Hälso- och sjukdomstillstånd hos fisk, kräft- och blötdjur

Hitta på sidan

Övervakning av den marina miljön ger underlag för att bedöma och följa utvecklingen av miljöns tillstånd och de miljöförändringar som uppstår till följd av mänskliga aktiviteter. Insamlade data kommer till användning i förvaltningen av havet och de marina resurserna.

illustration för hälsotillstånd för fisk

Illustration på tånglake ur "Skandinaviens fiskar", 1895, av Wilhelm von Wright

Övergripande information

Gällande övervakning av hälsotillstånd hos fisk, skal- och blötdjur utförs miljöövervakning med olika syften nedan uppdelat i rubrikerna Hälsotillståndet hos kustfisk avseende effekter av farliga ämnen samt Hälsotillståndet hos fisk, kräft- och blötdjur.

Hälsotillståndet hos kustfisk avseende effekter av farliga ämnen

Miljöövervakning, där biologiska effekter studeras på både subcellulär och cellulär nivå, kan användas för att beskriva det allmänna hälsotillståndet hos olika organismer och ger möjlighet att påvisa toxiciteten av okända och kända ämnen i ett undersökningsområde. Den nationella övervakningen av hälsotillstånd hos kustfisk utförs genom att följa tidstrender av biokemiska, fysiologiska, histologiska och patologiska effektvariabler hos fisk.

Målsättningen med övervakningen är att med hjälp av väl beprövade och känsliga metoder kunna beskriva det aktuella tillståndet i vattenmiljön i kustreferensområden i Östersjön och Nordsjön avseende effekter av främst farliga ämnens storskaliga påverkan på hälsotillståndet hos fisk.

Undersökningarna ska också tillhandahålla referensdata för undersökningar på fisk i regionalt och lokalt påverkade områden samt ge underlag för uppföljning av miljökvalitetsmål, regionala miljömål och effekter av vidtagna åtgärder för att minska utsläpp av farliga ämnen.

Hälso- och sjukdomstillståndet hos fisk, kräft- och blötdjur

Miljöövervakningen av sjukdomar och hälsotillståndet hos vild fisk, kräftdjur och blötdjur är viktig för att bedöma tillståndet i våra vattenmiljöer. Systematisk insamling av data är grundläggande för att kunna upptäcka akuta förändringar såväl som långsiktiga trender till följd av mänsklig påverkan, såsom klimatförändringar, introduktion av främmande arter, förändringar i näringsväven och utsläpp av föroreningar.

När det gäller sjukdomsövervakning på vilt levande fiskpopulationer, kräft- och blötdjur har det tidigare saknats löpande övervakning utom för kräftpest på flodkräftor och parasiten laxdjävul (Gyrodactylus salaris) på laxungar. Förutom dessa typer av sjukdomar är det viktigt med en långsiktig och rutinmässig övervakning av fiskars och kräft- och blötdjurs hälsa. Under 2019 togs ett förslag till övervakningsprogram fram, och det sjösattes 2020. Fisk, kräftdjur och blötdjur skiljer sig starkt åt biologiskt men även inom grupperna finns stora biologiska skillnader och de ekologiska förutsättningarna varierar. Därmed går det inte att skapa ett generellt övervakningsprogram som kan tillgodose behoven avseende samtliga arter. Övervakningen har därför delats in i följande delområden:

  • Havslevande fisk
  • Sötvattenslevande fisk
  • Anadrom fisk (laxfiskar och nejonögon)
  • Katadrom fisk (ål)
  • Sötvattenslevande kräftor
  • Saltvattenslevande kräftdjur
  • Sötvattenslevande musslor
  • Invasiva främmande arter
  • Akutmedel
  • Rapportportalen

Vissa delområden har redan ett relativt statiskt provtagningsprogram medan andra drivs i projektform årsvis utifrån behov och delområdet ”Akutmedel” används för att möjliggöra undersökningar av enstaka upphittade döda djur eller akuta sjukdomsutbrott som kräver utredning. Läs mer om Hälsoövervakning av vildlevande fisk och skaldjur. Rapportportalen är till för att möjliggöra för allmänheten att enkelt rapportera fynd. Det ger en passiv övervakning som möjliggör insatser med hjälp av akutmedel om behov finns. Rapportportalen finns här: https://rapporterafisk.sva.se

  • Naturvårdsverket ansvarar för det nationella övervakningsprogrammet för Hälsotillståndet hos kustfisk avseende effekter av giftiga ämnen.
  • Havs- och vattenmyndigheten ansvarar för övervakning av hälsotillståndet hos fisk, skal- och blötdjur avseende effekter av smittsamma sjukdomar samt yngelundersökningar hos tånglake.

