Frågor och svar om miljökvalitetsnormer för ytvatten
Här har vi samlat vanliga frågor och svar om att bestämma miljökvalitetsnormer för ytvatten.
Vanliga frågor
Frågorna har kommit in till myndigheten och diarieförts och besvarats. För att fler ska kunna ta del av dessa sammanställer vi och publicerar dem här.
Att besluta om förlängd tidsfrist eller mindre stränga krav på grund av bristande finansiering av en specifik åtgärd varken kan eller bör göras utan att nedan har beaktats.
Det bör utredas om den tänkta åtgärden som saknar finansiering kan ersättas av en annan finansierad åtgärd. Till exempel kan en åtgärd ersättas av en annan åtgärd enligt nedan resonemang.
- Om åtgärden syftar till att minska diffus påverkan från jordbruk, det vill säga fysikalisk-kemiska förhållanden, bör den kunna ersättas med till exempel skyddszon eller andra åtgärder som syftar till att minska näringsläckage från jordbruk. Två zoner som är etablerade i det svenska systemet och som därmed är finansierade är "anpassad skyddszon" och "skyddszon längs vattendrag".
- Om åtgärden syftar till att minska påverkan på morfologiska förhållanden bör den kunna ersättas av andra åtgärder med samma fokus. Exempel som finns i VISS är "Restaurering av rensade eller rätade vattendrag" inklusive alla underrubriker.
Det bör vara klart om åtgärden är en ”grundläggande” åtgärd och kan genomföras med stöd av artikel 11(3)(h) som i nationell lagstiftning kan sägas motsvaras av kapitel 2, 5, 9, 11 och 12 i miljöbalken. Om så är fallet kan åtgärden vara finansierad.
Det är också viktigt att beakta följande två citat från vägledningen.
- I vägledningen på sidan 31 står att ”Administrativa begränsningar på grund av bland annat bristande finansiering kan motivera förlängd tidsfrist på grund av att det inte är tekniskt möjligt".
- Vidare framgår i vägledningen på sidan 33 att "Bristande finansiella styrmedel … kan vara motiv för undantag i form av förlängd tidsfrist." "Avsikten är dock att dessa hinder ska elimineras för att god status ska uppnås på sikt. För att det ska kunna ske krävs en beskrivning av begränsningarna samt förslag på hur dessa begränsningar kommer att hanteras i framtiden."
Det hölls samtal mellan Sverige och EU-kommissionen 2013. Då ställde EU-kommissionen en fråga (fråga 32) med koppling till hur undantaget förlängd tidsfrist tillämpats i den första omgången av förvaltningsplaner för respektive avrinningsdistrikt, när det gäller beräkningen av orimliga kostnader och definitionen av inte tekniskt möjligt.
EU-kommissionen begärde ytterligare förtydliganden och exempel avseende bristande kunskap kring oklara föroreningskällor och diffusa läckage, liksom åtgärder för övergödning. EU-kommissionen betonade att även om det råder osäkerhet behöver åtgärder ändå genomföras.
Eftersom då förslagna åtgärder inte är tillräckliga för att uppnå god status menade EU-kommissionen att mer behöver göras för att ta itu med specifika frågor. Samt att genomförandet av befintlig lagstiftning också är ett prioriterat område. EU-kommissionen ansåg även att Sverige behöver ange vilka sektorer som är drivkrafter bakom beslutade undantag.
Sverige förklarade att arbetet fortfarande pågår för att identifiera föroreningskällor och det kommer att ta lång tid att få klarhet när det gäller källorna och ännu längre tid att se resultat.
Havs- och vattenmyndigheten förordar att undantag i form av mindre strängt krav tillämpas i samband med hamnanläggningar och att det görs enhetligt mellan vattendistrikten.
Mindre strängt krav sätts på statusnivå, men skälen för undantaget behöver beskrivas utifrån den för undantagssättningen aktuella kvalitetsfaktorn alternativt parametern.
Tillämpning av kraftigt modifierade vatten (KMV) förutsätter att vattenförekomsten på väsentligt sätt har ändrat sin fysiska karaktär. Vattenförekomster med större hamnanläggningar har en väsentligt förändrad karaktär men det är för det mesta inte den enda orsaken till att god ekologisk status inte kan nås.
Ofta förekommer även andra faktorer som gör det svårt att nå god ekologisk status, exempelvis problem med övergödning. För närvarande är det svårt att utifrån biologisk data bedöma vilka problem som har störst betydelse för att god ekologisk status i vattenförekomster som hyser hamnanläggningar inte är nådd.
Om möjligheten att förklara en vattenförekomst som KMV tillämpas i vattenförekomster med hamnanläggningar behövs en mycket komplex redovisning av miljökvalitetsnormen God ekologisk potential. Dessutom är det troligt att vissa av de åtgärder som bedöms som rimliga i syfte att förbättra det hydromorfologiska tillståndet skulle kunna vara negativa för att uppnå god status avseende, till exempel miljögifter.
Både avseende KMV och mindre strängt krav ska alla rimliga åtgärder identifieras vilket i praktiken bör ge samma resultat när åtgärder för att uppnå miljökvalitetsnormer är genomförda.
Havs- och vattenmyndigheten bedömer emellertid att det blir tydligare om KMV tillämpas när huvudorsaken till att god status inte kan nås är fysisk påverkan och att mindre strängt krav tillämpas när orsaken är en kombination av olika typer av påverkan samt om det är svårt att fastställa att det är fysisk påverkan som är den huvudsakliga orsaken.
Det finns möjlighet att kombinera de två undantagen på en och samma vattenförekomst samtidigt. Om undantagen förlängd tidsfrist och mindre stränga krav fastställs, exempelvis ”måttlig status 2027” är det viktigt att det framgår vilken kvalitetsfaktor och orsak som ligger bakom de olika delarna av undantagen samt vilka åtgärder som anses rimliga att genomföra.
EU förväntar sig att följande information rapporteras:
- status
- typ av undantag
- skäl till undantaget
- bakomliggande betydande påverkan och drivkrafter
- vilken kvalitetsfaktor som ej når god status till 2015.
Dessutom ska förvaltningsplaner och åtgärdsprogram rapporteras. I dessa dokument kommer EU-kommissionen att titta på de delar som handlar om undantag liksom den information som finns i VISS.
Detaljerad information om vad Sverige ska rapportera finns att läsa i vägledning från EU om rapportering.
Vi ser gärna att status, det vill säga klassificeringen för alla de prioriterade ämnena redovisas separat i VISS alternativt gruppvis, förslagsvis tungmetaller, bekämpningsmedel, industriella föroreningar, övriga föroreningar.
Vi ser ingen anledning att ändra på normformulering och skapa en norm för respektive prioriterat ämne.
DOC: Dissolved organic carbon, löst organiskt kol
Formeln (( [DOC]/2 )0,6136 ) som ska användas för att beräkna biotillgänglig koncentration av koppar i kustvatten (fotnot 6 till Tabell 4.1, Bilaga 4, HVMSF 2019:25) kan inte tillämpas för vatten med en DOC halt under 2 mg/l.
Bedömningsgrunderna (4,3 μg Cu/l för Västerhavet och 1,45 μg Cu/l för Östersjön) som ska användas om platsspecifika data för DOC saknas kan också användas för kustvatten och vatten i övergångszonen när DOC halten understiger 2 mg/L.
Kontakt
E-post: vattenmiljoenheten@havochvatten.se
Tel: 010-698 60 00
Kontakt
E-post: vattenmiljoenheten@havochvatten.se
Tel: 010-698 60 00