Fisk och kräftdjur i utsjön

I provtagningarna registreras:

• Art
• Antal och biomassa per ansträngning (mått på abundans)
• Längd
• Provtagning med avseende på biologi för nyckelarter
  • Ålder
  • Kön
  • Vikt
  • Gonadstatus (könsmognad)
  • Sjukdomar (yttre avvikelser) och parasiter (för vissa arter)

Följande stödvariabler registreras:

• Temperatur
• Syre
• Siktdjup (samlas in på IBTS i Nordsjön och i Östersjön på SMHIs egna undersökningar)
• Salthalt
• Bottendjup
• Nivåer av näringsämnen (samlas in på IBTS i Nordsjön och i Östersjön på SMHI:s egna undersökningar)

Sverige genomför vetenskapliga trålundersökningar i Östersjön, Kattegatt och Skagerrak. Undersökningarna är delar av större internationella undersökningar där även andra havsområden, till exempel Nordsjön, täcks in av andra länder. Sverige deltar i ett antal sådana underökningar varje år. Varje individuell underökning äger rum under samma tidsperiod varje år. Vilka undersökningar Sverige deltar i, liksom vilket område och tidsperiod varje undersökning utförs i finns beskrivet i Sveriges fleråriga arbetsprogram för datainsamling.

Fångster och bifångster övervakas med hjälp av observatörer som följer med fiskefartygen ut på kommersiellt fiske. Provtagningen sker i Skagerrak, Kattegatt och Östersjön och är uppdelad på område, fiskerier och kvartal. Detta innebär att det varje kvartal görs observationer från olika typer av fiskerier (trål utan rist, räktrål, kräfttrål med rist, kräftburar och i vissa områden garn). Vanligtvis observeras i storleksordningen 0,5-2 procent av yrkesfisket resor (olika för olika typer av fiskerier). Fiskeresorna som observeras väljs ut slumpmässigt.

För de trålundersökningar som utförs inom DCF finns metodbeskrivningar i följande manualer:

• BIAS
• BITS
• IBTS

De trålundersökningar som sker i Kattegatt och Skagerrak koordineras av Ices arbetsgrupp IBTSWG, medan Ices arbetsgrupp WGBIFS koordinerar motsvarande arbete i Östersjön. Metoderna finns beskrivna i internationella manualer som alla medlemsländer är skyldiga att följa.

Ices har en arbetsgrupp WGCATCH som stöder metodutveckling för insamlingen av data från det kommersiella fisket (ombordprovtagning och provtagning i hamnar). Sverige deltar i denna arbetsgrupp och utvecklar provtagningsprogrammen kontinuerligt i linje med gruppens arbete. Provtagningsprogrammen (inklusive intensitet och metod) beskrivs i en nationell arbetsplan som varje år granskas och godkänns av EU-kommissionen.

• Provtagningsprogrammen granskas inom Ices grupper (trålundersökningar) och/eller genom utvärderingar av EU-kommissionens vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommitté för fiske (STECF). Data granskas och kontrolleras i flera avseenden. Data registreras i den nationella databasen FISKDATA2 enligt uppdaterad manual.
• Kvalitetssäkringen innefattar kontrolläsningsrutiner av inmatad data mot protokoll, automatisk kvalitetskontroll av data inom databasen samt manuell kvalitetskontroll av data (identifiering av outliers). Data från trålundersökningar levereras till Ices databas DATRAS. Innan data accepteras i DATRAS genomgår levererade data kvalitetsgranskning.
• Kvalitetssäkring av åldersläsning och bestämning av könsmognad av fisk sker genom årliga kalibreringar.

• Data lagras hos SLU Aqua i databasen FISKDATA2.
• Data från trålundersökningar skickas också till ICES databas DATRAS där svenska, liksom andra länders data görs tillgängliga i standardiserade rapporter.
• Hydrografisk information som insamlas vid de akustiska undersökningarna skickas till, och lagras hos datavärden SMHI.

De vetenskapliga trålundersökningarna utvecklas framför allt inom Ices-samarbetet. En ansats inför framtiden är att utveckla undersökningarna från att framför allt generera data från fiskbestånden till att generera data från ekosystemet. Trålundersökningarnas stora styrka ligger i att de genomförts på samma sätt under många år och att man därmed kan se skillnader i bestånden. Utmaningen i utvecklingsarbetet ligger i att bevara stabiliteten i tidserierna samtidigt som undersökningarna anpassas efter utvidgade mål i förvaltningen.

