Tillförsel av kväve till kusten
Statistikområdet Tillförsel av kväve till kusten beskriver mängden vattenburen kväve som når kusten från landbaserade källor. Data kommer från Havs- och vattenmyndighetens nationella miljöövervakningsprogram för flodmynningar och från punktkällor, avloppsreningsverk och industrier, med utsläpp till kusten.
En allt för stor tillförsel av kväve leder till övergödning. Detta kan i sin tur orsaka förändringar i ekosystemet med till exempel algblomningar av fintrådiga alger och ökad syreförbrukning som följd.
Sett över hela landet kommer kväveöverskottet framförallt från jordbruk, skogsbruk, industrier, reningsverk, och små avloppsanläggningar. En del av kvävet transporteras även via luft och regn. Havet är ofta slutmottagare och stora delar av Sveriges omgivande havsområden blir därmed också påverkade av övergödning. Högst koncentrationer av näringsämnen uppmäts nära kusten och i anslutning till större städer och i vikar.
Det är viktigt att övervaka hur mycket kväve som når havet för att kunna bedöma belastningens omfattning i tid och rum. Övervakningen ligger till grund för att rätt åtgärder för minskad övergödningen genomförs och följs upp.
Eftersom Sverige delar havsområden med andra länder är det viktigt att vi arbetar gemensamt för att minska utsläppen Detta görs bland annat inom de regionala havsmiljökonventionerna Helcom och Ospar.
Indelning av havsbassänger, klicka på bilden för att göra den större.
Variationer i kvävebelastning
Tillförsel av näringsämnen varierar förhållandevis mycket mellan åren. Variationen beror framförallt på skillnader i nederbörd och därmed också skillnader i vattenflöde och tillförsel av kväve. Denna effekt syns tydligt 2003, 2009, 2013 och från 2016 till 2018 samt 2022 då tillförseln generellt sett var lägre på grund av mindre nederbörd.
2024 var det generellt högre vattenflöden över hela Sverige. Särskild i södra Sverige i avrinningsområdena till Egentliga Östersjö, Kattegatt och Öresund har det varit höga vattenflöden som medfört hög tillförsel av kväve.
Det krävs långa tidsserier och beräkningar av flödesnormaliserad kvävebelastning för att urskilja förändringar och trender. Man kan dock använda denna statistikprodukt för att se skillnader mellan olika havsområden och fördelningen mellan vattendrag och direkta punktkällor.
Vattenburna utsläpp av kväve till kust
Förstora bildenKlicka på bilden för att göra den större.Diagrammet visar den totala årliga tillförseln av vattenburet kväve till Sveriges kust (staplar) samt årsmedelvattenföring (heldragen linje) under perioden 1995–2024. Belastningen är uppdelad efter källa (tillförseln från vattendrag och direkta punktkällor - Redovisade siffror över utsläpp från punktkällor saknas för år 1996, 1997, 1999 och 2001)
Årlig vattenburen kvävebelastning till havsbassäng
Förstora bildenKlicka på bilden för att göra den större. Diagrammet visar den totala årliga tillförseln av vattenburet kväve (från vattendrag och punktkällor) till respektive havsbassäng under perioden 1995–2024. Redovisade siffror över utsläpp från punktkällor saknas för år 1996, 1997, 1999 och 2001. I Bottenviken ingår hela tillförseln från Torne älv (det vill säga den finska delen av avrinningsområdet är inte borträknad).
Vattenburen kvävetillförsel
Bottenviken*
Förstora bildenKlicka på bilden för att göra den större. Diagrammet visar den totala årliga tillförseln av vattenburet kväve till Bottenviken (staplar) samt årsmedelvattenföring (heldragen linje) under perioden 1995–2024. Belastningen är uppdelad efter källa - tillförseln från vattendrag (ljusblått) och direkta punktkällor (mörkblått). Redovisade siffror över utsläpp från direkta punktkällor saknas för år 1996, 1997, 1999 och 2001. *I Bottenviken ingår hela tillförseln från Torne älv (det vill säga, den finska delen av avrinningsområdet är inte borträknad).
Bottenhavet
Förstora bildenKlicka på bilden för att göra den större. Diagrammet visar den totala årliga tillförseln av vattenburet kväve till Bottenhavet (staplar) samt årsmedelvattenföring (heldragen linje) under perioden 1995–2024. Belastningen är uppdelad efter källa - tillförseln från vattendrag (ljusblått) och direkta punktkällor (mörkblått). Redovisade siffror över utsläpp från direkta punktkällor saknas för år 1996, 1997, 1999 och 2001.
Egentliga Östersjön
Förstora bildenKlicka på bilden för att göra den större. Diagrammet visar den totala årliga tillförseln av vattenburet kväve till Egentliga Östersjön (staplar) samt årsmedelvattenföring (heldragen linje) under perioden 1995–2024. Belastningen är uppdelad efter källa - tillförseln från vattendrag (ljusblått) och direkta punktkällor (mörkblått). Redovisade siffror över utsläpp från direkta punktkällor saknas för år 1996, 1997, 1999 och 2001
Öresund
Förstora bildenKlicka på bilden för att göra den större. Diagrammet visar den totala årliga tillförseln av vattenburet kväve till Öresund (staplar) samt årsmedelvattenföring (heldragen linje) under perioden 1995–2024. Belastningen är uppdelad efter källa - tillförseln från vattendrag (ljusblått) och direkta punktkällor (mörkblått). Redovisade siffror över utsläpp från direkta punktkällor saknas för år 1996, 1997, 1999 och 2001.
