Tillförsel av fosfor till kusten

Hitta på sidan

Statistikområdet Tillförsel av fosfor till kusten beskriver mängden vattenburen fosfor som når kusten från landbaserade källor. Data kommer från Havs- och vattenmyndighetens nationella miljöövervakningsprogram för flodmynningar och från punktkällor, som avloppsreningsverk och industrier, med utsläpp till kusten.

logotyp för sveriges officiella statistik

En allt för stor tillförsel av fosfor leder till övergödning. Detta kan i sin tur orsaka förändringar i ekosystemet med till exempel algblomningar av cyanobakterier (blågrönalger) och ökad syreförbrukning som följd.

Tillförsel av fosfor till kusterna runt ÖstersjönFörstora bilden

Tillförsel av fosfor till kusterna runt Östersjön. Klicka på kartan för större bild.

Sett över hela landet kommer fosforöverskottet framförallt från jordbruk, industrier, reningsverk, dagvatten och små avloppsanläggningar. Då havet ofta är slutmottagare blir stora delar av Sveriges omgivande havsområden därmed också påverkade av övergödning, med högst koncentrationer av näringsämnen nära kusten och i anslutning till större städer och i vikar. Det är viktigt att övervaka hur mycket fosfor som kommer till havet, både för att bedöma belastningens omfattning i tid och rum men också för att rätt åtgärder ska kunna sättas in och följas upp för att minska övergödningen.

Eftersom vi delar havsområden med andra länder är det också viktigt att vi arbetar gemensamt för att minska utsläppen. Detta görs bland annat inom de regionala konventionerna Helcom och Ospar.

Variationer i fosforbelastning

När det gäller övergödningsproblematiken så är det två former av fosfor som måste tas hänsyn till: partikelbunden fosfor som sitter fast vid till exempel jordpartiklar och löst fosfor i vatten. Partikelbunden fosfor kan förloras både genom ytavrinning och genom sprickor i marken. Löst fosfor kan förloras genom utlakning, men också genom avrinning. Eftersom både formarnas förluster från mark och ytor beror mycket på mängden nederbörd varierar tillförsel av näringsämnen förhållandevis mycket mellan år. Denna effekt syns tydligt 2003, 2009,2013 och från 2016 till 2018 samt då tillförseln generellt sett var lägre på grund av mindre nederbörd och lägre vattenflöden. 2023 var det generellt högre vattenflöden över hela Sverige. Särskild i söder Sverige i avrinningsområdena till Egentliga Östersjö, Kattegatt och Öresund har det varit höga vattenflöden som medföra även en hög tillförsel av Fosfor.
Det krävs långa tidsserier och beräkningar av flödesnormaliserad kvävebelastning för att urskilja förändringar och trender. Man kan dock använda denna statistikprodukt för att se skillnader mellan olika havsområden och fördelningen mellan vattendrag och direkta punktkällor.

Vattenburna utsläpp av fosfor till kust

Diagrammet visar tillförseln av fosfor till Sveriges kust. Diagram, illustrationFörstora bilden

Klicka på bilden för att göra den större. Diagrammet visar den totala årliga tillförseln av vattenburen fosfor till Sveriges kust (staplar) samt årsmedelvattenföring (heldragen linje) under perioden 1995–2023. Belastningen är uppdelad efter källa (tillförseln från vattendrag och direkta punktkällor). Utsläpp från direkta punktkällor saknas år 1996, 1997, 1999 och 2001.

Årlig vattenburen fosforbelastning till havsbassäng

Diagram över årlig vattenburen fosforbelastning per havsbassäng. Diagram, illustration.Förstora bilden

Klicka på bilden för att göra den större. Diagrammet visar den totala årliga tillförseln av vattenburen fosfor (från vattendrag och punktkällor utsläpp från punktkällor saknas år 1996, 1997, 1999 och 2001) till respektive havsbassäng under perioden 1995–2023. Se karta för bassängsindelning ovanför. I Bottenviken ingår hela tillförseln från Torne älv (det vill säga den finska delen av avrinningsområdet är inte borträknad).

Vattenburen fosfortillförsel

Bottenviken*

Diagram över vattenburen fosfortillförsel till Bottenviken. Diagram, illustration.Förstora bilden

Klicka på bilden för att göra den större. Diagrammet visar den totala årliga tillförseln av vattenburen fosfor till Bottenviken (staplar) samt årsmedelvattenföring (heldragen linje) under perioden 1995–2023. Belastningen är uppdelad efter källa - tillförseln från vattendrag (ljusblått) och direkta punktkällor (mörkblått). Redovisade siffror över utsläpp från direkta punktkällor saknas för år 1996, 1997, 1999 och 2001. I Bottenviken ingår hela tillförseln från Torne älv (det vill säga den finska delen av avrinningsområdet är inte borträknad).

Bottenhavet

Diagram över vattenburen fosfortillförsel till Bottenhavet. Diagram, illustration.Förstora bilden

Klicka på bilden för att göra den större. Diagrammet visar den totala årliga tillförseln av vattenburen fosfor till Bottenhavet (staplar) samt årsmedelvattenföring (heldragen linje) under perioden 1995–2023. Belastningen är uppdelad efter källa - tillförseln från vattendrag (ljusblått) och direkta punktkällor (mörkblått). Redovisade siffror över utsläpp från direkta punktkällor saknas för år 1996, 1997, 1999 och 2001.

Egentliga Östersjön

Diagram över vattenburen fosfortillförsel till egentliga Östersjön. Diagram, illustration.Förstora bilden

Klicka på bilden för att göra den större. Diagrammet visar den totala årliga tillförseln av vattenburen fosfor till Egentliga Östersjön (staplar) samt årsmedelvattenföring (heldragen linje) under perioden 1995-2023. Belastningen är uppdelad efter källa - tillförseln från vattendrag (ljusblått) och direkta punktkällor (mörkblått). Redovisade siffror över utsläpp från direkta punktkällor saknas för år 1996, 1997, 1999 och 2001.

