Migrerande fisk (lax)

Lekframgång – utvalda ”indexälvar”

1. Antal uppvandrande lekfiskar (kontinuerlig räkning)
2. Täthet av laxungar på olika uppväxtlokaler (kontinuerliga elfisken)
3. Antal utvandrande unglaxar (kontinuerliga smolträkningar)

Lekframgång - övriga laxälvar

1. Täthet av laxungar på olika uppväxtlokaler (kontinuerliga elfisken)
2. Antal utvandrande unglaxar (smolträkning enstaka år i vissa älvar)

Biologisk provtagning

1. Ålderssammansättning (leklax och smolt)
2. Hälsorelaterad information (frekvens ”M74” samt tiaminhalter i laxägg)
3. Parasitförekomst (Gyrodactylus salaris)
4. Vävnadsprov för DNA-analys (analys av stamsammansättning i yrkesfiskefångster samt lax fångade i älvarna)
   

Sjukdomsövervakning

1. Se faktasida om Hälsotillstånd hos fisk
   

Utsättningsstatistik

1. Antal utsatta laxar (och havsöringar)
2. Utsättningsplats, -tid, åldersstadium, ursprung (stamtillhörighet)

Rapportering, yrkesfiske, se Kontroll av kommersiell fiskeriverksamhet

1. Fångst per ansträngning
2. Andel återutsatt lax
3. Sälskador

Provtagning i fritidsfiske

1. Fångst (och återutsättning) samt ansträngning, se Fritidsfiske

Övervakningen utförs årligen längs Sveriges kust från Skagerrak till södra Östersjön, med tillrinnande vattendrag. Smolträkning sker under april till juli i:

• Vindelälven
• Testeboån
• Mörrumsån
• Högvadsån/Ätran (indexvattendrag)
• samt i Åbyälven och Råneälven (ej indexvattendrag).
• Torne älv (genomförs av Finland)

Räkning av återvändande leklax sker under april till oktober. Elfiske sker i augusti till september i samtliga laxvattendrag.

Sjukdoms- och parasitövervakning görs mellan maj-och oktober.

Elfisken sker enligt undersökningstypen Fisk i rinnande vatten – vadningselfiske.

Två personer vadar i strömsatta habitat och avfiskar en yta på 100-500 m2. Fångade fiskar artbestäms, längdmäts och återutsätts sedan oskadda. Den faktiska tätheten av fisk bestäms genom att fisket upprepas på samma yta tre gånger, varvid antalet fångade fiskar successivt sjunker då de återutsätts i närheten men inte på samma plats, för att undvika återfångst. Elfiskena sker i augusti-september på bestämda lokaler som oftast återbesöks årligen.

Skattning av smoltproduktion sker med hjälp av ”fångst-märkning-återfångst”-metodik. Tillsammans med de lokala organisationer som ansvarar för drift av smolthjul (och liknande anläggningar) har SLU Aqua utvecklat en manual
(www.slu.se/qualityassurance) för att standardisera utförandet i olika laxälvar.

Räkning av återvändande vuxen lax sker med hjälp av optiska räknare placerade i fiskvägar eller via sonar (”horisontellt ekolod”) i naturliga älvmiljöer. Undersökningstyp för Fisk i rinnande vatten – Fiskräknare (tunnelräknare).

Övervakning av laxparasiten (Gyrodactylus salaris) i vattendrag längs svenska västkusten har skett med samma metodik sedan 2001 se SLU Aqua rapport 2012:8.

Laxungar insamlas med hjälp av elfiske vår eller höst vid vattentemperatur nära 10 grader. Antalet parasiter räknas på ryggfena och bröstfenor med hjälp av stereolupp. Undersökningarna sker på fasta lokaler i ett urval vattendrag där parasiten påträffats, samt i ett antal laxvattendrag där parasiten ännu inte påträffats. I vattendrag utan tidigare konstaterad förekomst sänds alla fynd av (Gyrodactylus) (oftast G. derjawini - öringens artspecifika parasit) till norska Veterinärinstituttet för artbestämning och klassning av stam (haplotyp). Resultatet av övervakningen dokumenteras i en databas vid Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA). Under 2018 testades framgångsrikt övervakning med eDNA; denna metodik har börjat användas i vattendrag utan känd förekomst av parasiten idag. 

