Hitta på sidan

Hälsotillstånd hos marina däggdjur

Övervakning av den marina miljön ger underlag för att bedöma och följa utvecklingen av miljöns tillstånd och de miljöförändringar som uppstår till följd av mänskliga aktiviteter. Insamlade data kommer till användning i förvaltningen av havet och de marina resurserna.

illustration för hälsotillstånd för marina däggdjur

Knubbsäl (Phoca vitulina) Foto: Sven-Erik Arndt/ Azote

Övergripande information

Definition och syfte

Marina däggdjur är högt upp i näringskedjan vilket ökar sannolikheten att se förändringar i ekosystem och höga halter av farliga ämnen, exempelvis fettlösliga organiska föreningar. Ämnen som finns i låga halter i fisk kan anrikas och detekteras i höga halter i säl och tumlare vilket gör dem lämpliga som indikatororganismer för att tidigt upptäcka förändringar i miljön. Det primära syftet med övervakningen är att studera långsiktiga effekter av miljögifter och andra mänskliga aktiviteter som påverkar den marina miljön genom att dokumentera populationsutveckling för gråsäl, knubbsäl, vikare och tumlare i kombination med studier av dödsorsak, hälsotillstånd, sjukdomar och kemiska analyser.

Under 2020 har tidigare övervakning av Östersjöns sälar utökats med löpande hälso- och sjukdomsövervakningen av marina däggdjur.

Ansvarig myndighet

Naturvårdsverket ansvarar för övervakning av patologiska förändringar och miljögifters effekt på marina däggdjur.

Havs- och vattenmyndigheten ansvarar för övervakning av abundans, utbredning och populationsutveckling, samt hälso- och sjukdomsövervakning av marinadägdjur

Typ av övervakning

  • Nationell miljöövervakning – programområde Kust och Hav, delprogram Toppkonsumenter
  • Nationell miljöövervakning – programområde Kust och Hav, delprogram Hälso- och sjukdomsövervakning av marina däggdjur

Startår

Mätningarna av sälhälsa genom obduktioner har utförts fortlöpande av Naturhistoriska riksmuseet sedan 1975 och ingår sedan 1989 i den nationella miljöövervakningen. Undersökningar av tumlare insamlade 2006-2019 sammanfattades under 2019 och löpande tumlarobduktioner startade 2020.

Internationell samordning

  • Vad Sverige övervakar styrs bland annat av olika EU-lagstiftningar som ställer samma krav på alla EU:s medlemsstater (se Hur data används).
  • Sveriges övervakning är samordnad med övriga länder inom havskonventionerna Helcom och Ospar, genom att följa de vägledningar som finns framtagna inom dessa.
  • Sverige deltar aktivt i expertgrupper inom Helcom och Ospar som samordnar och bidrar till utvecklingen av ländernas övervakning och bedömningsmetoder.

Beskrivning av övervakning

Dessa data samlas in

Vid inspektion innan obduktion noteras:

  • Kön
  • Yttre mått
  • Vikt
  • Eventuella skador på kroppen

Under obduktionen undersöks bland annat:

  • Dödsorsak
  • Dräktighet
  • Späcktjocklek
  • Organskador
  • Parasitbelastning
  • Eventuell märkning (microchip eller övriga märken)
  • Ålder

Under obduktionen undersöks organskador som är typiska för nedanstående sjukdomskomplex:

  • Kloskador
  • Tarmsår
  • Arterioskleros (åderförkalkning)
  • Njurskador
  • Skallbensförändringar
  • Binjurebarksförtjockning

För honliga könsorgan undersöks:

  • Livmoderstenoser
  • Livmoderocklusioner
  • Livmodertumörer

Under obduktionen av tumlare undersöks bland annat:

  • Näringstillstånd /Späcktjocklek
  • Könsmognad
  • Dräktighet
  • Yttre skador, inklusive eventuella skador från mänskliga aktiviteter (t.ex. fiskenät nät)
  • Organskador, inklusive mikroskopisk undersökning och röntgen vid behov
  • Smittämnen, parasiter och övriga sjukdomar
  • Maginnehåll
  • Ålder

För mer information om mätvariabler se undersökningstypen Patologi hos gråsäl, vikaresäl och knubbsäl

Rumslig och tidsmässig täckning

Undersökningar utförs på sälar från hela Sveriges kust. Från Östersjön tar Naturhistoriska riksmuseet emot sälar (eller delar av sälar) av arterna gråsäl, knubbsäl och vikare som bifångats, skjutits under jakt eller hittats döda på stränder. Från Västkusten samlas knubbsälar in som skjutits under jakt samt gråsäl. Insamling sker under hela året. Strandade sälar även tas in av Statens Veterinärmedicinska Anstalt för undersökning.

