Fosfor i sjöar och vattendrag
De flesta trendsjöarna, trendvattendragen och omdrevssjöarna som undersökts har god eller hög status vad gäller näringsämnen (totalfosfor). Inga trender kan ses. Resultaten kommer från det nationella miljöövervakningsprogrammet för sötvatten.
För att bedöma sjöars och vattendrags status vad det gäller näringsnivån används i första hand totalfosforhalten, med undantag för bruna (humusrika) vatten.
Trendvattendrag, trendsjöar och omdrevssjöar
Vi följer förändringar av vattenkemi i sjöar och vattendrag i ett landstäckande stationsnät av så kallade trendsjöar, trendvattendrag och omdrevssjöar.
Trendsjöar och trendvattendrag ligger i områden som är förhållandevis opåverkade av lokala föroreningskällor. Vattenprover tas minst en gång per år i ett hundratal trendsjöar och knappt sjuttio trendvattendrag.
I de cirka 4 800 omdrevssjöarna tas ett vattenkemiprov vart sjätte år. Varje år provtas cirka 800 av sjöarna. Dessa sjöar kan vara både opåverkade och påverkade av lokala föroreningar.
Mest god eller hög ekologisk status
Under perioden 2019 – 2021 hade 96 procent av trendsjöarna och 83 procent av trendvattendragen hög eller god status vad gäller medelhalten av totalfosfor (se kartor och diagram nedan). Detta mönster gäller även för hela perioden 1997 – 2021.
Statusen var nästan lika bra i de drygt 5000 omdrevssjöar som undersöktes 2016 – 2021, där 94% procent hade minst god status (se karta nedan). Resterande vatten, som har en måttlig eller sämre status, måste däremot undersökas ytterligare för att man ska få mer underlag för att kunna göra en bedömning av deras framtida vattenkvalitet.
Att merparten av trendsjöarna och trendvattendragen visar på en god vattenkvalitet är inte förvånande eftersom dessa sjöar och vattendrag påverkats jämförelsevis lite av mänsklig aktivitet.
Det är glädjande att samma tendens förefaller finnas i de slumpvis utvalda sjöarna i omdrevsprogrammet. I detta fall är dock osäkerheten i bedömningarna större i och med att varje sjö endast undersöks en gång vart sjätte år.
Kartan visar trendsjöars status vad gäller totalfosfor år 2019–2021. Under perioden fanns inga trendsjöar med halter som motsvarar dålig eller otillfredsställande status. Källa: Havs- och vattenmyndighetens nationella miljöövervakning, programområde Sötvatten.
Kartan visar trendvattendragens status gällande totalfosfor år 2019 - 2021. Källa: Havs- och vattenmyndighetens nationella miljöövervakning, programområde Sötvatten.
Kartan ovan visar omdrevssjöarnas status gällande totalfosfor år 2016 - 2021. Källa: Havs- och vattenmyndighetens nationella miljöövervakning, programområde Sötvatten.
Inga tydliga trender
I det hundratal trendsjöar och knappa sjuttiotal trendvattendrag som har undersökts mellan 1997och 2021 kan man inte se några tydliga trender i statusen för totalfosfor (se diagram nedan). Skillnaderna mellan åren beror framförallt på naturlig variation.
I normala fall är skillnaderna mellan olika år ännu mindre i och med att man egentligen ska basera bedömningarna på tre års medelvärden. I detta fall har dock bedömningarna gjorts på enskilda år för att man lättare ska se eventuella trender.
Diagrammet visar trendvattendragens status vad gäller totalfosfor under åren 1997–2021. Ingen trend kan ses Källa: Havs- och vattenmyndighetens nationella miljöövervakning, programområde Sötvatten.
Diagrammet visar trendsjöarnas status vad gäller totalfosfor under åren 1997–2021. Ingen trend kan ses. Källa: Havs- och vattenmyndighetens nationella miljöövervakning, programområde Sötvatten.