Med Sveriges nya forskningsfartyg Svea så finns nya unika möjligheter till ny typ och mer kraftfull datainsamling, till exempel genom de ekolod och sonarer som finns ombord.

Inom provtagningen av kommersiellt fiske finns ett uttalat mål att intensifiera och fördjupa samarbetet mellan länder. Tanken är att länderna gemensamt ska planera och genomföra provtagningen utifrån så kallade regionala planer. Detta ställer krav på metodutveckling, men också samordning vad gäller till exempel förvaltning och hantering av data. Metoder utvecklas av Ices arbetsgrupp WGCATCH. Samordningsarbetet bedrivs inom de regionala koordineringsgrupperna för datainsamling (RCG Baltic och RCG North Sea and Eastern Arctic).

Under 2020 – 2021 har en pilotövervakning gällande genetisk mångfald startats upp. Det övergripande målet med övervakningen är att få bättre kunskap om den genetiska statusen i miljön och med förbättrad kunskap bidra till en god bevarandestatus genom underlag till miljö och resursförvaltning. För utsjön är det aktuellt med övervakning av torsk och delvis sill/strömming. Över tid planeras fler arter tillkomma. Detta pilotprojekt ligger utanför Datainsamling enligt EU-lagstiftning (EU) 2017/1004, (EU) 2021/1167 och (EU) 2021/1168.

Havsmiljödirektivet är implementerat i svensk lagstiftning genom havsmiljöförordningen,. I 22 § i förordningen anges det att övervakning av havets miljötillstånd bland annat ska genomföras i enlighet med direktivets Bilaga III, tabell 1.

Här framgår att följande bör övervakas och bedömas:

• Geografisk och tidsmässig variation per art eller population
  • fördelning, abundans och/eller biomassa
  • storleks-, ålders- och könsstruktur
  • reproduktionsförmåga, överlevnadstal och dödlighet/skadefrekvens
  • beteende inbegripet rörelse och migration
  • artens livsmiljö (utsträckning, lämplighet)
• Gruppens artsammansättning

Hur god miljöstatus definieras och vilka indikatorer som används för att definiera god miljöstatus regleras genom HaV:s föreskrifter HVMFS 2012:18.

Föreskrifterna bygger på EU:s Kommissionsbeslut om god miljöstatus, Pdf, 580.1 kB. bland annat att fastställa kriterier och metodstandarder för god miljöstatus i marina vatten och specifikationer och standardiserade metoder för övervakning, i de fall det finns svenska data och en indikator med tillhörande tröskelvärde.

I kommissionsbeslutet framgår vilka kriterier som ska (primära) eller kan (sekundära) användas vid bedömning och det ges även riktlinjer för övervakning. De sekundära kriterierna är endast relevanta om det finns en risk att inte uppnå god miljöstatus eller om de behövs för att komplettera bedömningen enligt de primära kriterierna.

Fisk och kräftdjur i utsjön ingår i deskriptor 1 (biologisk mångfald), 3 (kommersiell fisk) och 4 (marina näringsvävar) och:

• Det primära kriteriet D1C2: Artens abundans är inte negativt påverkad av belastning från mänsklig verksamhet, och dess långsiktiga överlevnad är säkerställd.
  Måttenhet: Mängd (antal individer eller biomassa i ton (t)) per art.
• Kriteriet D1C3 (Primärt för kommersiellt utnyttjade fiskar och bläckfiskar och sekundärt för andra arter): De demografiska egenskaperna för populationerna (till exempel kroppsstorleks- eller åldersklasstruktur eller könsfördelning, fruktsamhet och överlevnadsfrekvens) inom arten tyder på en frisk population som inte är negativt påverkad av mänsklig verksamhet.
• Det primära kriteriet D1C4: Artens utbredningsområde och, om tillämpligt, utbredningsmönster överensstämmer med rådande geomorfologiska, geografiska och klimatiska villkor.
• Det primära kriteriet D1C5: Artens livsmiljö har den nödvändiga utsträckning och de förhållanden som krävs för att stödja de olika stadierna i artens livscykel.
• Det primära kriteriet D3C1: Fiskeridödligheten för populationer av kommersiellt utnyttjade arter ligger på eller under nivåer som kan ge maximalt hållbart uttag (MSY). Berörda vetenskapliga organ ska rådfrågas i enlighet med artikel 26 i förordning (EU) nr 1380/2013.
  Måttenhet: Årlig fiskeridödlighet
• Det primära kriteriet D3C2: Lekbeståndets biomassa för populationer av kommersiellt utnyttjade arter ligger över nivåer för biomassa som kan ge maximalt hållbart uttag.
  Måttenhet: Biomassa i ton (t) eller antalet individer per art, utom i de fall då andra index används
• Det primära kriteriet D3C3: Ålders- och storleksfördelning av individer i populationerna av kommersiellt utnyttjade arter indikerar en frisk population. Detta ska inkludera en hög andel äldre/stora individer och begränsade negativa effekter av utnyttjandet på den genetiska mångfalden.
• Det primära kriteriet D4C1: Den trofiska gildens mångfald (artsammansättning och arternas relativa abundans) är inte negativt påverkad till följd av mänskliga belastningar.
• Det primära kriteriet D4C2: Balansen i total abundans mellan de trofiska gilderna är inte negativt påverkad till följd av mänskliga belastningar.
• Det sekundära kriteriet D4C3: Individernas storleksfördelning inom den trofiska gilden är inte negativt påverkad till följd av mänskliga belastningar.

Bedömning

För bedömning av fisk och kräftdjur i utsjön finns 3 svenska indikatorer framtagna som ger underlag för D1C2, D3C1 och D3C2 enligt HVMFS 2012:18. Bedömningar under resterande deskriptorer är under utveckling.

• 1.2 H Lekbiomassa (SSB) för alla pelagiska och demersala fiskar
• 3.1 A Fiskeridödlighet (F) tillsammans med data på fiskfångst, se Kontroll av kommersiell fiskeriverksamhet
• 3.2A Lekbiomassa (SSB) för alla kommersiellt nyttjade populationer

Alla indikatorer och miljökvalitetsnormer finns beskrivna i föreskrifterna HVMFS 2012:18.

Det finns även två miljökvalitetsnormer för fisk (C.3 och C.4) med tillhörande indikatorer, C.3.2 och C.3.3, samt C.4.1.

C.3 – Populationerna av alla naturligt förekommande fiskarter och skaldjur som påverkas av fiske har en ålders- och storleksstruktur samt beståndsstorlek som garanterar deras långsiktiga hållbarhet.

• C.3.2 Lekbiomassa (SSB) för alla kommersiellt nyttjade bestånd
  Målvärde: När lekbiomassan (SSB) > BMSY-trigger i enlighet med ICES aktuella rådgivning

• C.3.3 Hållbart nyttjande av nationellt förvaltade fisk- och skaldjurspopulationer
  Målvärde: Minst 90 procent av bedömda populationer nyttjas hållbart i svenska vatten (baserat på vetenskaplig bedömning)

C.4 – Förekomst, artsammansättning och storleksfördelning hos fisksamhället ska möjliggöra att viktiga funktioner i näringsväven upprätthålls.

• C.4.1 Storleksstruktur i fisksamhället i utsjövatten
  Målvärde: Uppåtgående trend under bedömningsperioden av andelen stor fisk (LFI) jämfört med föregående sexårsperiod

Medlemsländerna i EU är enligt den gemensamma fiskeripolitiken (1380/2013) skyldiga att samla in, förvalta och tillgängliggöra data som är nödvändiga för fiskeriförvaltning och för viss uppföljning av fiskeriförvaltningens mål. Rådsförordningen för datainsamling (2017/1004) och kommissionens beslut (EU) 2021/1167 och (EU) 2021/1168, är de regelverk som anger vilka typer av data som ska samlas in och utifrån vilka principer detta ska ske.

Medlemsländerna beskriver sedan utifrån dessa regelverk detaljerna för sina datainsamlingsprogram i fleråriga arbetsplaner som antas av kommissionen. Data som samlas in och analyseras inom ramverket används i en rad centrala processer, till exempel beståndsuppskattningsarbetet för fisk.

Havsplanering genomförs i Sverige utifrån kraven i havsplaneringsförordningen och är till för att visa hur havet utanför kustzonen ska användas effektivt och hållbart, nu och i framtiden.

