Hitta på sidan

Tumlare

Övervakning av den marina miljön ger underlag för att bedöma och följa utvecklingen av miljöns tillstånd och de miljöförändringar som uppstår till följd av mänskliga aktiviteter. Insamlade data kommer till användning i förvaltningen av havet och de marina resurserna.

Tumlare dyker i havet

Tumlare (Phocoena phocoena) Foto: Susanne Viker

Övergripande information

Definition och syfte

I Sverige förekommer tre tumlarpopulationer: Nordsjö-, Bälthavs- och Östersjöpopulationen.

Syftet med övervakningen är att följa upp trender i abundans och populationstillväxt för tumlare i svenska vatten. Hot mot tumlare är framför allt förhöjd dödlighet genom bifångster i fisket (se Bifångst), miljögifter, minskad födotillgång till följd av överfiske samt förlust av livsmiljöer vilket främst beror på störning i form av buller. Långsiktiga effekter av mänsklig påverkan på tumlare studeras genom att dokumentera populationens utbredning och abundans. Från och med 2020 övervakas även hälsotillstånd hos tumlare genom undersökningar av döda, strandade och bifångade individer, se Hälsotillstånd hos marina däggdjur.

Övervakningen är samordnad internationellt, nationellt och lokalt där Havs- och vattenmyndigheten huvudsakligen finansierar övervakningen i utsjön och Länsstyrelserna har möjlighet att finansiera eller på annat sätt bidra till arbete i mer kustnära områden.

Ansvarig myndighet

Havs- och vattenmyndigheten.

Typ av övervakning

  • Nationell miljöövervakning – programområde Kust och Hav
  • Lokal miljöövervakning – programområde Kust och Hav · (Länsstyrelsen i Blekinge och Kalmar)
  • Internationellt samordnade övervakningskampanjer i Nordsjön (Small Cetaceans in european Atlantic and North Sea, Scans) och Östersjön (Static Acoustic Monitoring of the Baltic Sea Harboiur porpoise, Sambah)

Startår

  • Den årliga, nationella övervakningen av tumlare startade 2017.
  • Lokal övervakning i Blekinge startade 2016 och Kalmar län 2020. 
  • Internationellt samordnade övervakningskampanjer i Nordsjön (Scans 1994, Scans II 2005, Scans III 2016) och Östersjön (Sambah 2011-2013) ) där Sverige deltagit.

Internationell samordning

Vad Sverige övervakar styrs bland annat av olika EU-lagstiftningar som ställer samma krav på alla EU:s medlemsstater (se Hur data används).

Sveriges försöker samverka med närliggande länder som genomför övervakning av tumlare, genom att följa tillgängliga vägledningar inom Helcom och Ospar. Helcom saknar dock regionalt samordnad övervakning av hela Östersjöpopulationen.

Sverige deltar aktivt i expertgrupper inom Helcom och Ospar som samordnar och bidrar till utvecklingen av ländernas övervakning och bedömningsmetoder.

Beskrivning av övervakning

Dessa data samlas in

I undersökningar mäts:

  • Relativ täthet och utbredning av tumlare inom undersökt område
  • Populationens tillväxthastighet (i %)
  • Populationsstorlek (antal tumlare per km2)
  • Hälsa- och sjukdomsövervakning (se Hälsotillstånd hos marina däggdjur)

Rumslig och tidsmässig täckning

Akustisk tumlarövervakning startade i Blekinge 2016 och Kalmar län 2020 och ska upprepas årligen. Nationell övervakning av Östersjöpopulationens kärnområde startade 2017 och har under 2019 utökats till Bälthavspopulationen och ett antal Natura 2000-områden i Kattegatt.

Flygövervakningen i Västerhavet av Nordsjö- och Bälthavspopulationen genomförs med regelbundna, internationellt samordnade kampanjer ungefär cirka vart tionde år (Scans 1994, Scans II 2005, Scans III 2016). Internationellt samordnade flygräkningar i Skagerrak och Kattegatt genomförs tillsammans med Danmark (omfattande Bälthavspopulationen) 2020 och upprepas sen mellan Scans undersökningar för att öka frekvensen till vart femte år.