Undersökningar utförs på ett antal utvalda tumlare.

Metoder

Organprover från skjutna och hela bifångade eller döda sälar transporteras till Naturhistoriska riksmuseet och förvaras i -20 ℃ i väntan på obduktion. Under obduktion inspekteras djuren och yttre mått och sjukliga förändringar noteras och graderas. Organ vägs och vävnad provtags för lagring i Naturhistoriska riksmuseets miljöprovbank (exempelvis späck, skelettmuskel, lever, njure, lunga, blod och hjärna). Vid misstanke om infektion tas material för bakteriologisk, virologisk eller parasitologisk undersökning och skickas till externt laboratorium, exempelvis Statens Veterinärmedicinska Anstalt.

För mer information om metod se undersökningstypen Patologi hos gråsäl, vikaresäl och knubbsäl

Utvalda tumlare undersöks på Statens Veterinärmedicinska Anstalts laboratorier i samarbete med Naturhistoriska riksmuseets personal.

Kvalitetssäkring

Obduktioner eller organundersökningar utförs av en veterinär eller biolog med erfarenhet inom ämnesområdet veterinärmedicinsk patologi och vid behov i samarbete med Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA). I samarbete med forskare från berörda grannländer pågår ett arbete att identifiera gemensamma indikatorer för att kunna ge en bild av förhållandet i Östersjön och Västerhavet. Laboratorieanalyser utförs av Swedac-ackrediterade laboratorier.

Här finns data

Analysdata för sälhälsa från den nationella miljöövervakningen lagras hos SMHI som är nationell datavärd för biologiska och oceanografiska data.

Data finns tillgängliga hos SMHI (Sharkweb) som patologiska undersökningar av säl och är möjliga att ladda ner utan kostnad. Data från den nationella miljöövervakningen rapporteras också till ICES.

Data för tumlare lagras tills vidare i SVA interna system.

Utveckling

Utveckling av program för ”Hälsa- och sjukdomsövervakning hos marina däggdjur”, som inkluderas både säl och tumlare startade 2019 på Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) och Naturhistoriska riksmuseet (NRM) och övervakningen är från 2020 löpande.

Under 2020-2021 utvärderas övervakningen av effekter av farliga ämnen för att kunna optimera övervakningsprogrammen både gällande täckning och kostnad för att på bästa sätt svara upp mot de krav som ställs av havsmiljödirektivet, Helcom och Ospar. Det pågår även ett utvecklingsarbete inom Helcom för att utveckla individspecifika hälsoindikatorer för att följa upp relevanta belastningar, som t.ex. påverkan från miljögifter.

Hur data används

Övervakningsdata används för att följa upp och bedöma tillståndet i miljön i enlighet med nationella och internationella krav och överenskommelser. I de fall det saknas metoder för att bedöma status baserat på övervakningsdata pågår oftast ett utvecklingsarbete i internationella expertgrupper där svenska experter deltar. Att bedömningsmetoder saknas kan ibland bero på brister i data och i andra fall på svårigheter att fastställa gränser för bedömning av status.

Havsmiljödirektivet

Havsmiljödirektivet är implementerat i svensk lagstiftning genom havsmiljöförordningen, vilken anger att övervakning av havets miljötillstånd ska genomföras i enlighet med direktivets Bilaga III, tabell 1.

Här framgår att följande bör övervakas och bedömas:

  • Geografisk och tidsmässig variation per art eller population
  • fruktsamhet, överlevnads- och dödlighets-/skadefrekvens

Hur god miljöstatus definieras och vilka indikatorer som används för att definiera god miljöstatus regleras genom HaV:s föreskrifter HVMFS 2012:18.

