Hälsotillstånd hos marina däggdjur

Rapporter från allmänheten som hittat en död säl eller tumlare samlas in av Naturhistoriska riksmuseet och sammanställs kontinuerligt för att övervaka den övergripande dödligheten i populationerna. SVA följer statistiken, och vid misstanke om sjukdomsutbrott så finns beredskap att samla in och undersöka ett större antal djur.

Vid inspektion innan obduktion noteras biologiska data:

• Kön
• Yttre mått
• Vikt
• Förekomst av skador, tecken på sjukdom eller andra avvikelser på kroppen

Under obduktionen undersöks bland annat:

• Dödsorsak
• Könsmognad
• Maginnehåll
• Provtagning för smittämnen vid misstanke
• Späcktjocklek och näringstillstånd
• Organskador
• Parasitbelastning
• Eventuell märkning (microchip eller övriga märken)
• Ålder

För honliga könsorgan undersöks förekomst av:

• Livmoderstenoser
• Livmoderocklusioner
• Livmodertumörer
• Dräktighet
• Tecken på föregående dräktighet

Under obduktionen av säl undersöks bland annat förekomst av organskador som är typiska för nedanstående sjukdomskomplex i Östersjön:

• Kloskador
• Tarmsår
• Arterioskleros (åderförkalkning)
• Njurskador
• Skallbensförändringar
• Binjurebarksförtjockning
  

För mer information om mätvariabler se undersökningstypen Patologi hos gråsäl, vikaresäl och knubbsäl.

Under obduktion av tumlare tas:

• prov från mag-tarmkanalen för dietstudier och undersökning av mikroplaster
• DNA-prov från muskel för att bestämma populationstillhörighet

För mer information om säl- och tumlarobduktionerna på SVA, se SVA:s webbplats.

Undersökningar utförs på sälar från hela Sveriges kust. Naturhistoriska riksmuseet tar emot sälar (eller organprover) av gråsäl, knubbsäl och vikare som bifångats eller skjutits under jakt. Insamling sker under hela året. Strandade sälar tas in av SVA för undersökning.

Undersökningar av bifångade och strandade tumlare utförs löpande i samarbete mellan NRM och SVA.

De marina däggdjur som samlas in fryses oftast in i väntan på obduktion, men obduceras även färska om det är möjligt. Under obduktion inspekteras djuren och yttre mått och sjukliga förändringar noteras och graderas. Organ vägs och vävnad provtas för lagring i Miljöprovbanken på Naturhistoriska riksmuseet (exempelvis späck, muskel, lever, njure, lunga, blod och hjärna) eller i biobanken på SVA. Vid misstanke om infektion tas material för bakteriologisk, virologisk eller parasitologisk undersökning.

För mer information om metod se undersökningstypen Patologi hos gråsäl, vikaresäl och knubbsäl

Obduktioner eller organundersökningar utförs av en veterinär eller biolog med erfarenhet inom ämnesområdet veterinärmedicinsk patologi. I samarbete med Helcom, Ospar och forskare från berörda grannländer pågår ett arbete att identifiera gemensamma indikatorer för att kunna ge en bild av förhållandena i Bottniska viken, Östersjön och Västerhavet. Laboratorieanalyser utförs av Swedac-ackrediterade laboratorier.

Analysdata för sälhälsa från den nationella miljöövervakningen lagras hos SMHI som är nationell datavärd för biologiska och oceanografiska data. Data finns tillgängliga hos SMHI (Sharkweb) som patologiska undersökningar av säl och är möjliga att ladda ner utan kostnad. Data från den nationella miljöövervakningen rapporteras också till Ices och Helcom. Data för tumlare, andra valdjur och funna döda sälar lagras med SVA som datavärd och tillgängliggörs på www.dataportal.se.

2019 inleddes ett nytt samarbetsprogram mellan SVA och Naturhistoriska riksmuseet. Programmet ”Hälso- och sjukdomsövervakning hos marina däggdjur” inkluderar sälar, och tumlare och pågår löpande sedan 2020.

Under 2021–2022 utvärderas övervakningen av effekter av farliga ämnen för att kunna optimera övervakningsprogrammen både gällande täckning och kostnad för att på bästa sätt svara upp mot de krav som ställs av havsmiljödirektivet, Helcom och Ospar. Det pågår även ett utvecklingsarbete inom Helcom för att utveckla individspecifika hälsoindikatorer för att följa upp relevanta belastningar, som exempelvis påverkan från miljögifter.

Havsmiljödirektivet är implementerat i svensk lagstiftning genom havsmiljöförordningen. I 22 § i förordningen anges det att övervakning av havets miljötillstånd bland annat ska genomföras i enlighet med direktivets Bilaga III, tabell 1.