Tidig yngeldödlighet (M74) kopplad till brist på tiamin registreras årligen hos kompensationsodlingarna av lax i Östersjön under vår-försommar. Data sammanställs därefter på nationell nivå. Arbete pågår att standardisera datainsamlingen från olika älvar. Insamling av obefruktad laxrom för tiaminanalys sker i samband med laxens lek (oktober) och resultaten rapporteras i början av efterföljande år.

Kompensationsodling av lax och öring för utsättning förekommer i ett antal utbyggda älvar i Sverige. Statistik över antal utsatta fiskar lagras i ett årligen uppdaterat register vid SLU, vilket även inkluderar information om utsättningsplats och den utsatta fiskens ålder och ursprung (stamtillhörighet).

Provtagningsprogram samordnas och utvecklas i samråd med Ices arbetsgrupper för lax i Östersjön (WGBAST) och Atlanten (WGNAS) samt inom EU RCG. Programmen utvärderas av EU-kommissionens vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommitté för fiske (STECF).

Data granskas och kontrolleras i flera avseenden. I samband med att data läggs in i databas genomgår de kvalitetsgranskning. Kvalitetssäkringen innefattar kontrolläsningsrutiner av inmatad data mot protokoll, automatisk kvalitetskontroll av data inom databasen samt manuell kvalitetskontroll av data (identifiering av outliers).

Resultat från elfisken rapporteras i digitala fältprotokoll som kvalitetssäkras i SLU:s databas Svenskt ElfiskeRegiSter (SERS). Kvalitetssäkring av åldersläsning (via fjäll) sker genom återkommande internationella kalibreringar.

Elfiskedata finns lagrade och publikt åtkomliga via Svenskt Elfiskeregister (SERS). Data från smoltfällor och fiskräknare lagras i ”Sötebasen” Övrig insamlad information lagras i mindre databaser vid SLU Aqua, varifrån data kan erhållas vid förfrågan. Svenska data som används internationellt levereras till berörda arbetsgrupper inom ICES. Aggregerade data från yrkesfiske efter lax lagras i Ices databas InterCatch.

Uppföljning av infiskning gällande laxkvot finns på Havs- och vattenmyndighetens webb - Uppföljning laxkvot.

Datainsamlingen för lax utvecklas kontinuerligt. Antalet elfiskelokaler behöver exempelvis utvärderas i samband med att laxen sprider sig i älvsystemen (bland annat i samband med återskapade vandringsvägar och habitatvårdande insatser). Förändringar kan också bli aktuella i takt med att statistiska modeller som används vid beståndsuppskattningar och statusbedömningar utvärderas och utvecklas.

Under 2020 – 2021 har en pilotövervakning gällande genetisk mångfald startats upp. Det övergripande målet med övervakningen är att få bättre kunskap om den genetiska statusen i miljön och med förbättrad kunskap bidra till en god bevarandestatus genom underlag till miljö och resursförvaltning. Lax är en av fyra arter som övervakas. Övervakningen av lax sker i rinnande vatten i inlandet.

Havsmiljödirektivet är implementerat i svensk lagstiftning genom havsmiljöförordningen. I 22 § i förordningen anges det att övervakning av havets miljötillstånd bland annat ska genomföras i enlighet med direktivets Bilaga III, tabell 1.

Här framgår att följande bör övervakas och bedömas:

• Geografisk och tidsmässig variation per art eller population:

1. fördelning, abundans och/eller biomassa
2. storleks-, ålders- och könsstruktur
3. reproduktionsförmåga, överlevnadstal och dödlighet/skadefrekvens
4. beteende inbegripet rörelse och migration
5. artens livsmiljö (utsträckning, lämplighet)

• Gruppens artsammansättning

Hur god miljöstatus definieras och vilka indikatorer som används för att definiera god miljöstatus regleras genom HaV:s föreskrifter HVMFS 2012:18.