Den nationella miljöövervakningen av fiskhälsa inleddes med undersökningar på abborre 1988 i Östersjön och 1989 utökades programmet med tånglake från Västerhavet.

När det gäller sjukdomsövervakning på vilt levande fiskpopulationer, kräft- och blötdjur har det tidigare saknats löpande övervakning utom inom ett par områden. Förekomst av kräftpest har övervakats sedan 1907. Och parasiten Gyrodactylus salaris har övervakats i Västkustvattendrag sedan introduktionen i Säveån 1989. Periodvis har även hälsan hos blåmusslor och ostron övervakats i regi av Jordbruksverket (2011-2015) eller med medel från Europeiska havs- och fiskerifonden (2017-2021). Under 2019 togs ett förslag till ett mer heltäckande övervakningsprogram för vild fisk, kräftdjur och blötdjur fram och övervakningen påbörjades 2020.

  • Vad Sverige övervakar styrs bland annat av olika EU-lagstiftningar som ställer samma krav på alla EU:s medlemsstater (se Hur data används).
  • Det finns ännu inga överenskomna vägledningar kring övervakning av fiskhälsa inom Helcom och Ospar, och Sverige är ett av få länder som övervakar det med en holistisk ansats. Sverige deltar aktivt i expertgrupper inom Helcom och Ospar som samordnar och bidrar till utvecklingen av ländernas övervakning, bedömningsmetoder och datahantering samt även motsvarande EU-arbetsgrupper WG GES och WG DIKE. Experter från Sverige deltar också i olika expertgrupper inom internationella havsforskningsrådet (ICES), bland annat Working group on pathogens and diseases of marine organisms (WGPDMO) samt arbetsgruppen för Gyrodactylus salaris inom North Atlantic Salmon Conservation Organization (NASCO).

Beskrivning av övervakning

Hälsotillståndet hos kustfisk avseende effekter av farliga ämnen

Övervakningen utförs på tånglake och abborre.
De variabler som mäts i samband med att fisken samlas in är:

  • Ålder, okulärbesiktning av yttre och inre defekter, längd, vikt, konditionsfaktor, reproduktionskontroll (tånglake), gonadosomatiskt index och leversomatiskt index.
  • Immunförsvar, hematologi, jonbalans och metabolism: differentialräkning av vita blodceller, hematokrit, hemoglobin, klorid, kalcium, kalium och natrium i blodplasma, blodglukos och laktat i blodplasma
  • Enzymaktiviteter i lever: EROD, glutationreduktas, glutationtransferas och katalas
  • Vitellogenin hos hanfiskar
  • Acetylkolinesteras (AChE) i muskel

Följande vävnader förvaras i fryst form för att möjliggöra analys vid behov:

  • Lever för analys av metallothionein, genotoxiska effekter (DNA-addukter), mRNA analyser (till exempel qPCR, transcriptomic), levermikrosomer och levercytosoler
  • galla för analys av PAH-metaboliter

Följande vävnader konserveras i formalin och bakas in i paraffin och förvaras för att möjliggöra histologiska undersökningar vid behov:

  • Lever, mjälte, gonad och tarm

Hälso- och sjukdomstillståndet hos fisk, kräft- och blötdjur

De variabler som mäts i samband med att djuren samlas in är: Morfometriska data som längd, vikt, kön, levervikt, gonadvikt, provtagningspunkt (geografisk, halnummer och/eller koordinater) samlas in. Fiskar fotograferas översiktligt (utvändigt och invändigt) och eventuella skador fotograferas i närbild. Kräftdjur och blötdjur fotograferas efter behov.

