Fisk i vattendrag

Hitta på sidan

Av de 29 trendvattendrag som provfiskades under perioden 2007-2021 hade 25 årligen en fiskfauna som stämmer väl med vattendragens naturliga förutsättningar (god eller hög ekologisk status). Ett till fem av de undersökta vattendragen hade olika år en något avvikande fiskfauna (måttlig ekologisk status) jämfört med förväntade värden, medan otillfredsställande status noterats vid sex tillfällen under hela perioden.

logotyp för sveriges officiella statistik

Ingen generell trend

Fångstresultaten visade inte någon generell trend som tyder på en pågående förändring i vattendragens fiskfauna. Däremot visade två vattendrag en försämrad status under 2018 jämfört med tidigare år och ett vattendrag visade en försämrad status 2019 och 2020. Detta beror med stor sannolikhet på den mycket torra och varma sommaren 2018. All tre har återgått till normala värden 2021. Ett vattendrag, Vretaån, visade en försämrad status 2021 (måttlig) jämfört med tidigare år (2014-2020) då statusen varit god. Vretaån har tidigare (2010 och 2013) visat måttlig status. Det är oklart vad det beror på men vi kan se att inte alla provtagningsstationer visar samma bedömning, två av tre visar måttlig och otillfredställande status medan den tredje visar god status.

För att kunna upptäcka och följa storskalig påverkan av till exempel klimatförändringar och nedfall av försurande ämnen genomförs inom ramen för det nationella miljöövervakningsprogrammet för sötvatten årligen kvantitativa provfisken (elfisken) i ett antal utvalda trendvattendrag fördelade på olika geografiska regioner och vattendistrikt.

De utvalda vattendragen är i regel opåverkade av lokala utsläpp och representerar relativt opåverkade små till mellanstora vattendrag i Sverige. Undersökningen av fiskbeståndens status omfattar de parametrar som ramdirektivet för vatten kräver skall ingå i bedömningen av fiskfaunans ekologiska status. Det innebär att undersökningen omfattar indikatorer på fisksamhällets artsammansättning, individtäthet och biomassa, samt fiskens storleksfördelning. För laxfiskar som till exempel lax, öring och harr görs därför en uppdelning i två storleksklasser (årsungar och äldre fisk).

Vattendragsindexet VIX som används för bedömningen av fiskfaunans ekologiska status omfattar sex indikatorer (täthet av lax och öring, andel laxfiskar med reproduktion, andel toleranta arter, andel intoleranta arter, andel lithofila (hårdbottenlekande) arter och andel toleranta individer).

Eftersom fiskfaunan i vattendragen varierar naturligt med vattendragets storlek, geografiskt läge, höjd över havet, årsmedeltemperatur, typ av öringpopulation, vattendragets lutning och undersökningslokalens närhet till sjöar tas också hänsyn till detta vid bedömningen av fiskfaunans ekologiska status.

Huvuddelen av vattendragen har god eller hög status

Antalet trendvattendrag som provifskats under perioden 2007-2021 är 29 med undantag för, 2011 och 2021. Utgående från genomsnittsvärdet för vattendragsindexet VIX hade 25 vattendrag en fiskfauna med god eller hög ekologisk status enligt vattenförvaltningsförordningens klassning under hela eller större delen av perioden (se diagram). Det innebär att dessa vattendrag har en fiskfauna som stämmer relativt väl med vattendragens naturliga förutsättningar. Hög status innebär att indikatorerna avviker extremt lite från referensvärdena, medan god status indikerar en liten avvikelse.

De vattendrag som i genomsnitt hade en fiskfauna med hög ekologisk status var Muddusälven, Vapstälven och Skärån. Muddusälven avvattnar Muddus nationalpark och Vapstälven är ett opåverkat fjällvattendrag i Västerbotten. Trots att Skärån är belägen i Skåne är den relativt opåverkad i de övre delarna tack vare att huvuddelen av avrinningsområdet ligger inom Söderåsens nationalpark.

