlig uppföljning på nationell och regional nivå. Det görs även en fördjupad utvärdering vart fjärde år.
Agenda 2030
Av FN:s 17 globala miljömål kan data på främmande arter användas för att följa upp mål 15 – Ekosystem och biologisk mångfald. Övervakning av främmande arter kan användas för att följa upp delmålet 15.8:
- Senast 2020 införa åtgärder för att förhindra införseln av invasiva främmande arter och avsevärt minska deras påverkan på land- och vattenekosystem samt kontrollera eller utrota prioriterade arter.