Havslevande fisk (torsk, sandskädda, skrubbskädda):

  • Utvärtes skador, pigmentförändringar, parasitförekomst etc. (noteras enligt internationella mallar)
  • Invärtes skador och parasiter noteras
  • Ålder erhålls för torsk (SLU utför åldersanalys)
  • Förekomsten av sälmask (Contracaecum osculatum) undersöks noggrant hos cirka hälften av torskarna
  • Lever och gonad fixeras och undersöks histologiskt
  • Blodutstryk genomförs för undersökning av blodbild
  • Virologisk och bakteriologisk undersökning görs vid behov (misstanke om viral eller bakteriell infektion uppstår vid undersökning av djuret)
  • Fiskrester fryses och skickas till Naturhistoriska riksmuseet miljöprovbank

Anadrom fisk :

  • Provtagning av återvändande lax
  • Utvärtes och invärtes skador samt parasitförekomst noteras
  • Lever, njure, mjälte och hjärta fixeras och undersöks histologiskt. Hud undersöks histologiskt vid förändringar som behöver utredas
  • Blodutstryk genomförs för undersökning av blodbild
  • Blod fryses för tiaminanalys
  • Virologisk och bakteriologisk undersökning görs vid behov (misstanke om viral eller bakteriell infektion uppstår vid undersökning av djuret)
  • Mätning av olika blodparametrar som Hb, hematokrit, glukos
  • Plasma och organ sparas vid -80 grader eller i olika fixeringslösningar för mätning av ytterligare blodparametrar, leverenzymer mm vid behov.
  • Lever och muskel fryses och skickas till Naturhistoriska riksmuseet för bankning
  • Övervakning av leksträckor samt tillståndet hos vildfångad stamfisk inför avel (lax och havsöring).
  • Årsungar av lax i västkustvattendrag
    • Årsungar samlas in, avlivas, fixeras och undersöks avseende parasiten Gyrodactylus salaris

Katadrom fisk (Ål):

  • Uppvandrande liten gulål samt blankål på kust provtas.
  • På individer >12 cm undersöks förekomst av simblåsemask
  • Allmän virusundersökning samt undersökning avseende ålherpesvirus
  • Övriga analyser enligt fynd vid obduktion/provuttag
  • Ålhuvuden från vuxen ål skickas till SLU för åldersbestämning

Sötvattenslevande fisk:

  • Prover tas ut och analyseras enligt det årliga projekt som är pågående

Kräftdjur:

  • Sötvattenskräftor från utbrott med dödlighet undersöks avseende kräftpest, vitprickig kräftdjurssjuka och porslinssjuka. eDNA-prov kan undersökas om kräftdöd inträffat och man inte kan återfinna kräftor eller som komplement till undersökning av kräftor
  • Ytterligare sjukdomar kan undersökas vid behov
  • Havslevande kräftdjur undersöks utifrån specifik frågeställning i enskilda fall.

Blötdjur:

  • Havslevande musslor och ostron undersöks avseende bonamios, marteilios, perkinsos och mikrocytos

Invasiva främmande arter:

  • Hälsoundersökning av fynd av invasiva arter, riskvärderingar mm. utifrån identifierade behov

Rapportportalen:

  • Inrapportering från allmänheten av fynd av sjuk, skadad eller död fisk. Vid behov kan djuret/djuren tas in för undersökning med hjälp av akutmedel. Rapportportalen finns här: https://rapporterafisk.sva.se

Hälsotillståndet hos kustfisk avseende effekter av farliga ämnen

Provtagning utförs i referensområden i kustvatten vid fyra stationer i Östersjön och två stationer i Nordsjön. Provtagningen utförs på årlig basis under hösten (v 36-45).

Eftersom syftet med den nationella övervakningen är att följa storskaliga förändringar och diffus påverkan är provtagningsstationerna placerade så att de så långt som möjligt är opåverkade av lokala utsläpp. Detta gör resultaten lämpliga att använda som referenslokaler till lokala och regionala undersökningar inom regional övervakning och inom verksamhetsutövares recipientkontroll.

