Migrerande fisk (lax)

Lekframgång – utvalda ”indexälvar”

1. Antal uppvandrande lekfiskar (kontinuerlig räkning av hela eller en andel av beståndet)
2. Täthet av laxungar på olika uppväxtlokaler (kontinuerliga elfisken på ett nätverk av lokaler)
3. Antal utvandrande unglaxar (kontinuerliga smolträkningar)

Lekframgång - övriga vildlaxälvar (Östersjön och västkusten)

1. Täthet av laxungar på olika uppväxtlokaler (kontinuerliga elfisken på ett nätverk av lokaler)
2. Antal utvandrande unglaxar (smolträkning enstaka år i vissa älvar)

Biologisk provtagning

1. Ålderssammansättning (leklax och smolt)
2. Hälsorelaterad information (frekvens ”M74” samt tiaminhalter i laxägg)
3. Parasitförekomst (Gyrodactylus salaris)
4. Vävnadsprov för DNA-analys av lax från yrkesfiskefångster för analys av stamsammansättning, samt av lax fångad i älv (för upprätthållande av genetiska referensdatabaser, vilka inkluderar samtliga vilda och odlade laxbestånd)

Sjukdomsövervakning

1. Se faktasida om Hälso- och sjukdomstillstånd hos fisk, kräft- och blötdjur
   

Utsättningsstatistik

1. Antal utsatta laxar (och havsöringar)
2. Utsättningsplats, -tid, åldersstadium, ursprung (stamtillhörighet)

Rapportering, yrkesfiske

se Kontroll av kommersiell fiskeriverksamhet

1. Fångst och ansträngning
2. Andel återutsatt lax
3. Sälskador

Provtagning i fritidsfiske

1. Fångst (och återutsättning) samt ansträngning, se Fritidsfiske

Övervakningen utförs årligen längs Sveriges kust från Skagerrak till södra Östersjön, med tillrinnande vattendrag. Smolträkning sker under mars till juli i:

• Torne älv (arbetet genomförs av Finland)
• Vindelälven
• Testeboån
• Mörrumsån
• Högvadsån/Ätran (indexvattendrag)
• samt i Lögdeälven och Ljungan (ej indexvattendrag).
  

Räkning av återvändande leklax sker under mars till novemer i ett flertal älvar. Elfiske sker i augusti till september i samtliga laxvattendrag.

Sjukdoms- och parasitövervakning utförs årligen, se övervakningsprogrammet Hälso- och sjukdomstillstånd hos fisk, kräft- och blötdjur.

Elfisken sker enligt övervakningsmanualen

• Fisk i rinnande vatten – vadningselfiske.

Två personer vadar i strömsatta habitat och avfiskar en yta på 100-500 m2. Fångade fiskar artbestäms, längdmäts och återutsätts sedan oskadda. Elfiskena sker i augusti-september på bestämda lokaler som oftast återbesöks årligen.

Skattning av smoltproduktion sker med hjälp av ”fångst-märkning-återfångst”-metodik. Tillsammans med de lokala organisationer som ansvarar för drift av smolthjul (och liknande anläggningar) har SLU Aqua utvecklat en manual för att standardisera utförandet i olika laxälvar.

Räkning av återvändande vuxen lax sker med hjälp av optiska räknare placerade i fiskvägar eller via sonar (”horisontellt ekolod”) i naturliga älvmiljöer. Övervakningsmanual för

• Fisk i rinnande vatten – Fiskräknare (tunnelräknare).

Övervakning av laxparasiten (Gyrodactylus salaris) i vattendrag längs svenska västkusten utfördes av SLU 2001-2019. Se metodik i

• SLU Aqua rapport 2012:8.

Därefter har SVA övertagit ansvaret, se övervakningsprogrammet för

• Hälso- och sjukdomstillstånd hos fisk, kräft- och blötdjur.

