Hitta på sidan

Fisk och kräftdjur i utsjön

Övervakning av den marina miljön ger underlag för att bedöma och följa utvecklingen av miljöns tillstånd och de miljöförändringar som uppstår till följd av mänskliga aktiviteter. Insamlade data kommer till användning i förvaltningen av havet och de marina resurserna.

Fiskar i stim

Sillstim på Västkusten. Sill (Clupea harengus) Foto: Tobias Dahlin/Azote

Övergripande information

Definition och syfte

Med utsjöfisk avses de fiskarter som lever en betydande del av sina liv i det öppna havet utanför kusten, såsom sill, skarpsill, torsk och rödspotta. Övervakningen av dessa arter och även kommersiella kräftdjur som krabbtaska, nordhavsräka och havskräfta koordineras mellan flera länder i Östersjön och Nordsjöområdet, och sker via akustiska metoder och trålundersökningar. Data samlas även in genom provtagning ombord på kommersiella fiskebåtar och av fångster i hamnar.

Flera av arterna som övervakas nyttjas inom det kommersiella fisket (se Kontroll av fiskeriverksamhet) och alla undersökningar som beskrivs här görs inom ramen för den datainsamling gällande fisk och fiske som styrs av EU-lagstiftning ((EU) 2017/1004, (EU) 2019/909 och (EU) 2019/910). Datainsamlingen utgör underlag för den vetenskapliga basen för EU:s gemensamma fiskeripolitik (GFP) och informationen används i Internationella Havsforskningsrådets (Ices) arbete för att ta fram underlag för de fiskekvoter som EU beslutar om.

Datainsamling görs även gällande bifångster inom fisket, se Bifångst.

Ansvarig myndighet

Havs- och vattenmyndigheten.

Typ av övervakning

Datainsamling enligt EU-lagstiftning (EU) 2017/1004, (EU) 2019/909 och (EU) 2019/910 (tidigare datainsamlingsförordningen DCF)

Startår

  • Trålning av bottenlevande fisk Nordsjön (IBTS): 1972
  • Trålning av bottenlevande fisk Östersjön (BITS): 1978
  • Akustisk undersökning av pelagisk fisk (BIAS): 1978 (endast Östersjön)
  • Provtagning ombord på kommersiella fiskebåtar i Östersjön och Kattegatt: 1996
  • Provtagning ombord på kommersiella fiskebåtar i Skagerrak: 2002
  • Provtagning av kommersiella fångster i hamnar: olika startår för olika arter

Internationell samordning

Vad Sverige övervakar styrs bland annat av olika EU-lagstiftningar som ställer samma krav på alla EU:s medlemsstater (se Hur data används).

Insamling av data som görs med stöd av EU:s datainsamlingsförordning koordineras internationellt mellan medlemsländerna i regionala koordineringsgrupper för datainsamling. Sverige deltar i två sådana grupper RCG Baltic och RCG North Sea and Eastern Arctic (till vilken Skagerrak och Kattegatt hör). Vidare görs mycket internationellt samordnings och utvecklingsarbete inom Ices (internationella havsforskningsrådet) olika expertgrupper. Sverige deltar aktivt i dessa grupper.

Beskrivning av övervakning

Dessa data samlas in

I provtagningarna registreras:

  • Art
  • Antal och biomassa per ansträngning (mått på abundans)
  • Längd
  • Provtagning med avseende på biologi för nyckelarter
    • Ålder
    • Kön
    • Vikt
    • Gonadstatus (könsmognad)
    • Sjukdomar (yttre avvikelser) och parasiter (för vissa arter)

Följande stödvariabler registreras:

  • Temperatur
  • Syre
  • Siktdjup (samlas in på IBTS i Nordsjön och i Östersjön på SMHIs egna undersökningar)
  • Salthalt
  • Bottendjup
  • Nivåer av näringsämnen (samlas in på IBTS i Nordsjön och i Östersjön på SMHI:s egna undersökningar)