Öresund

Diagram över vattenburen fosfortillförsel till Öresund. Diagram, illustration.Förstora bilden

Klicka på bilden för att göra den större. Diagrammet visar den totala årliga tillförseln av vattenburen fosfor till Öresund (staplar) samt årsmedelvattenföring (heldragen linje) under perioden 1995–2023. Belastningen är uppdelad efter källa - tillförseln från vattendrag (ljusblått) och direkta punktkällor (mörkblått). Redovisade siffror över utsläpp från direkta punktkällor saknas för år 1996, 1997, 1999 och 2001.

Kattegatt

Diagram över vattenburen fosfortillförsel till Kattegatt. Diagram, illustration.Förstora bilden

Klicka på bilden för att göra den större. Diagrammet visar den totala årliga tillförseln av vattenburen fosfor till Kattegatt (staplar) samt årsmedelvattenföring (heldragen linje) under perioden1995-2023. Belastningen är uppdelad efter källa - tillförseln från vattendrag (ljusblått) och direkta punktkällor (mörkblått). Redovisade siffror över utsläpp från direkta punktkällor saknas för år 1996, 1997, 1999 och 2001.

Skagerrak

Diagram över vattenburen fosforbelastning till Skagerrak. Diagram, illustration.Förstora bilden

Klicka på bilden för att göra den större. Diagrammet visar den totala årliga tillförseln av vattenburen fosfor till Skagerrak (staplar) samt årsmedelvattenföring (heldragen linje) under perioden 1995–2023. Belastningen är uppdelad efter källa - tillförseln från vattendrag (ljusblått) och direkta punktkällor (mörkblått). Redovisade siffror över utsläpp från direkta punktkällor saknas för år 1996, 1997, 1999 och 2001 (Obs:* Provtagningsproblem i Bäveån under 2018 resulterade i stort databortfall)

Dataunderlag till tillförsel av fosfor till kusten

Innehållet i dataunderlaget används för Havs- och vattenmyndighetens årliga rapportering till Helcom, Ospar och EEA (Europeiska miljöbyrån) där det används för uppföljning av näringsbelastningen på våra havsområden. 

Underlaget sammanställs av Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) och Statistiska Centralbyrån (SCB) inom ramen för SMED (Svenska MiljöEmissionsData) på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten.

  • SLU levererar data från vattendrag och oövervakade landområden. Institutionen för vatten och miljö vid SLU är även datavärd för miljöövervakningsdata från sjöar och vattendrag.
  • SCB tillhandahåller information om utsläpp från kustbaserade industrier och reningsverk.

Det är viktigt att ha i åtanke att data som presenteras inte är flödesnormerad. Flödesnormering innebär att långtidsmedelvärden för vattenflöde används för att minska betydelsen av enskilda års vädersituationer.

Längre tidsserier (som även är flödesnormerade) finns i Helcoms senaste belastningssammanställning, PLC-6 och PLC 7.

SLU har en längre tidsserie med tillförsel från vattendrag (ej punktkällor) som även presenteras på miljömål.se.  

På uppdrag av Naturvårdsverket gör SCB en detaljerad sammanställning av utsläpp till vatten och slamproduktion som publiceras vartannat år.

Metodbeskrivning till tillförsel av fosfor till kusten

Tillförsel från vattendrag och oövervakade områden

Tillförsel från vattendrag beräknas med hjälp av månadsvis vattenkemidata från det nationella miljöövervakningsprogrammet för flodmynningar och vattenflödesdata från SMHI.

Vattenkemidatan räknas om till dygnsvärden och multipliceras sedan med dygnsmedelvattenflödet. Därefter beräknas månads- och årstransporter för de enskilda vattendragen. Metoden som används för provtagning av vattenkemi följer undersökningstypen Vattenkemi i vattendrag.

Flodmynningsprogrammet omfattar de större svenska vattendragen samt vissa representativa mindre vattendrag (totalt 47 stycken). Dessa täcker cirka 85 procent av den svenska landarealen. Mätpunkterna ligger i regel uppströms tätorter och industrier vid vattendragens mynningar. Resten av landarealen, de oövervakade landområdena, består framförallt av mindre vattendrag och kustområden. Belastningen från dessa områden uppskattas genom att använda tillförseln per ytenhet från likartade närliggande områden som övervakas.

I detta dataunderlag är tillförseln från oövervakade områden inkluderad i tillförseln från vattendrag.

Tillförsel från punktkällor

Punktkällor omfattar tillståndspliktiga avloppsreningsverk och industrier, med direktutsläpp till kusten.

Tillståndspliktiga miljöfarliga verksamheter är ålagda att årligen leverera en miljörapport till Svenska Miljörapporteringsportalen (SMP), varifrån data om utsläpp till vatten kan hämtas. Omfattningen av utdraget varierar något från år till år beroende på antal aktiva verksamheter och förändring av respektive verksamhets storlek.

Riktlinjer och referenser

Beräkning av tillförsel från vattendrag och punktkällor sker i linje med de riktlinjer som utvecklats inom Helcom och Ospar.

En detaljerad beskrivning av dataunderlag och metodik finns i vår rapport God havsmiljö 2020, Del 3 Övervakningsprogram.

Kvalitetsdeklaration

Kvalitetsdeklaration - Tillförsel av kväve och fosfor till kusten Pdf, 143.4 kB. (PDF 347 KB).

Publicerad: 2022-02-28
Uppdaterad: 2024-12-02
Sidansvarig: Webbredaktion