Övervakningen i Östersjön är tänkt att kompletteras genom internationellt samordnade inventeringar liknande tidigare projekt Sambah, vilken genomfördes 2011- 2013.

Metoder

Inom den nationella övervakningen av tumlare i Östersjön och Nordsjön utförs övervakning med två metoder – linjetaxering genom flygövervakning och akustiska metoder. Metoderna kommer att finnas beskrivna i undersökningstyper som ska fastställas 2020.

Med linjetaxering används flyg för att räkna antalet tumlare längs förutbestämda transekter. Metoden lämpar sig för höga tätheter. Med akustiska metoder registreras tumlarljud antingen genom klickdetektorer som sätts ut på bestämda platser under en bestämd period för att samla in ljud, eller med hydrofoner som bogseras efter ett fartyg.

Inom Scans och Scans II-projekten användes huvudsakligen linjetaxering med flyg och båt, medan Scans III endast utfördes med flyginventering i svenska vatten. Akustiska metoder användes som komplement till de visuella observationerna under Scans och Scans-II.

Inom Sambah-projektet användes akustiska metoder med klickdetektorer (C-POD) för att övervaka utbredning och förekomst av tumlare i Östersjön.

Kvalitetssäkring

Eftersom tumlare rör sig över stora områden är en samordning av flera länders övervakning en förutsättning för att få en korrekt bedömning av respektive population. Övervakningen av tumlare samordnas därför mellan berörda länder.

Här finns data

Tumlardata rapporteras till SMHI som är nationell datavärd för biologiska och oceanografiska data men lagring av data sker också hos utföraren. Data kan laddas ner kostnadsfritt från datavärdens hemsida.

Utveckling

Övervakningsprogram med klickdetektorer utökades under 2019 för att utvärdera områdesskydd och möjlighet till uppföljning av reglering av vissa typer av verksamheter (till exempel fartygsleder och fiske) i skyddade områden.

I Skagerrak och Kattegatt genomförs flygräkningar 2020 tillsammans med Danmark.

Hur data används

Övervakningsdata används för att följa upp och bedöma tillståndet i miljön i enlighet med nationella och internationella krav och överenskommelser. I de fall det saknas metoder för att bedöma status baserat på övervakningsdata pågår oftast ett utvecklingsarbete i internationella expertgrupper där svenska experter deltar. Att bedömningsmetoder saknas kan ibland bero på brister i data och i andra fall på svårigheter att fastställa gränser för bedömning av status.

Text

Havsmiljödirektivet

Havsmiljödirektivet är implementerat i svensk lagstiftning genom havsmiljöförordningen, vilken anger att övervakning av havets miljötillstånd ska genomföras i enlighet med direktivets Bilaga III, tabell 1. Här framgår att följande bör övervakas och bedömas:

  • Geografisk och tidsmässig variation per art eller population:
    - fördelning, abundans och/eller biomassa
    - storleks-, ålders- och könsstruktur
    - reproduktionsförmåga, överlevnadstal och
    - dödlighet/skadefrekvens
    - beteende inbegripet rörelse och migration
    - artens livsmiljö (utsträckning, lämplighet)
  • Gruppens artsammansättning

Hur god miljöstatus definieras och vilka indikatorer som används för att definiera god miljöstatus regleras genom HaV:s föreskrifter HVMFS 2012:18.

Föreskrifterna bygger på EU:s Kommissionsbeslut om god miljöstatus,PDF i de fall det finns svenska data och en indikator med tillhörande tröskelvärde. I kommissionsbeslutet framgår vilka kriterier som ska (primära) eller kan (sekundära) användas vid bedömning och det ges även riktlinjer för övervakning. De sekundära kriterierna är endast relevanta om det finns en risk att inte uppnå god miljöstatus eller om de behövs för att komplettera bedömningen enligt de primära kriterierna.