Hälso- och sjukdomstillståndet hos fisk, kräft- och blötdjur

Övervakningen inom respektive område är tänkt att vara relativt konstant från år till år för att få jämförbara data. Undantaget är ”sötvattenslevande fisk” som genomförs i form av årliga projekt. För havslevande fisk genomförs provtagning i södra Östersjön under första kvartalet och i Västerhavet tredje kvartalet varje år.

För återvändande lax genomförs provtagningar i Östersjöälvar och västkustälvar under den första månaden av steget i respektive inkluderat vattensystem. Provtagning av laxungar genomförs under vår och höst i västkustvattendrag. Provtagning av ål genomförs från juni till september och inkluderar olika vattendrag i södra Sverige samt tre lokaler på västkusten. Provtagning av kräftor sker under hela året utan förbestämt geografiskt område. eDNA-prover tas främst från randområdet för signalkräftans utbredning. Provtagning av musslor och ostron sker främst under hösten i den bohuslänska skärgården.

Hälsotillståndet hos kustfisk avseende effekter av farliga ämnen

Fångst sker på ett standardiserat sätt med nät för abborre och ryssja för tånglake. Direkt efter fångst förs fisken till sumpningsplats för återhämtning efter fångststress. Vid provtagningen avlivas fisken och blod tas från kaudalvenen, följt av mätning av kroppsvikt och total längd. Vid den efterföljande dissektionen då prover tas på inre organ görs även en okulär-besiktning av varje fiskindivid och eventuella yttre eller inre defekter noteras. Reproduktionskontroll hos tånglake omfattar 50 gravida honor. Uttagna blodprover och organprover för mätning av biokemiska, fysiologiska och histologiska variabler djupfryses eller placeras i fixerlösningar omgående för senare analys på laboratorium. Proverna transporteras djupfrysta eller i fixerad form till laboratorium för upparbetning och analys.

Mer information finns i undersökningstyperna:

Hälso- och sjukdomstillståndet hos fisk, kräft- och blötdjur

Fokus har lagts på att undersöka indikatorarter med en internationellt använd metodik i marin miljö (ICES FDI) bestånd med en känd hälsoproblematik, känsliga bestånd samt sjukdomar som sprids i andra länder och riskerar att introduceras i Sverige. Fångst av fisk sker så standardiserat som möjligt. Förutsättningarna kan variera mellan olika provtagningspunkter inom samma övervakningsområde, men görs likadant från år till år i respektive provtagningspunkt.

Fisken avlivas omedelbart efter fångst, alternativt hålls vid liv i väl syresatt vatten under maximalt ett dygn innan avlivning och provtagning. Metodiken för den postmortala undersökningen varierar beroende på delområde, till exempel tas enbart blodprov från lax. Längd, vikt, kön och eventuella onormala fynd noteras och fotograferas. Inre organ tas ut enligt förutbestämda protokoll och fryses, fixeras i olika lösningar eller sätts för virologisk eller bakteriologisk odling inför transport till laboratorium och vidare analyser.

Riskbedömningar med mera (t ex. avseende invasiva främmande arter) inkluderar omfattande litteratur- och datasökningar som metod.

Hälsotillståndet hos kustfisk avseende effekter av farliga ämnen

För övervakning av hälsotillstånd hos kustfisk finns en kvalitetsdeklaration som omfattar organisation, ansvarsfördelning och kvalitetsrutiner för miljöövervakningsverksamheten.

Fångst, provtagningsprocedurer, analyser (biokemiska, fysiologiska, histologiska och patologiska mätvariabler) och datahantering sker på ett standardiserat sätt och följer utarbetade metodanvisningar. Flertalet av de provtagningsrutiner och analysmetoder som ingår i undersökningstypen Hälsotillstånd hos kustfisk omfattas av ackreditering av Swedac.

Mer information finns i undersökningstypen Hälsotillstånd hos kustfisk .

Hälso- och sjukdomstillståndet hos fisk, kräft- och blötdjur

SVA är certifierade enligt ISO 9001:2015 (kvalitet), ISO 14001:2015 (miljö) och ISO 45001:2018 (arbetsmiljö). SVA är ackrediterat enligt ISO/IEC 17025 och granskas årligen av Swedac.