Rumslig och tidsmässig täckning

Sverige genomför vetenskapliga trålundersökningar i Östersjön, Kattegatt och Skagerrak. Undersökningarna är delar av större internationella undersökningar där även andra havsområden, till exempel Nordsjön, täcks in av andra länder. Sverige deltar i ett antal sådana underökningar varje år. Varje individuell underökning äger rum under samma tidsperiod varje år. Vilka undersökningar Sverige deltar i, liksom vilket område och tidsperiod varje undersökning utförs i finns beskrivet i Sveriges fleråriga arbetsprogram för datainsamling.

Fångster och bifångster övervakas med hjälp av observatörer som följer med fiskefartygen ut på kommersiellt fiske. Provtagningen sker i Skagerrak, Kattegatt och Östersjön och är uppdelad på område, fiskerier och kvartal. Detta innebär att det varje kvartal görs observationer från olika typer av fiskerier (trål utan rist, räktrål, kräfttrål med rist, kräftburar och i vissa områden garn). Vanligtvis observeras i storleksordningen 0,5-2 procent av yrkesfisket resor (olika för olika typer av fiskerier). Fiskeresorna som observeras väljs ut slumpmässigt.

Metoder

För de trålundersökningar som utförs inom DCF finns metodbeskrivningar i följande manualer:

De trålundersökningar som sker i Kattegatt och Skagerrak koordineras av Ices arbetsgrupp IBTSWG, medan Ices arbetsgrupp WGBIFS koordinerar motsvarande arbete i Östersjön. Metoderna finns beskrivna i internationella manualer som alla medlemsländer är skyldiga att följa.

Ices har en arbetsgrupp WGCATCH som stöder metodutveckling för insamlingen av data från det kommersiella fisket (ombordprovtagning och provtagning i hamnar). Sverige deltar i denna arbetsgrupp och utvecklar provtagningsprogrammen kontinuerligt i linje med gruppens arbete. Provtagningsprogrammen (inklusive intensitet och metod) beskrivs i en nationell arbetsplan som varje år granskas och godkänns av EU-kommissionen.

Kvalitetssäkring

  • Provtagningsprogrammen granskas inom Ices grupper (trålundersökningar) och/eller genom utvärderingar av EU-kommissionens vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommitté för fiske (STECF). Data granskas och kontrolleras i flera avseenden. Data registreras i den nationella databasen FISKDATA2 enligt uppdaterad manual.
  • Kvalitetssäkringen innefattar kontrolläsningsrutiner av inmatad data mot protokoll, automatisk kvalitetskontroll av data inom databasen samt manuell kvalitetskontroll av data (identifiering av outliers). Data från trålundersökningar levereras till Ices databas DATRAS. Innan data accepteras i DATRAS genomgår levererade data kvalitetsgranskning.
  • Kvalitetssäkring av åldersläsning och bestämning av könsmognad av fisk sker genom årliga kalibreringar.

Här finns data

  • Data lagras hos SLU Aqua i databasen FISKDATA2.
  • Data från trålundersökningar skickas också till ICES databas DATRAS där svenska, liksom andra länders data görs tillgängliga i standardiserade rapporter.
  • Hydrografisk information som insamlas vid de akustiska undersökningarna skickas till, och lagras hos datavärden SMHI.

Utveckling

De vetenskapliga trålundersökningarna utvecklas framför allt inom Ices-samarbetet. En ansats inför framtiden är att utveckla undersökningarna från att framför allt generera data från fiskbestånden till att generera data från ekosystemet. Trålundersökningarnas stora styrka ligger i att de genomförts på samma sätt under många år och att man därmed kan se skillnader i bestånden. Utmaningen i utvecklingsarbetet ligger i att bevara stabiliteten i tidserierna samtidigt som undersökningarna anpassas efter utvidgade mål i förvaltningen.