Tumlare ingår i deskriptor 1 (biologisk mångfald), deskriptor 4 och:

  • Det primära kriteriet D1C2:
    Artens abundans är inte negativt påverkad av belastning från mänsklig verksamhet, och dess långsiktiga överlevnad är säkerställd. Måttenhet: Mängd (antal individer eller biomassa i ton (t)) per art
  • Det sekundära kriteriet D1C3:
    De demografiska egenskaperna för populationerna (till exempel kroppsstorleks- eller åldersklasstruktur eller könsfördelning, fruktsamhet och överlevnadsfrekvens) inom arten tyder på en frisk population som inte är negativt påverkad av mänsklig verksamhet.
  • Det primära kriteriet D1C4:
    Artens utbredningsområde och, om tillämpligt, utbredningsmönster överensstämmer med rådande geomorfologiska, geografiska och klimatiska villkor.
  • Det primära kriteriet D1C5:
    Artens livsmiljö har den nödvändiga utsträckning och de förhållanden som krävs för att stödja de olika stadierna i artens livscykel.
  • Det primära kriteriet D4C2:
    Balansen i total abundans mellan de trofiska gilderna är inte negativt påverkad till följd av mänskliga belastningar.
  • Det sekundära kriteriet D4C3:
    Individernas storleksfördelning inom den trofiska gilden är inte negativt påverkad till följd av mänskliga belastningar.

I nuläget ger övervakningen endast underlag för att bedöma status utifrån kriterierna D1C2 och delvis D1C4.

Bedömning

  • Eftersom övervakningen har påbörjats nyligen kunde inga trender eller gränsvärden för god miljöstatus definieras. Utvecklingsarbete i samarbete med Helcom och Ospar har påbörjats för att kunna bedöma tumlares tillstånd senast 2024. I den senaste bedömningen gjordes istället en kvalitativ bedömning.

Art- och habitatdirektivet

Art- och habitatdirektivets övergripande mål är att bevara typisk och speciell europeisk natur. I praktiken innebär detta att medlemsländerna hjälps åt att bibehålla eller återuppnå gynnsam bevarandestatus för de utvalda arter och naturtyper som nämns i direktivets bilagor.

Tumlare ingår i direktivets bilaga 2 (Djur- och växtarter av gemenskapsintresse vilkas bevarande kräver att särskilda bevarandeområden utses), vilket innebär att Sverige ska övervaka tumlarens utbredning, populationsparametrar, tillståndet i deras livsmiljöer och faktorer som kan påverka artens framtidsutsikter med målsättning att tillförlitligt kunna bedöma deras bevarandestatus.

Bedömning

  • Hur väl medlemsländerna klarar av att bibehålla den europeiska naturens mångfald mäts genom en gemensam och strukturerad rapportering till EU vart sjätte år i enlighet med artikel 17 i Art- och habitatdirektivet. Den senaste bedömningsperioden är 2013-2018 och rapporteringen skedde i april 2019.
  • Bevarandestatus för de arter som omfattas av direktivet bedöms utgående från fyra centrala parametrar: utbredningsområde, populationsparametrar, tillståndet för artens livsmiljö samt artens framtidsutsikter (inklusive hot och påverkan). Bedömningen görs enligt principen ”one out all out”, dvs. det är den sämsta parametern som avgör. I praktiken innebär detta att för att en art ska ha gynnsam bevarandestatus ska dess utbredning, populationsparametrar, livsmiljö och framtidsutsikter alla vara på gynnsam nivå.
  • I enlighet med direktivet görs bedömning av tumlare per biogeografisk zon, vilket för Sveriges del innebär en indelning i Östersjön (”Marine Baltic”) respektive Västerhavet (”Marine Atlantic”). Tumlarpopulationen i Östersjön är starkt hotad och har ogynnsam bevarandestatus. Östersjö-tumlarens hela bestånd omfattar endast 400-500 djur, av vilka den största delen håller till på svenskt vatten. Övervakningen har avgörande betydelse för att kunna bevara och förvalta populationen i Östersjön. De två tumIarpopulationerna i Västerhavet, Bälthavs-tumlaren och Nordsjö-tumlaren, har däremot båda gynnsam bevarandestatus.

