Dela på Facebook Dela på Twitter Skicka e-post Skriv ut

Taggar: Miljödata Miljöövervakning Programområde Kust och Hav Statistik Övergödning

Tillförsel av fosfor till kusten

Statistikområdet Tillförsel av fosfor till kusten beskriver mängden vattenburen fosfor som når kusten från landbaserade källor. Data kommer från Havs- och vattenmyndighetens nationella miljöövervakningsprogram för flodmynningar och från punktkällor, avloppsreningsverk och industrier, med utsläpp till kusten.

logotyp för sveriges officiella statistik

En allt för stor tillförsel av fosfor leder till övergödning. Detta kan i sin tur orsaka förändringar i ekosystemet med till exempel algblomningar av cyanobakterier (blågrönalger) och ökad syreförbrukning som följd.

indelning av havsbassänger. karta.

Sett över hela landet kommer fosforöverskottet framförallt från jordbruk, industrier, reningsverk, dagvatten och små avloppsanläggningar. Då havet ofta är slutmottagare blir stora delar av Sveriges omgivande havsområden därmed också påverkade av övergödning, med högst koncentrationer av näringsämnen nära kusten och i anslutning till större städer och i vikar.Det är viktigt att övervaka hur mycket fosfor som kommer till havet, både för att bedöma belastningens omfattning i tid och rum men också för att rätt åtgärder ska kunna sättas in och följas upp för att minska övergödningen.

Eftersom vi delar havsområden med andra länder är det också viktigt att vi arbetar gemensamt för att minska utsläppen. Detta görs bland annat inom de regionala konventionerna Helcom och Ospar.

Variationer i fosforbelastning

Tillförsel av näringsämnen varierar förhållandevis mycket mellan år. Variationen beror framförallt på skillnader i neder­börd och därmed också skillnader i vattenflöde. Denna effekt syns tydligt 2003, 2009,2013 och 2016 då tillförseln generellt sett var lägre är normalt på grund av mindre nederbörd och lägre vattenflöde. Det krävs långa tidsserier och beräkningar av flödesnormaliserad kvävebelastning för att urskilja förändringar och trender. Man kan dock använda denna statistikprodukt för att se skillnader mellan olika havsområden och fördelningen mellan vattendrag och punktkällor.

illustration, diagrammet visar tillförseln av fosfor till kusten

Diagrammet visar den totala årliga tillförseln av fosfor till Sveriges kust (staplar) samt årsmedelvattenföring (streckad linje) under perioden 1995- 2016. Belastningen är uppdelad efter källa (tillförseln från vattendrag och punktkällor). Utsläpp från punktkällor saknas år 1996, 1997, 1999 och 2001.

illustration, diagram över årlig vattenburen fosforbelasning per havsbassäng

Diagrammet visar den totala årliga tillförseln av fosfor (från vattendrag och punktkällor) till respektive havsbassäng under perioden 1995-2016. Se karta för bassängsindelning nedan. I Bottenviken ingår hela tillförseln från Torne älv (det vill säga den finska delen av avrinningsområdet är inte borträknad).

illustration, diagram över vattenburen fosfortillförsel i bottenviken

Diagrammet visar den totala årliga tillförseln av fosfor till Bottenviken (staplar) samt årsmedelvattenföring (heldragen linje) under perioden 1995-2016. Belastningen är uppdelad efter källa - tillförseln från vattendrag (ljusblått) och punktkällor (mörkblått). Redovisade siffror över utsläpp från punktkällor saknas för år 1996, 1997, 1999 och 2001. I Bottenviken ingår hela tillförseln från Torne älv (det vill säga den finska delen av avrinningsområdet är inte borträknad).

illustration, diagram över vattenburen fosfortillförsel till egentliga östersjön

Diagrammet visar den totala årliga tillförseln av fosfor till Egentliga Östersjön (staplar) samt årsmedelvattenföring (heldragen linje) under perioden 1995-2016. Belastningen är uppdelad efter källa - tillförseln från vattendrag (ljusblått) och punktkällor (mörkblått). Redovisade siffror över utsläpp från punktkällor saknas för år 1996, 1997, 1999 och 2001.

illustration, diagram över vattenburen fosfortillförsel till öresund

Diagrammet visar den totala årliga tillförseln av fosfor till Öresund (staplar) samt årsmedelvattenföring (heldragen linje) under perioden 1995-2016. Belastningen är uppdelad efter källa - tillförseln från vattendrag (ljusblått) och punktkällor (mörkblått). Redovisade siffror över utsläpp från punktkällor saknas för år 1996, 1997, 1999 och 2001.