Inom provtagningen av kommersiellt fiske finns ett uttalat mål att intensifiera och fördjupa samarbetet mellan länder. Tanken är att länderna gemensamt ska planera och genomföra provtagningen utifrån så kallade regionala planer. Detta ställer krav på metodutveckling, men också samordning vad gäller till exempel förvaltning och hantering av data. Metoder utvecklas av Ices arbetsgrupp WGCATCH. Samordnigsarbetet bedrivs inom de regionala koordineringsgrupperna för datainsamling (RCG Baltic och RCG North Sea and Eastern Arctic).

Hur data används

Övervakningsdata används för att följa upp och bedöma tillståndet i miljön i enlighet med nationella och internationella krav och överenskommelser. I de fall det saknas metoder för att bedöma status baserat på övervakningsdata pågår oftast ett utvecklingsarbete i internationella expertgrupper där svenska experter deltar. Att bedömningsmetoder saknas kan ibland bero på brister i data och i andra fall på svårigheter att fastställa gränser för bedömning av status.

Havsmiljödirektivet

Havsmiljödirektivet är implementerat i svensk lagstiftning genom havsmiljöförordningen, vilken anger att övervakning av havets miljötillstånd ska genomföras i enlighet med direktivets direktivets Bilaga III, tabell 1.

Här framgår att följande bör övervakas och bedömas:

  • Geografisk och tidsmässig variation per art eller population
    • fördelning, abundans och/eller biomassa
    • storleks-, ålders- och könsstruktur
    • reproduktionsförmåga, överlevnadstal och dödlighet/skadefrekvens
    • beteende inbegripet rörelse och migration
    • artens livsmiljö (utsträckning, lämplighet)
  • Gruppens artsammansättning

Hur god miljöstatus definieras och vilka indikatorer som används för att definiera god miljöstatus regleras genom HaV:s föreskrifter HVMFS 2012:18.

Föreskrifterna bygger på EU:s Kommissionsbeslut om god miljöstatus, i de fall det finns svenska data och en indikator med tillhörande tröskelvärde. I kommissionsbeslutet framgår vilka kriterier som ska (primära) eller kan (sekundära) användas vid bedömning och det ges även riktlinjer för övervakning. De sekundära kriterierna är endast relevanta om det finns en risk att inte uppnå god miljöstatus eller om de behövs för att komplettera bedömningen enligt de primära kriterierna.

Fisk och kräftdjur i utsjön ingår i deskriptor 1 (biologisk mångfald), 3 (kommersiell fisk) och 4 (marina näringsvävar) och:

  • Det primära kriteriet D1C2: Artens abundans är inte negativt påverkad av belastning från mänsklig verksamhet, och dess långsiktiga överlevnad är säkerställd.
    Måttenhet: Mängd (antal individer eller biomassa i ton (t)) per art.
  • Kriteriet D1C3 (Primärt för kommersiellt utnyttjade fiskar och bläckfiskar och sekundärt för andra arter): De demografiska egenskaperna för populationerna (till exempel kroppsstorleks- eller åldersklasstruktur eller könsfördelning, fruktsamhet och överlevnadsfrekvens) inom arten tyder på en frisk population som inte är negativt påverkad av mänsklig verksamhet.
  • Det primära kriteriet D1C4: Artens utbredningsområde och, om tillämpligt, utbredningsmönster överensstämmer med rådande geomorfologiska, geografiska och klimatiska villkor.
  • Det primära kriteriet D1C5: Artens livsmiljö har den nödvändiga utsträckning och de förhållanden som krävs för att stödja de olika stadierna i artens livscykel.
  • Det primära kriteriet D3C1: Fiskeridödligheten för populationer av kommersiellt utnyttjade arter ligger på eller under nivåer som kan ge maximalt hållbart uttag (MSY). Berörda vetenskapliga organ ska rådfrågas i enlighet med artikel 26 i förordning (EU) nr 1380/2013.
    Måttenhet: Årlig fiskeridödlighet
  • Det primära kriteriet D3C2: Lekbeståndets biomassa för populationer av kommersiellt utnyttjade arter ligger över nivåer för biomassa som kan ge maximalt hållbart uttag.
    Måttenhet: Biomassa i ton (t) eller antalet individer per art, utom i de fall då andra index används
  • Det primära kriteriet D3C3: Ålders- och storleksfördelning av individer i populationerna av kommersiellt utnyttjade arter indikerar en frisk population. Detta ska inkludera en hög andel äldre/stora individer och begränsade negativa effekter av utnyttjandet på den genetiska mångfalden.
  • Det primära kriteriet D4C1: Den trofiska gildens mångfald (artsammansättning och arternas relativa abundans) är inte negativt påverkad till följd av mänskliga belastningar.
  • Det primära kriteriet D4C2: Balansen i total abundans mellan de trofiska gilderna är inte negativt påverkad till följd av mänskliga belastningar.
  • Det sekundära kriteriet D4C3: Individernas storleksfördelning inom den trofiska gilden är inte negativt påverkad till följd av mänskliga belastningar.