Föreskrifterna bygger på EU:s kommissionsbeslut om god miljöstatus, i de fall det finns svenska data och en indikator med tillhörande tröskelvärde. I kommissionsbeslutet framgår vilka kriterier som ska (primära) eller kan (sekundära) användas vid bedömning och det ges även riktlinjer för övervakning. De sekundära kriterierna är endast relevanta om det finns en risk att inte uppnå god miljöstatus eller om de behövs för att komplettera bedömningen enligt de primära kriterierna.

Arters hälsotillstånd ingår i deskriptor 1 (Biologisk mångfald), 4 (Marina näringsvävar) och 8 (Farliga ämnen) och de för marina däggdjur sekundära kriterierna:

  • D1C3 – De demografiska egenskaperna för populationerna (till exempel kroppsstorleks- eller åldersklasstruktur eller könsfördelning, fruktsamhet och överlevnadsfrekvens) inom arten tyder på en frisk population som inte är negativt påverkad av mänsklig verksamhet.
  • D4C4 – Produktiviteten inom den trofiska gilden är inte negativt påverkad till följd av mänskliga belastningar.
  • D8C2: Arternas hälsa och livsmiljöernas tillstånd (till exempel deras artsammansättning och relativa abundans på platser med kronisk förorening) påverkas inte negativt på grund av främmande ämnen, inklusive kumulativa och synergistiska effekter.
  • Övervakningen ger i nuläget underlag för D1C3 och D4C4.

Övervakningen ger underlag för båda dessa kriterier.

Bedömning

För bedömning av dräktighetsfrekvens hos gråsäl samt späcktjocklek hos gråsäl finns två indikatorer framtagna som ger underlag för D1C3 enligt HVMFS 2012:18 (Bedömningen av deskriptor 4 är under utveckling):

Dräktighetsfrekvensen skattas som andelen (%) av alla vuxna honor (över sex år) som är dräktiga. Tröskelvärdet uppnås när dräktighetsfrekvensen är ≥ 90 % hos vuxna gråsälshonor.

Medelspäcktjockleken hos alla djur från ett homogent stickprov av populationen ska beräknas och används som ingångsvärde i en statistisk analys. Tröskelvärdet uppnås när späcktjockleken hos jagade sälar, 1-3 år ≥ 40 mm% och när späcktjockleken hos bifångade sälar, 1-3 år, är ≥ 35mm.

Art- och habitatdirektivet

Art- och habitatdirektivets övergripande mål är att bevara typisk och speciell europeisk natur. I praktiken innebär detta att medlemsländerna hjälps åt att bibehålla eller återuppnå gynnsam bevarandestatus för de utvalda arter och naturtyper som nämns i direktivets bilagor.

Gråsäl, knubbsäl, vikare och tumlare ingår i direktivets bilaga 2 (Djur- och växtarter av gemenskapsintresse vilkas bevarande kräver att särskilda bevarandeområden utses), vilket innebär att Sverige ska övervaka deras bevarandestatus.

Bedömning

  • Hur väl medlemsländerna klarar av att bibehålla den europeiska naturens mångfald mäts genom en gemensam och strukturerad rapportering till EU vart sjätte år i enlighet med artikel 17 i Art- och habitatdirektivet. Den senaste bedömningsperioden är 2013-2018 och rapporteringen skedde i april 2019.
  • Bevarandestatus för de arter som omfattas av direktivet bedöms utgående från fyra centrala parametrar: utbredningsområde, populationsparametrar, tillståndet för artens livsmiljö samt artens framtidsutsikter (inkl. hot och påverkan). Bedömningen görs enligt principen ”one out all out”, det vill säga det är den sämsta parametern som avgör. I praktiken innebär detta att för att en art ska ha gynnsam bevarandestatus ska dess utbredning, populationsparametrar, livsmiljö och framtidsutsikter alla vara på gynnsam nivå.
  • Hälsotillståndet hos marina däggdjur (gråsäl, knubbsäl, vikare och tumlare) ingår som en viktig del i bedömningen av arternas populationsparametrar. Dessutom finns en tydlig koppling mellan hälsotillstånd och vissa typer av påverkan och hot (till exempel miljögifter). Tillförlitliga data om hälsotillståndet är därför en viktig faktor vid bedömningen av (gynnsam) bevarandestatus.