Totalfosfor begränsar oftast näringstillgången i sötvatten
Eftersom totalfosfor ofta är det ämne som begränsar tillväxten av växtplankton och andra vattenlevande växter så beskriver totalfosforhalten sjöns eller vattendragets näringsnivå. Ett undantag är dock bruna (humusrika) vatten som kan ha höga totalfosforhalter naturligt, men där är fosforn inte direkt lättåtkomlig för växterna.
Därför tar man hänsyn till humushalten när man bestämmer referensvärden för totalfosfor i sötvatten. Det vill säga den naturliga halt man jämför uppmätta värden med när man bestämmer den ekologiska statusen för vattnet. Humushalten i vattnet uppskattas genom vattenfärgen.
Bedömningarna görs med hjälp av medelvärden för minst tre år för att undvika alltför stor påverkan av variationen mellan olika år.
Dataunderlag till fosfor i sjöar och vattendrag
Dataunderlaget kommer från Institutionen för vatten och miljö vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) som är datavärd för miljöövervakningsdata för sjöar och vattendrag. De är också utförare av vattenundersökningar på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten.
På SLU:s webbplats kan man hämta grunddata från miljöövervakningen av bland annat trendvattendrag, trendsjöar och omdrevssjöar. Man kan också få en grafisk presentation av tidsserier och statistisk information.
Metodbeskrivning till fosfor i sjöar och vattendrag
Här har bedömningarna av totalfosforhalten i sjöar och vattendrag gjorts dels på trendsjöar och trendvattendrag, dels på omdrevssjöar.
Trendsjöarna och trendvattendragen består främst av jämförelsevis opåverkade vatten där prover tas flera gånger per år, medan omdrevssjöarna är slumpvis utvalda för att representera ett genomsnitt av svenska sjöar.
Vattnets status i sjöar och vattendrag klassas enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten (HVFMS 2019:25).
Dock har HaV:s reviderade bedömningsgrunder för näringsämnen i ytvatten inte använts vid klassificering av ytvattenstatus gällande fosfor . Detta dels på grund av jämförbarheten av den sammanställda och redovisade data skulle bibehållas, dels för att förebygga en vilseledande klassning av speciellt fjällvatten som de nya bedömningsgrunderna skulle medföra.
Årsvisa klassningar
Normalt ska klassningen av totalfosforhalten göras på medelvärden för minst tre år, vilket här har gjorts för perioden 2019 - 2021. För att se hur statusen har förändrats över tiden har även klassningar gjorts årsvis för perioden 1997- 2021.
Om man gör klassningarna årsvis innebär det att osäkerheten i klassningarna för ett enskilt vatten ökar på grund av variationer mellan åren i de enskilda sjöarna. För att undvika detta när man klassificerar en enskild sjö använder man därför ett medelvärde för fler år.
Bedömningarna av omdrevsssjöarna är gjorda vid ett enstaka provtillfälle, vilket gör dessa klassificeringar mer osäkra om man ser till den enskilda sjön. Om man däremot ser till samtliga undersökta omdrevssjöar så bör det ge en rättvis bild av tillståndet i våra sjöar.
Bedömningarna av totalfosforhalten i sjöar och vattendrag har gjorts med den så kallade light-metoden, som kan användas när det inte finns tillräckligt omfattande kringinformation för att göra en fullständig bedömning. Mer information om metoden finns att läsa i föreskriften HVFMS 2019:25.
Beskrivning av delprogram
Beskrivningen av delprogrammen trendstationer vattendrag
Pdf, 357.5 kB., trendstationer sjöar Pdf, 357 kB. och omdrevsstationer sjöar Pdf, 232 kB. innehåller även information om kvalitet vid provtagning och analys.
Kvalitetsdeklaration
Kvalitetsdeklaration - Fosfor och kväve i sjöar och vattendrag Pdf, 260.2 kB.