Bedömning

För bedömning av fisk och kräftdjur i utsjön finns 3 svenska indikatorer framtagna som ger underlag för D1C2, D3C1 och D3C2 enligt HVMFS 2012:18. Bedömningar under resterande deskriptorer är under utveckling.

Alla indikatorer och miljökvalitetsnormer finns beskrivna i föreskrifterna HVMFS 2012:18.

Det finns även två miljökvalitetsnormer för fisk (C.3 och C.4) med tillhörande indikatorer, C.3.2 och C.3.3, samt C.4.1.

C.3 – Populationerna av alla naturligt förekommande fiskarter och skaldjur som påverkas av fiske har en ålders- och storleksstruktur samt beståndsstorlek som garanterar deras långsiktiga hållbarhet.

  • C.3.2 Lekbiomassa (SSB) för alla kommersiellt nyttjade bestånd
    Målvärde: När lekbiomassan (SSB) > BMSY-trigger i enlighet med ICES aktuella rådgivning
  • C.3.3 Hållbart nyttjande av nationellt förvaltade fisk- och skaldjurspopulationer
    Målvärde: Minst 90 procent av bedömda populationer nyttjas hållbart i svenska vatten (baserat på vetenskaplig bedömning)

C.4 – Förekomst, artsammansättning och storleksfördelning hos fisksamhället ska möjliggöra att viktiga funktioner i näringsväven upprätthålls.

  • C.4.1 Storleksstruktur i fisksamhället i utsjövatten
    Målvärde: Uppåtgående trend under bedömningsperioden av andelen stor fisk (LFI) jämfört med föregående sexårsperiod

Text

Gemensamma fiskeripolitiken

Medlemsländerna i EU är enligt den gemensamma fiskeripolitiken (1380/2013) skyldiga att samla in, förvalta och tillgängliggöra data som är nödvändiga för fiskeriförvaltning och för viss uppföljning av fiskeriförvaltningens mål. Rådsförordningen för datainsamling (2017/1004) och kommissionens beslut (EU) 2019/909 och (EU) 2019/210), är de regelverk som anger vilka typer av data som ska samlas in och utifrån vilka principer detta ska ske.

Medlemsländerna beskriver sedan utifrån dessa regelverk detaljerna för sina datainsamlingsprogram i fleråriga arbetsplaner som antas av kommissionen. Data som samlas in och analyseras inom ramverket används i en rad centrala processer, till exempel beståndsuppskattningsarbetet för fisk.

Havsplanering

Havsplanering genomförs i Sverige utifrån kraven i havsplaneringsförordningen och är till för att visa hur havet utanför kustzonen ska användas effektivt och hållbart, nu och i framtiden.