Av de undersökta vattendragen hade Anråsälven och Virån, i genomsnitt för perioden 2007-2021 fångstresultat och indexvärden som indikerade en avvikande fiskfauna med måttlig till otillfredsställande ekologisk status. Virån har haft måttlig status alla år utom 2017 då den var god och Anråsälven har varierat mellan måttlig och otillfredsställande status utom 2012 då den var god. Även Oradbäcken har de senaste fem åren konstant visat en måttlig status. Vid 2021 års elfiske hade fyra vattendrag, Anråsälven, Oradbäcken, Virån och Vretaån måttlig status. För perioden 2007-2021 visar fångstresultaten inte någon generell trend för fiskfaunans ekologiska status i trendvattendragen förutom en försämring i Oradbäcken med en längre tid, fem år, av måttlig status.

status i trendvattendrag med avseende på fisk vid 2021 års elfiske. karta.illustration

Kartan visar status i 29 trendvattendrag gällande fisk vid 2021 års elfiske. För två av vattendragen, Viepsajåkkå och Muddusälven visas statusen för år 2020 på grund av att data saknas för år 2021. Källa: Havs- och vattenmyndighetens nationella miljöövervakning, programområde Sötvatten.

Diagrammet visar årlig bedömning av trendvattendragens status gällande fiskfaunan under perioden 2007-2021. Källa: Havs- och vattenmyndighetens nationella miljöövervakning, programområde Sötvatten

Diagrammet visar årlig bedömning av trendvattendragens status gällande fiskfaunan under perioden 2007-2021. Källa: Havs- och vattenmyndighetens nationella miljöövervakning, programområde Sötvatten

Provfiske för att följa förändringar

På HaV:s uppdrag genomför SLU så kallade provfisken i vadbara mindre vattendrag. De provfiskas för att följa storskalig påverkan som exempelvis försurning av mark och vatten samt klimatförändringar. De vattendrag som övervakas årligen kallas trendvattendrag.

Trendvattendragen är i de flesta fall relativt lite påverkade av den lokala miljön. De ska representera en helhetsbild av Sverige och situationen i olika delar av landet. Fiskfaunan i vattendraget varierar naturligt, i huvudsak med var i Sverige vattendraget ligger, höjd över havet, vattendragets storlek och hur nära sjöar ligger.

Fiskbeståndens ekologiska status bedöms med hjälp av indikatorer på fisksamhällets artsammansättning, individtäthet och fiskarternas storleksfördelning. Detta innebär bland annat att man bestämmer fiskarter, räknar antalet fiskar man fångat och mäter dessa. Undersökningen omfattar de indikatorer som ramdirektivet för vatten kräver.

Dataunderlag till fisk i vattendrag

Dataunderlaget baseras på ett standardiserat provfiske och ingår i den nationella miljöövervakningen av miljötillståndet i vattendrag, programområde Sötvatten.

Dataunderlaget är hämtat från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Institutionen för akvatiska resursers sötvattenslaboratorium i Drottningholm som är nationell datavärd för provfisken.

SLU som är nationell utförare av provfiske genomför fältprovtagning, analys, databearbetning och rapportering på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten.

Databasen för elfiske – Elfiskeregistret (SERS)

Data från elfisken samlas i databasen SERS. Här finns bland annat underlagsdata till officiell statistik för fisk i vattendrag. Det samlas även in elfiskedata från andra typer av undersökningar som utförts av bland annat universitet, länsstyrelser, kommuner och fiskevårdsområden.

Databasen SERS består idag av elfiskedata från mer än 70 000 utförda elfisken fördelade på cirka 20 000 elfiskelokaler.

Metodbeskrivning till fisk i vattendrag

Vattnets ekologiska status i sjöar och vattendrag klassas enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten (HVMFS 2019:25).

Beskrivning av delprogrammet

Beskrivningen av delprogrammet Trendvattendrag Word, 295.5 kB. innehåller även information om kvalitet vid provtagning och analys.

Kvalitetsdeklaration

Kvalitetsdeklaration - Fisk i vattendrag Pdf, 251.1 kB.

Publicerad: 2017-01-18
Uppdaterad: 2020-02-28
Sidansvarig: Webbredaktion