Föreskrifterna bygger på EU:s kommissionsbeslut Pdf, 580.1 kB. om bland annat fastställande av kriterier och metodstandarder för god miljöstatus i marina vatten och specifikationer och standardiserade metoder för övervakning, i de fall det finns svenska data och en indikator med tillhörande tröskelvärde. I kommissionsbeslutet framgår vilka kriterier som ska (primära) eller kan (sekundära) användas vid bedömning och det ges även riktlinjer för övervakning. De sekundära kriterierna är endast relevanta om det finns en risk att inte uppnå god miljöstatus eller om de behövs för att komplettera bedömningen enligt de primära kriterierna.

Migrerande fisk ingår i deskriptor 1 (Biologiskt Mångfald) och:

• Det primära kriteriet D1C2: Artens abundans är inte negativt påverkad av belastning från mänsklig verksamhet, och dess långsiktiga överlevnad är säkerställd. Måttenhet: Mängd (antal individer eller biomassa i ton (t) per art
• Det primära kriteriet D1C4: Artens utbredningsområde och, om tillämpligt, utbredningsmönster överensstämmer med rådande geomorfologiska, geografiska och klimatiska villkor.
• Det primära kriteriet D1C5: Artens livsmiljö har den nödvändiga utsträckning och de förhållanden som krävs för att stödja de olika stadierna i artens livscykel.
• 
  

Bedömning

• För bedömning av lax finns för närvarande ingen svensk indikator framtagen enligt HVMFS 2012:18.
• Dock ingår bedömningar av lax under D1C2 baserat på Helcoms bedömning.

Art- och habitatdirektivets övergripande mål är att bevara typisk och speciell europeisk natur. I praktiken innebär detta att medlemsländerna hjälps åt att bibehålla eller återuppnå gynnsam bevarandestatus för de utvalda arter och naturtyper som nämns i direktivets bilagor. Laxen ingår i art- och habitatdirektivets bilaga 2 och 5, men är inte en prioriterad art.

Bedömning

• Hur väl medlemsländerna klarar av att bibehålla den europeiska naturens mångfald mäts genom en gemensam och strukturerad rapportering till EU vart sjätte år i enlighet med artikel 17 i Art- och habitatdirektivet. Den senaste bedömningsperioden är 2013-2018 och rapporteringen skedde i april 2019.
• Bevarandestatus för de arter som omfattas av direktivet bedöms utgående från fyra centrala parametrar: utbredningsområde, populationsparametrar, tillståndet för artens livsmiljö samt artens framtidsutsikter (inklusive hot och påverkan). Bedömningen görs enligt principen ”one out all out”, det vill säga, det är den sämsta parametern som avgör. I praktiken innebär detta att för att en art ska ha gynnsam bevarandestatus ska dess utbredning, populationsparametrar, livsmiljö och framtidsutsikter alla vara på gynnsam nivå.

Medlemsländerna i EU är enligt den gemensamma fiskeripolitiken (1380/2013) skyldiga att samla in, förvalta och tillgängliggöra data som är nödvändiga för fiskeriförvaltning och för viss uppföljning av fiskeriförvaltningens mål.

Rådsförordningen för datainsamling (2017/1004) och kommissionens beslut (EU) ) 2021/1167 och (EU) 2021/1168, är de regelverk som anger vilka typer av data som ska samlas in och utifrån vilka principer detta ska ske.

Medlemsländerna beskriver sedan utifrån dessa regelverk detaljerna för sina datainsamlingsprogram i fleråriga arbetsplaner som antas av kommissionen. Data som samlas in och analyseras inom ramverket används i en rad centrala processer, till exempel beståndsuppskattningsarbetet för fisk.