I havsplaneringen görs en miljöbedömning för att studera havsplanernas konsekvenser för havsmiljön. Det är en del i tillämpningen av ekosystemansatsen. Syftet med miljöbedömningen är bland annat att integrera miljöaspekter i havsplanerna för att främja en hållbar utveckling.

Bedömning

Det sker en löpande utveckling av såväl metoden som den övervakning som ger underlag till verktyget.

Helcom

Som part i Helsingforskonventionen ska Sverige delta i arbetet med att skydda Östersjön samt följa de rekommendationer som tas fram inom konventionen.

Fisk och kräftdjur i utsjön ingår i HELCOM Monitoring Manual i underprogrammet Offshore fish

I Baltic Sea Action Plan (BSAP) bidrar data på fisk till att följa upp mål under tema Biodiversity; Viable populations and species och Thriving and balances communities of plants and animals.

Bedömning

  • Inom Helcom används de internationella bedömningarna av kommersiellt nyttjade bestånd i utsjön för att bedöma tillståndet för utsjöfisk. Det inkluderar 17 bestånd och 9 arter i Östersjön. Det som bedöms är Lekbiomassa (SSB) och Fiskeridödlighet.
  • Dessa bedömningar motsvarar de svenska indikatorerna 1.2 H och 3.1 A för havsmiljödirektivet.
  • Fisk och kräftdjur i utsjön bedömdes senast i State of the Baltic Sea – Second HELCOM holistic assessment 2011-2016 – Fish.

Ospar

Som part i Ospar-konventionen ska Sverige delta i arbetet med att skydda Nordsjön samt följa de beslut, rekommendationer och överenskommelser som tas fram inom konventionen.

Övervakning av fisk ingår i OSPAR CEMP som är en del i Joint Assessment and Monitoring Programme (JAMP): tema B - Biodiversity and Ecosystems.

I North East Atlantic Environmental Strategy framgår att ett övergripande mål inom Ospar är att genom ekosystemansatsen förvalta mänskliga aktiviteter så att den biologiska mångfalden bevaras.

Bedömning

  • I Ospar används inga indikatorer som beskriver fiskeridödlighet, dock används data från scientiefic surverys för att beskriva storleksfördelningen i fiskesamhället och abundans av känsliga arter med indikatorerna:
  • ”Size composition of fish communities” och ”Proportion of Large Fish (Large Fish Index)”
  • Abundansdata har använts för att beskriva Återhätmning av populationsstorlek för känsliga arter (”Recovery in the Population Abundance of Sensitive Fish”). Inga tröskelvärden definierades i Ospar för dessa indikatorer.
  • Resultatet finns att läsa här: Fish and foodwebs

Miljömål

Svenska miljökvalitetsmålen

För att följa upp de svenska miljökvalitetsmålen behövs dataunderlag. Övervakning av fisk ger underlag till preciseringarna om god miljöstatus i miljökvalitetsmålet Hav i balans samt levande kust och skärgård och gynnsam bevarandestatus i miljökvalitetsmålet Ett rikt växt- och djurliv.

De svenska miljömålen följs upp genom en årlig uppföljning på nationell och regional nivå. Det görs även en fördjupad utvärdering vart fjärde år.

Agenda 2030

Av FN:s 17 globala miljömål kan fisk- och kräftdjursdata användas för att följa upp mål 14 – Hav och marina resurser. Fisk tillsammans med andra miljödata kan användas för att följa upp delmålet 14.4:

  • Senast 2020 införa en effektiv fångstreglering och stoppa överfiske, olagligt, orapporterat och oreglerat fiske liksom destruktiva fiskemetoder samt genomföra vetenskapligt baserade förvaltningsplaner i syfte att återställa fiskbestånden så snabbt som möjligt, åtminstone till de nivåer som kan producera maximalt hållbart uttag, fastställt utifrån deras biologiska egenskaper.

Agenda 2030 på HaV:s webb

Text

Publicerad: 2019-11-20
Uppdaterad: 2020-09-24
Sidansvarig: Webbredaktion