M 744-16 Mark- och miljödomstolen Vänersborg

Slutsats

En avloppsanläggnings reningseffekt måste vara verifierad för att tillstånd ska kunna medges.

Sammanfattning

En tillsynsmyndighet avslog en ansökan om en avloppsanläggning som av den sökande beskrevs på följande sätt:

Genom syresättning redan i trekammarbrunnen reduceras kväveföroreningar till kvävgas och vatten. Lukten i brunnen försvinner. Tillverkaren har mätresultat från trekammarbrunnar på 0,6 - 5,0 mg N/liter. Fosfor renas med en kompletterande utrustning med kalk som placeras i trekammarbrunnen eller i en mindre brunn därefter. Destruktion av bakterier kommer att ske genom att behållaren med kalk förses med en silverbelagd koppar- eller mässingsplåt som avloppsvattnet strömmar genom. Utloppet kan flyttas genom anläggande av ett dike på 50 meter. I ett öppet dike blir smittämnen påverkade av UV-ljus samt har möjlighet att sedimentera och fastläggas i växtligheten. Diket kan med vattenväxter dessutom få effekten av en våtmark där växterna binder näringsämnen.

Tillsynsmyndigheten menade att det fanns endast ett prov taget på anläggningen, det saknades uppgifter om belastningen och specifika uppgifter om anläggningens utformning. Det enda provresultatet visade utgående halt på 1,8 mg tot-P per liter vilket inte klarade hög skyddsnivå, vilket rådde på den aktuella platsen.

”Mark- och miljödomstolen har gått igenom utredningen i målet samt hållit sammanträde. Det som framkommit i målet föranleder inte mark- och miljödomstolen att göra annan bedömning än den nämnden och länsstyrelsen gjort, dvs. att det med hänsyn till bristen på verifierade resultat av reningseffekten inte är möjligt att lämna tillstånd till den aktuella avloppsanordningen. Överklagandet ska därför avslås.”

Mark- och miljööverdomstolen beviljade inte prövningstillstånd.