Tidig yngeldödlighet (M74) kopplad till brist på tiamin registreras årligen hos kompensationsodlingarna av lax i Östersjön under vår-försommar. Data sammanställs därefter på nationell nivå. Arbete pågår att standardisera datainsamlingen från olika älvar. Insamling av obefruktad laxrom för tiaminanalys sker i samband med laxens lek (oktober) och resultaten rapporteras i början av efterföljande år.

Kompensationsodling av lax och öring för utsättning förekommer i ett antal utbyggda älvar i Sverige. Statistik över antal utsatta fiskar lagras i ett årligen uppdaterat register vid SLU, vilket även inkluderar information om utsättningsplats och den utsatta fiskens ålder och ursprung (stamtillhörighet).

Provtagningsprogram samordnas och utvecklas i samråd med Ices arbetsgrupper för lax i Östersjön (WGBAST) respektive Atlanten (WGNAS) samt inom EU RCG. Programmen utvärderas av EU-kommissionens vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommitté för fiske (STECF).

Data granskas och kontrolleras i flera avseenden. I samband med att data läggs in i databas genomgår de kvalitetsgranskning. Kvalitetssäkringen innefattar kontrolläsningsrutiner av inmatad data mot protokoll, automatisk kvalitetskontroll av data inom databasen samt manuell kvalitetskontroll av data (identifiering av outliers).

Resultat från elfisken rapporteras i digitala fältprotokoll som kvalitetssäkras i SLU:s databas Svenskt ElfiskeRegiSter (SERS). Kvalitetssäkring av åldersläsning (via fjäll) sker genom återkommande internationella kalibreringar.

Elfiskedata finns lagrade och publikt åtkomliga via

• Svenskt Elfiskeregister (SERS).

Data från smoltfällor och fiskräknare lagras i databaser och kan fås vid förfrågan. Svenska data som används internationellt levereras till berörda arbetsgrupper inom Ices. Aggregerade data från yrkesfiske efter lax lagras i Ices databas InterCatch.

Uppföljning av infiskning gällande laxkvot finns på Havs- och vattenmyndighetens webb

• Uppföljning laxkvot.

Datainsamlingen för lax utvecklas kontinuerligt. Antalet elfiskelokaler behöver exempelvis utvärderas i samband med att laxen sprider sig i älvsystemen (bland annat i samband med återskapade vandringsvägar och habitatvårdande insatser). Förändringar kan också bli aktuella i takt med att statistiska modeller som används vid beståndsuppskattningar och statusbedömningar utvärderas och utvecklas.

Laxövervakningen i Ätran kommer flyttas från nuvarande övervakningsstation vid Nydala nedströms till Herting. Provtagning vid Nydala och Herting körs parallellt några år från och med 2026 för att kunna utvärdera effekterna av flytten.

Sedan pågår utvecklingsarbete gällande övervakning av genetisk mångfald för ett urval av akvatiska arter, inklusive lax. Det övergripande målet med övervakningen är att få bättre kunskap om den genetiska statusen i miljön och med förbättrad kunskap bidra till en god bevarandestatus genom underlag till miljö och resursförvaltning. Den genetiska övervakningen av lax sker i rinnande vatten i inlandet.

En beskrivning av arbetet med övervakning av genetisk inomartsvariation, inklusive erhållna resultat för lax finns på Havs- och vattenmyndighetens webb –

• Övervakning av genetisk mångfald.

Havsmiljödirektivet är implementerat i svensk lagstiftning genom havsmiljöförordningen. I 22 § i förordningen anges det att övervakning av havets miljötillstånd bland annat ska genomföras i enlighet med direktivets Bilaga III, tabell 1.

Här framgår att följande bör övervakas och bedömas:

• Geografisk och tidsmässig variation per art eller population:

1. fördelning, abundans och/eller biomassa
2. storleks-, ålders- och könsstruktur
3. reproduktionsförmåga, överlevnadstal och dödlighet/skadefrekvens
4. beteende inbegripet rörelse och migration
5. artens livsmiljö (utsträckning, lämplighet)

• Gruppens artsammansättning

Hur god miljöstatus definieras och vilka indikatorer som används för att definiera god miljöstatus regleras genom HaV:s föreskrifter HVMFS 2012:18.