illustration, diagram över vattenburen fosfortillförsel till kattegatt

Diagrammet visar den totala årliga tillförseln av fosfor till Kattegatt (staplar) samt årsmedelvattenföring (heldragen linje) under perioden1995-2016. Belastningen är uppdelad efter källa - tillförseln från vattendrag (ljusblått) och punktkällor (mörkblått). Redovisade siffror över utsläpp från punktkällor saknas för år 1996, 1997, 1999 och 2001.

illustration, diagram över vattenburen fosforbelastning till skagerrak

Diagrammet visar den totala årliga tillförseln av fosfor till Skagerrak (staplar) samt årsmedelvattenföring (heldragen linje) under perioden 1995-2016. Belastningen är uppdelad efter källa - tillförseln från vattendrag (ljusblått) och punktkällor (mörkblått). Redovisade siffror över utsläpp från punktkällor saknas för år 1996, 1997, 1999 och 2001

Dataunderlag

Innehållet i dataunderlaget används för Havs- och vattenmyndighetens årliga rapportering till Helcom, Ospar och EEA (Europeiska miljöbyrån) där det används för uppföljning av näringsbelastningen på våra havsområden. 

Underlaget sammanställs av Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) och Statistiska Centralbyrån (SCB) inom ramen för SMED (Svenska MiljöEmissionsData) på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten.

  • SLU levererar data från vattendrag och oövervakade landområden. Institutionen för vatten och miljö vid SLU är även datavärd för miljöövervakningsdata från sjöar och vattendrag.
  • SCB tillhandahåller information om utsläpp från kustbaserade industrier och reningsverk.

Det är viktigt att ha i åtanke att data som presenteras inte är flödesnormerad. Flödesnormering innebär att långtidsmedelvärden för vattenflöde används för att minska betydelsen av enskilda års vädersituationer.

Längre tidsserier (som även är flödesnormerade) finns i Helcoms senaste belastningssammanställning, PLC-6

SLU har en längre tidsserie med tillförsel från vattendrag (ej punktkällor) som även presenteras på miljömål.se.  

På uppdrag av Naturvårdsverket gör SCB en detaljerad sammanställning av utsläpp till vatten och slamproduktion som publiceras vartannat år.

Metodbeskrivning

Tillförsel från vattendrag och oövervakade områden

Tillförsel från vattendrag beräknas med hjälp av månadsvis vattenkemidata från det nationella miljöövervakningsprogrammet för flodmynningar och vattenflödesdata från SMHI.

Vattenkemidatan räknas om till dygnsvärden och multipliceras sedan med dygnsmedelvattenflödet. Därefter beräknas månads- och årstransporter för de enskilda vattendragen. Metoden som används för provtagning av vattenkemi följer undersökningstypen Vattenkemi i vattendrag.

Flodmynningsprogrammet omfattar de större svenska vattendragen samt vissa representativa mindre vattendrag (totalt 47 st). Dessa täcker cirka 85 % av den svenska landarealen. Mätpunkterna ligger i regel uppströms tätorter och industrier vid vattendragens mynningar. Resten av landarealen, de oövervakade landområdena, består framförallt av mindre vattendrag och kustområden. Belastningen från dessa områden uppskattas genom att använda tillförseln per ytenhet från likartade närliggande områden som övervakas. 

I detta dataunderlag är tillförseln från oövervakade områden inkluderad i tillförseln från vattendrag.

Tillförsel från punktkällor

Punktkällor omfattar tillståndspliktiga avloppsreningsverk och industrier, med direktutsläpp till kusten.

Tillståndspliktiga miljöfarliga verksamheter är ålagda att årligen leverera en miljörapport till Svenska Miljörapporteringsportalen (SMP), varifrån data om utsläpp till vatten kan hämtas. Omfattningen av utdraget varierar något från år till år beroende på antal aktiva verksamheter och förändring av respektive verksamhets storlek.

Riktlinjer och referenser

Beräkning av tillförsel från vattendrag och punktkällor sker i linje med de riktlinjer som utvecklats inom Helcom och Ospar.

  • OSPAR 1998. Principles of the Comprehensive Study on Riverine Inputs and Direct Discharges (RID). 1998-5. OSPAR Commission, London.
  • HELCOM 2006. PLC-Water guidelines.

En detaljerad beskrivning av dataunderlag och metodik finns vår rapport God havsmiljö 2020, Del 3 Övervakningsprogram.PDF

Kvalitetsdeklaration

Kust och hav - Miljötillstånd: Tillförsel av kväve och fosfor till kustenPDF

Dela på Facebook Dela på Twitter Skicka e-post Skriv ut

Taggar: Miljödata Miljöövervakning Programområde Kust och Hav Statistik Övergödning