Havsplanering

Havsplanering genomförs i Sverige utifrån kraven i havsplaneringsförordningen och är till för att visa hur havet utanför kustzonen ska användas effektivt och hållbart, nu och i framtiden.

I havsplaneringen görs en miljöbedömning för att studera havsplanernas konsekvenser för havsmiljön. Det är en del i tillämpningen av ekosystemansatsen. Syftet med miljöbedömningen är bland annat att integrera miljöaspekter i havsplanerna för att främja en hållbar utveckling.

Bedömning

  • HaV har utvecklat ett planeringsverktyg som heter Symphony för att rumsligt uppskatta miljöpåverkan och känslighet i ekosystemen. Med Symphony kan den sammanlagda, kumu­lativa, miljöpåverkan från olika belastningar visas utifrån nuläge, framtids­bild eller förändringar genom planeringen. Med kumulativ miljöpåverkan menas den sammanlagda belastningen från olika mänskliga verksamheter på växt- och djurliv i havet.
  • Underlag för tumlare.

Det sker en löpande utveckling av såväl metoden som den övervakning som ger underlag till verktyget.

Helcom

Som part i Helsingforskonventionen ska Sverige delta i arbetet med att skydda Östersjön samt följa de rekommendationer som tas fram inom konventionen.

Tumlare ingår i HELCOM Monitoring Manual i underprogrammet Harbour porpoise abundance.

I Baltic Sea Action Plan (BSAP) bidrar data på tumlare till att följa upp mål under tema biodiversitet; viable populations of species.

Bedömning

  • Inom Helcom har medlemsländerna enats om indikatorer med gränsvärden som ska användas vid regional bedömning av Östersjöns tillstånd (core indicators). Ingen indikator finns i nuläget, men en är under utveckling.
  • En kvalitativ bedömning av tumlare genomfördes dock den senaste bedömningen av Östersjöns tillstånd i State of the Baltic Sea – Second HELCOM holistic assessment 2011-2016 – Marine mammals.

Ospar

Som part i Ospar-konventionen ska Sverige delta i arbetet med att skydda Nordsjön samt följa de beslut, rekommendationer och överenskommelser som tas fram inom konventionen.

Övervakning av tumlare ingår i OSPAR CEMP som är en del i Joint Assessment and Monitoring Programme (JAMP); tema B - Biodiversity and Ecosystems.

I North East Atlantic Environmental Strategy framgår att ett övergripande mål inom Ospar är att genom ekosystemansatsen förvalta mänskliga aktiviteter så att den biologiska mångfalden bevaras.

Bedömning

  • Ospar bedömmer en gemensam indikator för ett antal arter av tandvalar där tumlare ingår ”Abundance and distribution of Cetaceans” i Intermediate Assessment 2017
  • Ospar bedömmer även indikator för bifångst av tumlare, se ”Harbour Porpoise Bycatch” i Intermediate Assessment 2017.

Miljömål

Svenska miljökvalitetsmålen

För att följa upp de svenska miljökvalitetsmålen behövs dataunderlag. Övervakning av tumlare ger underlag till preciseringarna om god miljöstatus och gynnsam bevarande status i miljökvalitetsmålet Hav i balans samt levande kust och skärgård på nationell och regional nivå. Det görs även en fördjupad utvärdering vart fjärde år.

Agenda 2030

Av FN:s 17 globala miljömål kan tumlardata användas för att följa upp mål 14 – Hav och marina resurser, och delmålet 14.2:

  • Senast 2020 förvalta och skydda marina och kustnära ekosystem på ett hållbart sätt för att undvika betydande negativa konsekvenser, bland annat genom att stärka deras motståndskraft, samt vidta åtgärder för att återställa dem i syfte att uppnå friska och produktiva hav.

Agenda 2030 på HaV:s webb

Text

Publicerad: 2019-11-20
Uppdaterad: 2020-09-24
Sidansvarig: Webbredaktion