Havsplanering

Havsplanering genomförs i Sverige utifrån kraven i havsplaneringsförordningen och är till för att visa hur havet utanför kustzonen ska användas effektivt och hållbart, nu och i framtiden.

I havsplaneringen görs en miljöbedömning för att studera havsplanernas konsekvenser för havsmiljön. Det är en del i tillämpningen av ekosystemansatsen. Syftet med miljöbedömningen är bland annat att integrera miljöaspekter i havsplanerna för att främja en hållbar utveckling.

Bedömning

Det sker en löpande utveckling av såväl metoden som den övervakning som ger underlag till verktyget.

Helcom

Som part i Helsingforskonventionen ska Sverige delta i arbetet med att skydda Östersjön samt följa de rekommendationer som tas fram inom konventionen.

Sälhälsa ingår i HELCOM Monitoring Manual i underprogrammet Seal health status.

I Baltic Sea Action Plan (BSAP) bidrar säldata till att följa upp mål under tema biodiversitet: viable populations of species.

Bedömning

Inom Helcom har medlemsländerna enats om indikatorer med gränsvärden som ska användas vid regional bedömning av Östersjöns tillstånd (core indicators). För hälsotillstånd hos marina däggdjur är följande indikator framtagna:

  • Nutritional status of seals - Denna indikator utvärderar status i den marina miljön baserat på näringsstatus hos säl som mäts som medelspäcktjocklek i sälpopulationen.
  • Reproductive status of seals - Denna indikator utvärderar status i den marina miljön baserat på reproduktionsstatus hos säl som mäts som graviditetsfrekvens hos vikaresäl äldre än 5 år och gråsäl samt knubbsäl äldre än 6 år.

Dessa indikatorer användes senast för att bedöma Östersjöns tillstånd i State of the Baltic Sea – Second HELCOM holistic assessment 2011-2016 – Marine mammals.

Det pågår ett arbete inom Helcom för att vidareutveckla dessa indikatorer och det pågår även ett utvecklingsarbete för att utveckla hälsoindikatorer.

Ospar

Som part i Ospar-konventionen ska Sverige delta i arbetet med att skydda Nordsjön samt följa de beslut, rekommendationer och överenskommelser som tas fram inom konventionen, samt följa upp North East Atlantic Environmental Strategy (NEAES).

Övervakning av marina däggdjurs hälsostatus ingår i OSPAR CEMP som är en del i Joint Assessment and Monitoring Programme (JAMP): tema B - Biodiversity and Ecosystems.

I North East Atlantic Environmental Strategy framgår att ett övergripande mål inom Ospar är att genom ekosystemansatsen förvalta mänskliga aktiviteter så att den biologiska mångfalden bevaras.

Bedömning

  • Inom Osparområdet mäts gråsälens produktion av kutar som mått på reproduktivitet av vissa länder, vilket Sverige har valt att inte göra. Inom Ospar-gruppen Marine Mammal Expert Group (MMEG) pågår arbete med att utveckla indikatorer och riktlinjer för övervakning av marina däggdjur under 2019/2020. Ett förslag på indikator är trend och status för PCB:er i marina däggdjur.
  • Indikatorn användes senast för att bedöma Nordsjöns status 2014-2018 i OSPAR Intermediate Assessment.
  • Resultatet från bedömningen finns att läsa här: Grey Seal Pup Production.

Miljömål

Svenska miljökvalitetsmålen

För att följa upp de svenska miljökvalitetsmålen behövs dataunderlag. Övervakning av hälsotillstånd hos marina arter ger underlag till preciseringen om god miljöstatus i

De svenska miljömålen följs upp genom en årlig uppföljning på nationell och regional nivå. Det görs även en fördjupad utvärdering vart fjärde år.

Agenda 2030

Av FN:s 17 globala miljömål kan data på hälsotillstånd hos marina arter användas för att följa upp mål 14 – Hav och marina resurser och delmålet 14.2:

  • Senast 2020 förvalta och skydda marina och kustnära ekosystem på ett hållbart sätt för att undvika betydande negativa konsekvenser, bland annat genom att stärka deras motståndskraft, samt vidta åtgärder för att återställa dem i syfte att uppnå friska och produktiva hav.

Agenda 2030 på HaV:s webb

Publicerad: 2019-11-26
Uppdaterad: 2020-09-30
Sidansvarig: Webbredaktion