Föreskrifterna bygger på EU:s kommissionsbeslut Pdf, 580.1 kB. om bland annat fastställande av kriterier och metodstandarder för god miljöstatus i marina vatten och specifikationer och standardiserade metoder för övervakning, i de fall det finns svenska data och en indikator med tillhörande tröskelvärde.

I kommissionsbeslutet framgår vilka kriterier som ska (obligatoriska) eller kan (kompletterande) användas vid bedömning och det ges även riktlinjer för övervakning. De kompletterande kriterierna är endast relevanta om det finns en risk att inte uppnå god miljöstatus eller om de behövs för att komplettera bedömningen enligt de obligatoriska kriterierna.

Migrerande fisk ingår i deskriptor 1 (Biologiskt Mångfald) och:

• Det obligatoriska kriteriet D1C2 - Artens abundans är inte negativt påverkad av belastning från mänsklig verksamhet, och dess långsiktiga överlevnad är säkerställd. Måttenhet: Mängd (antal individer eller biomassa i ton (t) per art
• Det obligatoriska kriteriet D1C4 - Artens utbredningsområde och, om tillämpligt, utbredningsmönster överensstämmer med rådande geomorfologiska, geografiska och klimatiska villkor.
• Det obligatoriska kriteriet D1C5 - Artens livsmiljö har den nödvändiga utsträckning och de förhållanden som krävs för att stödja de olika stadierna i artens livscykel.
  

Bedömning

För bedömning av lax finns för närvarande ingen svensk indikator framtagen enligt HVMFS 2012:18.

Dock ingår bedömningar av lax under D1C2 baserat på Helcoms bedömning som grundas på Ices senaste beståndsrådgivning.

Art- och habitatdirektivets övergripande mål är att bevara typisk och speciell europeisk natur. I praktiken innebär detta att medlemsländerna hjälps åt att bibehålla eller återuppnå gynnsam bevarandestatus för de utvalda arter och naturtyper som nämns i direktivets bilagor. Laxen ingår i art- och habitatdirektivets bilaga 2 och 5, men är inte en prioriterad art.

Bedömning

Hur väl medlemsländerna klarar av att bibehålla den europeiska naturens mångfald mäts genom en gemensam och strukturerad rapportering till EU vart sjätte år i enlighet med artikel 17 i Art- och habitatdirektivet.

• Rapporten för den senaste bedömningsperioden (2019–2024) lämnades in i augusti 2025.

Bevarandestatus för de arter som omfattas av direktivet bedöms utgående från fyra centrala parametrar: utbredningsområde, populationsparametrar, tillståndet för artens livsmiljö samt artens framtidsutsikter (inklusive hot och påverkan). Bedömningen görs enligt principen ”one out all out”, det vill säga, det är den sämsta parametern som avgör. I praktiken innebär detta att för att en art ska ha gynnsam bevarandestatus ska dess utbredning, populationsparametrar, livsmiljö och framtidsutsikter alla vara på gynnsam nivå.

Medlemsländerna i EU är enligt den gemensamma fiskeripolitiken (1380/2013) skyldiga att samla in, förvalta och tillgängliggöra data som är nödvändiga för fiskeriförvaltning och för viss uppföljning av fiskeriförvaltningens mål.

Rådsförordningen för datainsamling (2017/1004) och kommissionens beslut (EU) ) 2021/1167 och (EU) 2021/1168, är de regelverk som anger vilka typer av data som ska samlas in och utifrån vilka principer detta ska ske.

Medlemsländerna beskriver sedan utifrån dessa regelverk detaljerna för sina datainsamlingsprogram i fleråriga arbetsplaner som antas av kommissionen. Data som samlas in och analyseras inom ramverket används i en rad centrala processer, till exempel beståndsuppskattningsarbetet för fisk.