Här framgår att geografisk och tidsmässig variation per art eller population bör övervakas och bedömas :

• Geografisk och tidsmässig variation per art eller population
  • fruktsamhet, överlevnads- och dödlighets-/skadefrekvens

Hur god miljöstatus definieras och vilka indikatorer som används för att definiera god miljöstatus regleras genom HaV:s föreskrifter HVMFS 2012:18.

Föreskrifterna bygger på EU:s Kommissionsbeslut Pdf, 580.1 kB. om bland annat fastställande av kriterier och metodstandarder för god miljöstatus i marina vatten och specifikationer och standardiserade metoder för övervakning, i de fall det finns svenska data och en indikator med tillhörande tröskelvärde. I kommissionsbeslutet framgår vilka kriterier som ska (primära) eller kan (sekundära) användas vid bedömning och det ges även riktlinjer för övervakning. De sekundära kriterierna är endast relevanta om det finns en risk att inte uppnå god miljöstatus eller om de behövs för att komplettera bedömningen enligt de primära kriterierna.

Arters hälsotillstånd ingår i deskriptor 1 (Biologisk mångfald), 4 (Marina näringsvävar) och 8 (Farliga ämnen) och de för marina däggdjur sekundära kriterierna:

• D1C3:
  De demografiska egenskaperna för populationerna (till exempel kroppsstorleks- eller åldersklasstruktur eller könsfördelning, fruktsamhet och överlevnadsfrekvens) inom arten tyder på en frisk population som inte är negativt påverkad av mänsklig verksamhet.
• D4C4:
  Produktiviteten inom den trofiska gilden är inte negativt påverkad till följd av mänskliga belastningar.
• D8C2:
  Arternas hälsa och livsmiljöernas tillstånd (till exempel deras artsammansättning och relativa abundans på platser med kronisk förorening) påverkas inte negativt på grund av främmande ämnen, inklusive kumulativa och synergistiska effekter.
  

Övervakningen ger i nuläget underlag för D1C3 och D4C4.

Bedömning

För bedömning av dräktighetsfrekvens hos gråsäl samt späcktjocklek hos gråsäl finns två indikatorer framtagna som ger underlag för D1C3 enligt HVMFS 2012:18 (Bedömningen av deskriptor 4 är under utveckling):

• 1.3A Dräktighetsfrekvens hos gråsäl

Dräktighetsfrekvensen skattas som andelen (%) av alla vuxna honor (6-25 år) som är dräktiga. Tröskelvärdet uppnås när dräktighetsfrekvensen är ≥ 90 % hos vuxna gråsälshonor.

• 1.3B Späcktjocklek hos gråsäl

Medelspäcktjockleken hos alla djur från ett homogent stickprov av populationen ska beräknas och används som ingångsvärde i en statistisk analys. Tröskelvärdet uppnås när medelspäcktjockleken hos sälar från jakt, 1-3 år är ≥ 40 mm och när medelspäcktjockleken hos bifångade sälar, 1-3 år, är ≥ 35mm.

Art- och habitatdirektivets övergripande mål är att bevara typisk och speciell europeisk natur. I praktiken innebär detta att medlemsländerna hjälps åt att bibehålla eller återuppnå gynnsam bevarandestatus för de utvalda arter och naturtyper som nämns i direktivets bilagor.

Gråsäl, knubbsäl, vikare och tumlare ingår i direktivets bilaga 2 (Djur- och växtarter av gemenskapsintresse vilkas bevarande kräver att särskilda bevarandeområden utses), vilket innebär att Sverige ska övervaka deras bevarandestatus.

Bedömning

• Hur väl medlemsländerna klarar av att bibehålla den europeiska naturens mångfald mäts genom en gemensam och strukturerad rapportering till EU vart sjätte år i enlighet med artikel 17 i Art- och habitatdirektivet. Den senaste bedömningsperioden är 2013-2018 och rapporteringen skedde i april 2019.
• Bevarandestatus för de arter som omfattas av direktivet bedöms utgående från fyra centrala parametrar: utbredningsområde, populationsparametrar, tillståndet för artens livsmiljö samt artens framtidsutsikter (inkl. hot och påverkan). Bedömningen görs enligt principen ”one out all out”, det vill säga det är den sämsta parametern som avgör. I praktiken innebär detta att för att en art ska ha gynnsam bevarandestatus ska dess utbredning, populationsparametrar, livsmiljö och framtidsutsikter alla vara på gynnsam nivå.
• Hälsotillståndet hos marina däggdjur (gråsäl, knubbsäl, vikare och tumlare) ingår som en viktig del i bedömningen av arternas populationsparametrar. Dessutom finns en tydlig koppling mellan hälsotillstånd och vissa typer av påverkan och hot (till exempel miljögifter). Tillförlitliga data om hälsotillståndet är därför en viktig faktor vid bedömningen av (gynnsam) bevarandestatus.

Havsplanering genomförs i Sverige utifrån kraven i havsplaneringsförordningen och är till för att visa hur havet utanför kustzonen ska användas effektivt och hållbart, nu och i framtiden.