SVA:s sektion för fisk är nationellt referenslaboratorium för fisk-, kräftdjurs- och blötdjurs-sjukdomar. Metodiken för av EU listade sjukdomar följer de diagnostiska manualer som EU:s referenslaboratorier föreskriver utifrån EU:s lagstiftning (EU) 2018:1882, alternativt utifrån OIE:s diagnostiska manualer för sjukdomar som listas av OIE men inte listas av EU och som Sverige har nationella åtgärder för enligt Djurhälsolagen (EU) 2016/429, Kap 4, Art 226. För vissa sjukdomar saknas föreskriven metodik. Om övervakning av sjukdomen ligger under offentlig kontroll (statlig övervakning, som till exempel renibakterios/BKD), används metodik som är validerad, ackrediterad och godkänd av Jordbruksverket. Annan metodik som används inom rutindiagnostiken är alltid validerad men inte alltid ackrediterad. Metodik som är under utveckling är inte validerad då det är en del av utvärderingsprocessen.

Hälsotillståndet hos kustfisk avseende effekter av farliga ämnen

Data gällande bestånd lagras i databasen KUL vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) som är nationell datavärd för miljöövervakningsdata från provfiske. Data från analyserna av effekter på vävnader lagras också hos SLU. Data kan laddas ner utan kostnad. Utöver detta rapporteras data årligen vidare till ICES databas DOME.

Hälso- och sjukdomstillståndet hos fisk, kräft- och blötdjur

SVA kommer att vara datavärd för data från hälsoövervakningen av vild fisk, kräftdjur och blötdjur. Data är ännu inte upplagda som öppna data, då ett övergripande arbete pågår avseende hur och var SVA ska publicera data öppet. Tills vidare finns data enbart sammanställda i årsrapporter, som går att finna på SVA:s hemsida (Årsrapporter vildfisk - SVA)

Hälsotillståndet hos kustfisk avseende effekter av farliga ämnen

Under 2021-2023 kommer övervakningen av effekter av farliga ämnen att utvärderas för att kunna optimera övervakningsprogrammen både gällande täckning och kostnad för att på bästa sätt svara upp mot de krav som ställs av havsmiljödirektivet, Helcom och Ospar.

Hälso- och sjukdomstillståndet hos fisk, kräft- och blötdjur

Inom programmet ingår det viss löpande utveckling då vissa delar inom programmet inte är färdigutvecklade. Utifrån behov kan delar av programmet bytas ut från år till år. Datavärdskap är under utveckling.

Hur data används

Övervakningsdata används för att följa upp och bedöma tillståndet i miljön i enlighet med nationella och internationella krav och överenskommelser. I de fall det saknas metoder för att bedöma status baserat på övervakningsdata pågår oftast ett utvecklingsarbete i internationella expertgrupper där svenska experter deltar. Att bedömningsmetoder saknas kan ibland bero på brister i data och i andra fall på svårigheter att fastställa gränser för bedömning av status.

Havsmiljödirektivet är implementerat i svensk lagstiftning genom havsmiljöförordningen. I 22 § i förordningen anges det att övervakning av havets miljötillstånd bland annat ska genomföras i enlighet med direktivets Bilaga III, tabell 1. Här framgår att följande bör övervakas och bedömas:

  • Geografisk och tidsmässig variation per art eller population:
    • fördelning, abundans och/eller biomassa
    • reproduktionsförmåga, överlevnadstal och dödlighet/skadefrekvens

Hur god miljöstatus definieras och vilka indikatorer som används för att definiera god miljöstatus regleras genom HaV:s föreskrifter HVMFS 2012:18. Föreskrifterna bygger på EU:s kommissionsbeslut om bland annat fastställande av kriterier och metodstandarder för god miljöstatus i marina vatten och specifikationer och standardiserade metoder för övervakning, i de fall det finns svenska data och en indikator med tillhörande tröskelvärde. I kommissionsbeslutet framgår vilka kriterier som ska (primära) eller kan (sekundära) användas vid bedömning och det ges även riktlinjer för övervakning. De sekundära kriterierna är endast relevanta om det finns en risk att inte uppnå god miljöstatus eller om de behövs för att komplettera bedömningen enligt de primära kriterierna.