Havsplanering genomförs i Sverige utifrån kraven i havsplaneringsförordningen och är till för att visa hur havet utanför kustzonen ska användas effektivt och hållbart, nu och i framtiden.

I havsplaneringen görs en miljöbedömning för att studera havsplanernas konsekvenser för havsmiljön. Det är en del i tillämpningen av ekosystemansatsen. Syftet med miljöbedömningen är bland annat att integrera miljöaspekter i havsplanerna för att främja en hållbar utveckling.

Bedömning

• HaV har utvecklat ett planeringsverktyg som heter Symphony för att rumsligt uppskatta miljöpåverkan och känslighet i ekosystemen. Med Symphony kan den sammanlagda, kumu­lativa, miljöpåverkan från olika belastningar visas utifrån nuläge, framtids­bild eller förändringar genom planeringen. Med kumulativ miljöpåverkan menas den sammanlagda belastningen från olika mänskliga verksamheter på växt- och djurliv i havet.
• Underlag för lax går att ladda hem här.

Det sker en löpande utveckling av såväl metoden som den övervakning som ger underlag till verktyget.

Som part i Helsingforskonventionen ska Sverige delta i arbetet med att skydda Östersjön samt följa de rekommendationer som tas fram inom konventionen.

Lax ingår i HELCOM Monitoring Manual i underprogrammet Migratory fish

I Baltic Sea Action Plan (BSAP) bidrar data på lax till att följa upp mål under tema Biodiversity; Viable populations of all native species och Functional, healthy and resilient food webs.

Bedömning

• Inom Helcom har medlemsländerna enats om indikatorer med gränsvärden som ska användas vid regional bedömning av Östersjöns tillstånd (core indicators).
• För lax är följande indikator framtagen: Abundance of salmon spawners and smolt
• Denna indikator användes senast för att bedöma Östersjöns tillstånd i State of the Baltic Sea – Second HELCOM holistic assessment 2011-2016 – Fish.

Som part i Ospar-konventionen ska Sverige delta i arbetet med att skydda Nordsjön samt följa de beslut, rekommendationer och överenskommelser som tas fram inom konventionen.

Övervakning av fisk ingår i Ospar Cemp som är en del i Joint Assessment and Monitoring Programme (JAMP): tema B - Biodiversity and Ecosystems.

I North East Atlantic Environmental Strategy framgår att ett övergripande mål inom Ospar är att genom ekosystemansatsen förvalta mänskliga aktiviteter så att den biologiska mångfalden bevaras.

Bedömning

Inom Ospar används för närvarande inga indikatorer för att beskriva miljötillståndet för lax i Nordsjön.

Svenska miljökvalitetsmålen

För att följa upp de svenska miljökvalitetsmålen behövs dataunderlag. Övervakning av fisk ger underlag till preciseringarna om god miljöstatus i

• miljökvalitetsmålen Hav i balans samt levande kust och skärgård, 
• levande sjöar och vattendrag,

och gynnsam bevarandestatus i miljökvalitetsmålet Ett rikt växt- och djurliv.

De svenska miljömålen följs upp genom en årlig uppföljning på nationell och regional nivå. Det görs även en fördjupad utvärdering vart fjärde år.

• HaV:s miljömålssida
• Sveriges miljömål.

Agenda 2030

Av FN:s 17 globala miljömål kan fiskdata användas för att följa upp mål 14 – Hav och marina resurser. Fisk tillsammans med andra miljödata kan användas för att följa upp delmålet 14.4:

• Senast 2020 införa en effektiv fångstreglering och stoppa överfiske, olagligt, orapporterat och oreglerat fiske liksom destruktiva fiskemetoder samt genomföra vetenskapligt baserade förvaltningsplaner i syfte att återställa fiskbestånden så snabbt som möjligt, åtminstone till de nivåer som kan producera maximalt hållbart uttag, fastställt utifrån deras biologiska egenskaper.
  

Agenda 2030 på HaV:s webb.