I havsplaneringen görs en miljöbedömning för att studera havsplanernas konsekvenser för havsmiljön. Det är en del i tillämpningen av ekosystemansatsen. Syftet med miljöbedömningen är bland annat att integrera miljöaspekter i havsplanerna för att främja en hållbar utveckling.

Bedömning

• Havs och vattenmyndigheten har utvecklat ett planeringsverktyg som heter Symphony för att rumsligt uppskatta miljöpåverkan och känslighet i ekosystemen. Med Symphony kan den sammanlagda, kumu­lativa, miljöpåverkan från olika belastningar visas utifrån nuläge, framtids­bild eller förändringar genom planeringen. Med kumulativ miljöpåverkan menas den sammanlagda belastningen från olika mänskliga verksamheter på växt- och djurliv i havet.
• Underlag för hälsotillstånd hos marina däggdjur går att ladda hem här.

Det sker en löpande utveckling av såväl metoden som den övervakning som ger underlag till verktyget.

Som part i Helsingforskonventionen ska Sverige delta i arbetet med att skydda Östersjön samt följa de rekommendationer som tas fram inom konventionen.

Sälhälsa ingår i HELCOM Monitoring Manual i underprogrammet Seal health status.

I Baltic Sea Action Plan (BSAP) bidrar säldata till att följa upp mål under tema biodiversitet: Viable populations of all native species.

Bedömning

Inom Helcom har medlemsländerna enats om indikatorer med gränsvärden som ska användas vid regional bedömning av Östersjöns tillstånd (core indicators). För hälsotillstånd hos marina däggdjur är följande indikator framtagna:

• Nutritional status of seals Pdf, 805.8 kB. - Denna indikator utvärderar status i den marina miljön baserat på näringsstatus hos säl som mäts som medelspäcktjocklek i sälpopulationen.
• Reproductive status of seals Pdf, 498.2 kB. -Denna indikator utvärderar status i den marina miljön baserat på reproduktionsstatus hos säl som mäts som dräktighetsfrekvens hos vikare äldre än 5 år, samt gråsäl och knubbsäl äldre än 6 år.

Dessa indikatorer användes senast för att bedöma Östersjöns tillstånd i State of the Baltic Sea – Second HELCOM holistic assessment 2011-2016 – Marine mammals.

Det pågår ett arbete inom Helcom för att vidareutveckla dessa indikatorer och det pågår även ett utvecklingsarbete för att utveckla hälsoindikatorer.

Som part i Ospar-konventionen ska Sverige delta i arbetet med att skydda Nordsjön samt följa de beslut, rekommendationer och överenskommelser som tas fram inom konventionen, samt följa upp North East Atlantic Environmental Strategy (NEAES).

Övervakning av marina däggdjurs hälsostatus ingår i OSPAR CEMP som är en del i Joint Assessment and Monitoring Programme (JAMP): tema B - Biodiversity and Ecosystems.

I North East Atlantic Environmental Strategy framgår att ett övergripande mål inom Ospar är att genom ekosystemansatsen förvalta mänskliga aktiviteter så att den biologiska mångfalden bevaras.

Bedömning

• Inom Osparområdet mäts gråsälens produktion av kutar som mått på reproduktivitet av vissa länder, vilket Sverige har valt att inte göra.
• Indikatorn användes senast för att bedöma Nordsjöns status 2014-2018 i OSPAR Intermediate Assessment. Resultatet från bedömningen finns att läsa här: Grey Seal Pup Production.
• Inom Ospar-gruppen Marine Mammal Expert Group (MMEG) pågår arbete med att utveckla indikatorer och riktlinjer för övervakning av marina däggdjur under 2019-2021. Ett förslag på indikator är halter för trend och status för polyklorerade bifenyler (PCB) i marina däggdjur.

Svenska miljökvalitetsmålen

För att följa upp de svenska miljökvalitetsmålen behövs dataunderlag. Övervakning av hälsotillstånd hos marina arter ger underlag till preciseringen om god miljöstatus i

• miljökvalitetsmålen Hav i balans samt levande kust och skärgård,
• samt till miljökvalitetsmålet Giftfri miljö.

De svenska miljömålen följs upp genom en årlig uppföljning på nationell och regional nivå. Det görs även en fördjupad utvärdering vart fjärde år.

• HaV:s miljömålssida
• Sveriges miljömål.

Agenda 2030

Av FN:s 17 globala miljömål kan data på hälsotillstånd hos marina arter användas för att följa upp mål 14 – Hav och marina resurser och delmålet 14.2:

• Senast 2020 förvalta och skydda marina och kustnära ekosystem på ett hållbart sätt för att undvika betydande negativa konsekvenser, bland annat genom att stärka deras motståndskraft, samt vidta åtgärder för att återställa dem i syfte att uppnå friska och produktiva hav.

Agenda 2030 på HaV:s webb