Fisk i sjöar

Knappt två tredjedelar av de undersökta sjöarna har en fiskfauna som stämmer bra överens med sjöarnas naturliga förutsättningar. Utförda provfisken under 28 år visar inte på några generella förändringar av sjöarnas fiskfauna. Resultaten kommer från det nationella miljöövervakningsprogrammet för sötvatten.

Provfisken utförs regelbundet i sjöar för att följa storskalig påverkan som klimatförändringar, övergödning och försurning. Det är påverkan som förändrar sjöns sammansättning av fiskarter, antal fiskar, fiskars längd, vikt och åldersfördelning. Fiskfaunan varierar naturligt med exempelvis geografiskt läge, yta, djup och temperatur.

De utvalda sjöarna får inte vara påverkade av sitt närområde och ska dessutom representera en helhetsbild av Sverige och våra olika sjötyper enligt vattenförvaltningsförordningen. De sjöar som övervakas regelbundet kallas för trendsjöar.

58 procent av sjöarna hade minst god ekologisk status

Under 2016-2021 provfiskades 45 trendsjöar (se karta). 26 av sjöarna (58 procent) hade god eller hög ekologisk status, vilket innebär att dessa sjöars fiskfauna stämmer bra överens med sjöarnas naturliga förutsättningar.

Av de resterande sjöarna hade tolv måttlig status, fem hade otillfredsställande status och två dålig status. I södra Sverige kan det till stor del förklaras av försurningspåverkan. Däremot kan ingen känd miljöpåverkan förklara varför nio av 16 sjöar i de två nordligaste vattendistrikten fick sämre än god status. I den allra nordligaste sjön, Abiskojaure, som bedömdes ha måttlig status, finns endast röding. Bedömningsgrunderna kan ge en felaktig klassning i de fall en sjö naturligt innehåller endast en eller ett fåtal arter.

status i sjöar avseende fisk 2016-2021. karta.illustration

Kartan visar bedömning av fiskfaunans ekologiska status via fiskindexet EQR8 i 45 sjöar med minst ett utfört provfiske under 6-årsperioden 2016-2021. Källa: Havs- och vattenmyndighetens nationella miljöövervakning, programområde Sötvatten.

Kartan visar bedömning av fiskfaunans ekologiska status via surhetsindex AindexW5 i 45 sjöar med minst ett utfört provfiske under 6-årsperioden 2016-2021. Källa: Havs- och vattenmyndighetens nationella miljöövervakning, programområde Sötvatten.

Kartan visar bedömning av fiskfaunans ekologiska status via eutrofiindex EindexW3 i 45 sjöar med minst ett utfört provfiske under 6-årsperioden 2016-2021. Källa: Havs- och vattenmyndighetens nationella miljöövervakning, programområde Sötvatten.

Inga trender i statusklassning

Inga generella trender kan påvisas i den årliga fördelningen av sjöar i olika statusklasser för fiskfaunan under de 28 år som tidsserien representerar.

Ökningen från 11 till 15 sjöar med årligt provfiske från och med 2007 ledde till att sjögruppen fick högre andel god eller hög status. Mellan 3 och 7 sjöar per år hade måttlig eller sämre status, men tidsserien visar ingen trend.

officiell statistik fisk i sjöar 1994-2018

Förstora bilden

Diagrammet visar årlig bedömning av fiskfaunans ekologiska status via fiskindexet EQR8 i trendsjöar 1994–2021. Under åren 1994–2006 bedömdes 11 sjöar varje år, och därefter tillkom ytterligare fyra sjöar med årliga provfisken. Källa: Havs- och vattenmyndighetens nationella miljöövervakning, programområde Sötvatten.

Dataunderlag till fisk i sjöar

Dataunderlaget är hämtat från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Institutionen för akvatiska resurser som är nationell datavärd för provfisken.

Dataunderlaget baseras på standardiserade provfisken och ingår i Havs- och vattenmyndighetens nationella miljöövervakning för miljötillstånd i sjöar.

SLU som även är nationell utförare av provfiske genomför fältprovtagning, analys, databearbetning och rapportering på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten.

Dataunderlag

Databasen för sjöprovfiske (NORS)

Data från sjöprovfisken samlas i databasen NORS. Här ingår också data från provfisken utförda inom regionala miljöövervaknings- och kalkningsprogram.

Det samlas även in provfiskedata från andra typer av undersökningar som utförts av bland annat universitet, kommuner och fiskevårdsområden. Det gör att databasen har stor bredd vad gäller geografi och olika sjötyper.