Kattegatt
Förstora bildenKlicka på bilden för att göra den större. Diagrammet visar den totala årliga tillförseln av vattenburet kväve till Kattegatt (staplar) samt årsmedelvattenföring (heldragen linje) under perioden 1995–2024. Belastningen är uppdelad efter källa - tillförseln från vattendrag (ljusblått) och direkta punktkällor (mörkblått). Redovisade siffror över utsläpp från direkta punktkällor saknas för år 1996, 1997, 1999 och 2001.
Skagerrak
Förstora bildenKlicka på bilden för att göra den större. Diagrammet visar den totala årliga tillförseln av vattenburet kväve till Skagerrak (staplar) samt årsmedelvattenföring (heldragen linje) under perioden 1995–2024. Belastningen är uppdelad efter källa - tillförseln från vattendrag (ljusblått) och direkta punktkällor (mörkblått). Redovisade siffror över utsläpp från direkta punktkällor saknas för år 1996, 1997, 1999 och 2001.
Dataunderlag
Dataunderlag
Diagram: Tillförsel av kväve och fosfor till kusten under perioden 1995 - 2024
Excel, 43.3 kB. (Excel, 52 KB)
Innehållet i dataunderlaget används för Havs- och vattenmyndighetens årliga rapportering till Helcom, Ospar och EEA (Europeiska miljöbyrån) där det används för uppföljning av näringsbelastningen på våra havsområden.
Underlaget sammanställs av Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) och Statistiska Centralbyrån (SCB) inom ramen för SMED (Svenska MiljöEmissionsData) på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten.
- SLU levererar data från vattendrag och oövervakade landområden. Institutionen för vatten och miljö vid SLU är även datavärd för miljöövervakningsdata från sjöar och vattendrag.
- SCB tillhandahåller information om utsläpp från kustbaserade industrier och reningsverk.
Det är viktigt att ha i åtanke att data som presenteras inte är flödesnormerad. Flödesnormering innebär att långtidsmedelvärden för vattenflöde används för att minska betydelsen av enskilda års vädersituationer.
Kompletterande information om data
Längre tidsserier (som även är flödesnormerade) finns i Helcoms senaste belastningssammanställning, PLC-7 och PLC-8
SLU har en längre tidsserie med tillförsel från vattendrag (ej punktkällor) som även presenteras på miljömål.se.
På uppdrag av Naturvårdsverket gör SCB en detaljerad sammanställning av utsläpp till vatten och slamproduktion som publiceras vartannat år.
Metodbeskrivning
Tillförsel från vattendrag och oövervakade områden
Tillförsel från vattendrag beräknas med hjälp av månadsvis vattenkemidata från det nationella miljöövervakningsprogrammet för flodmynningar och vattenflödesdata från SMHI.
Vattenkemidatan räknas om till dygnsvärden och multipliceras sedan med dygnsmedelvattenflödet. Därefter beräknas månads- och årstransporter för de enskilda vattendragen. Metoden som används för provtagning av vattenkemi följer övervakningsmanualen Vattenkemi i vattendrag.
Flodmynningsprogrammet omfattar de större svenska vattendragen samt vissa representativa mindre vattendrag (totalt 47 st). Dessa täcker cirka 85 % av Sveriges yta. Mätpunkterna ligger ofta en bit uppströms eventuella tätorter vid vattendragens mynningspunkt. Resten av Sveriges avrinningsområden, de oövervakade landområdena, består framförallt av mindre vattendrag och kustområden. Belastningen från dessa områden uppskattas genom att använda tillförseln per ytenhet från likartade närliggande områden som övervakas.
I detta dataunderlag är tillförseln från oövervakade områden inkluderad i tillförseln från vattendrag.
Tillförsel från punktkällor
Punktkällor omfattar tillståndspliktiga avloppsreningsverk och industrier, med direktutsläpp till kusten.
Tillståndspliktiga miljöfarliga verksamheter är ålagda att årligen leverera en miljörapport till Svenska Miljörapporteringsportalen (SMP), varifrån data om utsläpp till vatten kan hämtas. Omfattningen av utdraget varierar något från år till år beroende på antal aktiva verksamheter och förändring av respektive verksamhets storlek.
Riktlinjer och referenser
Beräkning av tillförsel från vattendrag och punktkällor sker enligt de riktlinjer som utvecklats inom Helcom och Ospar.
- OSPAR 1998. Principles of the Comprehensive Study on Riverine Inputs and Direct Discharges (RID). 1998-5. OSPAR Commission, London.
- HELCOM 2022. PLC-Water guidelines.
En detaljerad beskrivning av dataunderlag och metodik finns vår rapport
Marin strategi för Nordsjön och Östersjön – Övervakningsprogram 2021-2026
Kvalitetsdeklaration
Kvalitetsdeklaration - Tillförsel av kväve och fosfor till kusten
Pdf, 143.1 kB. (PDF 347 KB)
