Dela på Facebook Dela på Twitter Skicka e-post Skriv ut

Taggar: Havsförvaltning Miljökvalitetsnormer Vattenförvaltning Vägledning

Miljökvalitetsnormer

Havs- och vattenmyndigheten ansvarar för vägledning kring miljökvalitetsnormer som rör vattenkvalitet och havsmiljö.

Naturvårdsverket ansvarar för tillsynsvägledning kring miljökvalitetsnormer som rör luftkvalitet och omgivningsbuller.

Ansvarsfördelningen framgår av miljötillsynsförordningen.

Vad är miljökvalitetsnormer?

Miljökvalitetsnormer är ett juridiskt styrmedel som infördes i och med tillkomsten av miljöbalken 1999. Miljökvalitetsnormer infördes för att komma till rätta med miljöpåverkan från diffusa utsläppskällor som till exempel trafik och jordbruk.

Utgångspunkten när man fastställer en miljökvalitetsnorm är kunskap om vad människan och naturen tål utan hänsyn till ekonomiska eller tekniska förhållanden. Normen ska därför avspegla den lägsta godtagbara miljökvaliteten eller det önskade miljötillståndet, men tar vanligtvis inte sikte på hur mänsklig verksamhet ska utformas.

Miljökvalitetsnormer ska grunda sig på vetenskapliga kriterier. Bestämmelserna finns i miljöbalkens femte kapitel.

En miljökvalitetsnorm ska omfatta ett visst geografiskt område, vilket kan vara en kommun, hela landet, en vattenförekomst eller som i havsförvaltningens fall ett helt havsområde.

Regering eller myndigheter beslutar om miljökvalitetsnormer

I första hand är det regeringen som beslutar om miljökvalitetsnormer. Men om normerna är en följd av till exempel ett nytt EU-direktiv kan regeringen överlåta beslutet åt en myndighet.

De flesta av de miljökvalitetsnormer som finns i Sverige härrör från olika EU-direktiv, inom vårt ansvarsområde exempelvis ramdirektivet för vatten och havsmiljödirektivet.

På vår sida med föreskrifter finns föreskrifter för havsförvaltningen och vattenförvaltningen.

Havs- och vattenmyndigheten

Vi utfärdar föreskrifter om bland annat hur klassificering och sättande av miljökvalitetsnormer för ytvattenförekomster (sjöar, vattendrag och kustvatten) ska ske.

Sveriges geologiska undersökningar (SGU)

SGU utfärdar föreskrifter om bland annat hur klassificering och sättande av miljökvalitetsnormer för grundvattenförekomster (sjöar, vattendrag och kustvatten) ska ske.

Vattenmyndigheterna

De fem regionala vattenmyndigheterna klassificerar med hjälp av så kallade beredningssekretariat på alla länsstyrelser, vilken status som gäller och fastställer vilka miljökvalitetsnormer som ska gälla för yt- och grundvattenförekomster i respektive vattendistrikt.

Olika typer av normer

Av 5 kap 2 § miljöbalken framgår att det finns fyra olika sorter av miljökvalitetsnormer:

  • Gränsvärdesnormer som anger de förorenings- eller störningsnivåer som inte får överskridas eller underskridas, efter viss angiven tidpunkt, eller under en eller flera tidsperioder.
  • Målsättningsnormer som anger de förorenings- eller störningsnivåer som ska eftersträvas eller som inte bör överskridas eller underskridas.
  • Indikativa normer som anger vilken högsta eller lägsta förekomst av organismer i yt- eller grundvatten som kan tjäna till vägledning för tillståndet i miljön.
  • Övriga normer som anger de krav i övrigt på kvaliteten på miljön som följer av Sveriges medlemskap i EU.

Rättsverkan av miljökvalitetsnormer

Miljökvalitetsnormer aktualiseras i olika sammanhang. Bland annat finns en skyldighet för kommuner att beakta dem i sin översiktsplanering och vid framtagande av detaljplaner.

Ett annat exempel är att det vid tillståndsprövning av verksamheter som har en betydande miljöpåverkan alltid ska ingå en beskrivning av hur verksamheten bidrar till att normerna kan följas i den miljökonsekvensbeskrivning som ska upprättas inför prövningen.

För att kunna följa så kallade gränsvärdesnormer kan strängare krav ställas än vad som annars bedöms som rimligt i enlighet med 2 kap 7 § andra och tredje stycket miljöbalken.

Enligt förordning (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön 4 kap. 8 b § är miljökvalitetsnormer för kemisk status sådana gränsvärdesnormer som innebär att strängare krav kan ställas mot en verksamhet.

Även i samband med tillsyn av olika åtgärder som till exempel omfattas av miljöbalkens bestämmelser aktualiseras bestämmelserna om miljökvalitetsnormer.

Vem ansvarar för att normerna följs?

Det är myndigheter och kommuner som ska ansvara för att normerna följs. Detta gör de genom att exempelvis i tillsynen ställa de krav som behövs gentemot olika verksamhetsutövare, i fysisk planering beakta och planera utifrån den aktuella vattenkvaliteten i området samt att vidta åtgärder i åtgärdsprogram.

Normerna får effekt för enskilda verksamhetsutövare först efter att de omvandlats till någon form av krav, till exempel genom tillstånds- eller tillsynsbeslut. En miljökvalitetsnorm kan till exempel vara ett stöd för att vid tillsyn bedöma vilka krav som behöver ställas på en verksamhet för att skydda människors hälsa eller miljön.

Åtgärdsprogrammen kan vara vägledande när myndigheterna ställer krav.

Åtgärdsprogram

Om det behövs för att en miljökvalitetsnorm ska kunna följas ska regeringen eller den myndighet eller kommun som regeringen bestämmer upprätta åtgärdsprogram med de åtgärder som behövs för att normen ska kunna följas. Vad åtgärdsprogram ska innehålla framgår bl.a. av 5 kap 6 § miljöbalken.

Åtgärdsprogram för havsmiljön upprättas av Havs- och vattenmyndigheten medan åtgärdsprogram för vattenmiljön tas fram av de fem regionala vattenmyndigheterna.

På våra sidor om miljökvalitetsnormer för vattenmiljön respektive havsmiljön kan du läsa mer om vilka normer som gäller och hur de tas fram.

Dela på Facebook Dela på Twitter Skicka e-post Skriv ut

Taggar: Havsförvaltning Miljökvalitetsnormer Vattenförvaltning Vägledning

Publicerad: 2015-03-26
Granskad: 2017-11-08

Hjälpte informationen på sidan dig?

Kontakta sidansvarig Webbredaktionen