Förordning (EU) 2024/1991 om restaurering av natur och om ändring av förordning (EU) 2022/869

Bedömning

Tillståndet och trenden för tillståndet i livsmiljötyperna och kvaliteten och trenden i kvalitet hos livsmiljöerna för de arter som avses i artiklarna 4 och 5 i de områden som är föremål för restaureringsåtgärder på grundval av den övervakning som avses i artikel 15.3.

Havsplanering genomförs i Sverige utifrån kraven i havsplaneringsförordningen och är till för att visa hur havet utanför kustzonen ska användas effektivt och hållbart, nu och i framtiden.

I havsplaneringen görs en miljöbedömning för att studera havsplanernas konsekvenser för havsmiljön. Det är en del i tillämpningen av ekosystemansatsen. Syftet med miljöbedömningen är bland annat att integrera miljöaspekter i havsplanerna för att främja en hållbar utveckling.

HaV har utvecklat ett planeringsverktyg som heter Symphony för att rumsligt uppskatta miljöpåverkan och känslighet i ekosystemen. Övervakningen av migrerande fisk (lax) är relevant för havsplaneringen och data kan ingå i underlag för uppdatering av datalager i Symphony.

Som part i Helsingforskonventionen ska Sverige delta i arbetet med att skydda Östersjön samt följa de rekommendationer som tas fram inom konventionen.

Lax ingår i Helcoms övervakningsprogram Migratory fish

I Baltic Sea Action Plan (BSAP) bidrar data på lax till att följa upp mål under tema Biodiversity; Viable populations of all native species och Functional, healthy and resilient food webs.

Bedömning

Inom Helcom har medlemsländerna enats om indikatorer med gränsvärden som ska användas vid regional bedömning av Östersjöns tillstånd (core indicators).

För lax är följande indikator framtagen

• Abundance of salmon spawners and smolt

Denna indikator användes senast för att bedöma Östersjöns tillstånd i State of the Baltic Sea –Third HELCOM holistic assessment 2016-2021

Som part i Ospar-konventionen ska Sverige delta i arbetet med att skydda Nordsjön samt följa de beslut, rekommendationer och överenskommelser som tas fram inom konventionen.

Övervakning av fisk ingår i Ospar Cemp som är en del i Joint Assessment and Monitoring Programme (JAMP): tema B - Biodiversity and Ecosystems.

I North East Atlantic Environmental Strategy framgår att ett övergripande mål inom Ospar är att genom ekosystemansatsen förvalta mänskliga aktiviteter så att den biologiska mångfalden bevaras.

Bedömning

Inom Ospar används för närvarande inga indikatorer för att beskriva miljötillståndet för lax i Nordsjön.

Svenska miljökvalitetsmålen

För att följa upp de svenska miljökvalitetsmålen behövs dataunderlag. Övervakning av fisk ger underlag till preciseringarna om god miljöstatus, god ekologisk och kemisk status, samt gynnsam bevarandestatus i

• Hav i balans samt levande kust och skärgård, 
• Levande sjöar och vattendrag,
• Ett rikt växt- och djurliv.

De svenska miljömålen följs upp genom en årlig uppföljning på nationell och regional nivå. Det görs även en fördjupad utvärdering vart fjärde år.

Mer information om miljökvalitetsmålen

• HaV:s miljömålssida
• Naturvårdsverkets miljömålssida
• Sveriges miljömål.

Agenda 2030

Av FN:s 17 globala miljömål kan fiskdata användas för att följa upp mål 14 – Hav och marina resurser. Fisk tillsammans med andra miljödata kan användas för att följa upp delmålet 14.4:

"Senast 2020 införa en effektiv fångstreglering och stoppa överfiske, olagligt, orapporterat och oreglerat fiske liksom destruktiva fiskemetoder samt genomföra vetenskapligt baserade förvaltningsplaner i syfte att återställa fiskbestånden så snabbt som möjligt, åtminstone till de nivåer som kan producera maximalt hållbart uttag, fastställt utifrån deras biologiska egenskaper."

Agenda 2030 på HaV:s webb.