I havsplaneringen görs en miljöbedömning för att studera havsplanernas konsekvenser för havsmiljön. Det är en del i tillämpningen av ekosystemansatsen. Syftet med miljöbedömningen är bland annat att integrera miljöaspekter i havsplanerna för att främja en hållbar utveckling.

Bedömning

• HaV har utvecklat ett planeringsverktyg som heter Symphony för att rumsligt uppskatta miljöpåverkan och känslighet i ekosystemen. Med Symphony kan den sammanlagda, kumu­lativa, miljöpåverkan från olika belastningar visas utifrån nuläge, framtids­bild eller förändringar genom planeringen. Med kumulativ miljöpåverkan menas den sammanlagda belastningen från olika mänskliga verksamheter på växt- och djurliv i havet.
• Underlag för fisk och kräftdjur i utsjön går att ladda hem här.

Det sker en löpande utveckling av såväl metoden som den övervakning som ger underlag till verktyget.

Som part i Helsingforskonventionen ska Sverige delta i arbetet med att skydda Östersjön samt följa de rekommendationer som tas fram inom konventionen.

Fisk och kräftdjur i utsjön ingår i HELCOM Monitoring Manual i underprogrammet Offshore fish

I Baltic Sea Action Plan (BSAP) bidrar data på fisk till att följa upp mål under tema Biodiversity; Viable populations of all native species och Functional, healthy and resilient food webs.

Bedömning

• Inom Helcom används de internationella bedömningarna av kommersiellt nyttjade bestånd i utsjön för att bedöma tillståndet för utsjöfisk. Det inkluderar 17 bestånd och 9 arter i Östersjön. Det som bedöms är Lekbiomassa (SSB) och Fiskeridödlighet.
• Dessa bedömningar motsvarar de svenska indikatorerna 1.2 H och 3.1 A för havsmiljödirektivet.
• Fisk och kräftdjur i utsjön bedömdes senast i State of the Baltic Sea – Second HELCOM holistic assessment 2011-2016 – Fish.

Som part i Ospar-konventionen ska Sverige delta i arbetet med att skydda Nordsjön samt följa de beslut, rekommendationer och överenskommelser som tas fram inom konventionen.

Övervakning av fisk ingår i OSPAR CEMP som är en del i Joint Assessment and Monitoring Programme (JAMP): tema B - Biodiversity and Ecosystems.

I North East Atlantic Environmental Strategy framgår att ett övergripande mål inom Ospar är att genom ekosystemansatsen förvalta mänskliga aktiviteter så att den biologiska mångfalden bevaras.

Bedömning

• I Ospar används inga indikatorer som beskriver fiskeridödlighet, dock används data från scientiefic surverys för att beskriva storleksfördelningen i fiskesamhället och abundans av känsliga arter med indikatorerna:
• ”Size composition of fish communities” och ”Proportion of Large Fish (Large Fish Index)”
• Abundansdata har använts för att beskriva Återhätmning av populationsstorlek för känsliga arter (”Recovery in the Population Abundance of Sensitive Fish”). Inga tröskelvärden definierades i Ospar för dessa indikatorer.
• Resultatet finns att läsa här: Fish and foodwebs

Svenska miljökvalitetsmålen

För att följa upp de svenska miljökvalitetsmålen behövs dataunderlag. Övervakning av fisk ger underlag till preciseringarna om god miljöstatus i miljökvalitetsmålet Hav i balans samt levande kust och skärgård och gynnsam bevarandestatus i miljökvalitetsmålet Ett rikt växt- och djurliv.

De svenska miljömålen följs upp genom en årlig uppföljning på nationell och regional nivå. Det görs även en fördjupad utvärdering vart fjärde år.

• HaV:s miljömålssida
  
• Sveriges miljömål.

Agenda 2030

Av FN:s 17 globala miljömål kan fisk- och kräftdjursdata användas för att följa upp mål 14 – Hav och marina resurser. Fisk tillsammans med andra miljödata kan användas för att följa upp delmålet 14.4:

• Senast 2020 införa en effektiv fångstreglering och stoppa överfiske, olagligt, orapporterat och oreglerat fiske liksom destruktiva fiskemetoder samt genomföra vetenskapligt baserade förvaltningsplaner i syfte att återställa fiskbestånden så snabbt som möjligt, åtminstone till de nivåer som kan producera maximalt hållbart uttag, fastställt utifrån deras biologiska egenskaper.

Agenda 2030 på HaV:s webb