Hälsotillstånd hos fisk ingår i deskriptor 1 (Biologisk mångfald), 4 (Marina näringsvävar) och 8 (Farliga ämnen) och:

  • D1C3 (primärt för kommersiellt utnyttjade fiskar och bläckfiskar och sekundärt för andra arter):

De demografiska egenskaperna för populationerna (till exempel kroppsstorleks- eller åldersklasstruktur eller könsfördelning, fruktsamhet och överlevnadsfrekvens) inom arten tyder på en frisk population som inte är negativt påverkad av mänsklig verksamhet.

  • Det sekundära kriteriet D4C4:

Produktiviteten inom den trofiska gilden är inte negativt påverkad till följd av mänskliga belastningar.

  • Det sekundära kriteriet D8C2:

Arternas hälsa och livsmiljöernas tillstånd till exempel deras artsammansättning och relativa abundans på platser med kronisk förorening) påverkas inte negativt på grund av främmande ämnen, inklusive kumulativa och synergistiska effekter.

Måttenhet: D8C2: Abundans (antal individer eller andra lämpliga enheter som överenskommits på regional eller delregional nivå) per art som påverkas.

Bedömning

För bedömning av god miljöstatus gällande fiskhälsa finns en svensk indikator framtagen enligt HVMFS 2012:18:

8.2 D Störningar i reproduktionen hos tånglake

Havsplanering genomförs i Sverige utifrån kraven i havsplaneringsförordningen och är till för att visa hur havet utanför kustzonen ska användas effektivt och hållbart, nu och i framtiden.

I havsplaneringen görs en miljöbedömning för att studera havsplanernas konsekvenser för havsmiljön. Det är en del i tillämpningen av ekosystemansatsen. Syftet med miljöbedömningen är bland annat att integrera miljöaspekter i havsplanerna för att främja en hållbar utveckling.

Bedömning

HaV har utvecklat ett planeringsverktyg som heter Symphony för att rumsligt uppskatta miljöpåverkan och känslighet i ekosystemen. Med Symphony kan den sammanlagda, kumu­lativa, miljöpåverkan från olika belastningar visas utifrån nuläge, framtids­bild eller förändringar genom planeringen. Med kumulativ miljöpåverkan menas den sammanlagda belastningen från olika mänskliga verksamheter på växt- och djurliv i havet. Underlag för hälsotillstånd hos fisk går att ladda hem här. Det sker en löpande utveckling av såväl metoden som den övervakning som ger underlag till verktyget.

Svenska miljökvalitetsmålen

För att följa upp de svenska miljökvalitetsmålen behövs dataunderlag. Övervakning av hälsotillstånd hos marina arter ger underlag till preciseringarna om god miljöstatus och ekosystemtjänster i miljökvalitetsmålet Hav i balans samt levande kust och skärgård och Giftfri miljö.

De svenska miljömålen följs upp genom en årlig uppföljning på nationell och regional nivå. Det görs även en fördjupad utvärdering vart fjärde år.

Länk till miljömålssida på HaV-webb och länk till sida på Sveriges miljömål.

Agenda 2030

Av FN:s 17 globala miljömål kan data på hälsotillstånd hos marina arter användas för att följa upp mål 14 – Hav och marina resurser och delmålet 14.2:

Senast 2020 förvalta och skydda marina och kustnära ekosystem på ett hållbart sätt för att undvika betydande negativa konsekvenser, bland annat genom att stärka deras motståndskraft, samt vidta åtgärder för att återställa dem i syfte att uppnå friska och produktiva hav.

Länk till Agenda 2030 på HaV-webb

  • Kraven i den nationella förordningen (1994:1716) om fisket, fiskerinäringen och vattenbruk avseende kräftpest
  • Kraven i Förordning om ändring i förordningen (2006:815) om provtagning på djur m.m. avseende smittsamma sjukdomar inklusive HaV:s föreskrifter (HVMFS 2021:7) om utsättning i naturvatten
  • Målen i de nationella åtgärdsprogrammen för bland annat flodkräfta och flodpärlmussla
  • Kraven i EU:s förordning (1143/2014) om förebyggande och hantering av introduktion och spridning av invasiva främmande arter.
Publicerad: 2019-11-25
Uppdaterad: 2022-12-20
Sidansvarig: Webbredaktion