M 981-13 Mark- och miljödomstolen Östersund

Slutsats

Närliggande fastigheter som har dricksvattentäkt som kan påverkas av en avloppsanläggning ska höras innan beslut fattas, liksom den markägare där avloppet ska placeras.

Sammanfattning

En fastighetsägare sökte och fick tillstånd för en avloppsanläggning som enligt ansökan skulle ligga helt på egen mark. Anläggningen lades dock till viss del på grannens mark. Nämnden tog då upp ärendet igen och meddelade ett nytt tillstånd för anläggningen. Grannen hade inte fått yttra sig före det första beslutet, men hade yttrat sig innan det andra beslutet. Mark- och miljödomstolen upphävde båda besluten.

Av mark- och miljödomstolens domskäl framgår följande.

”I förevarande fall kan noteras att den ansökta avloppsanläggningen med trekammarbrunn och markbädd avses placeras på (FASTIGHETSBETECKNING) nära gränsen till grannfastigheten,( FASTIGHETSBETECKNING). Tomten för (FASTIGHETSBETECKNING)är avsedd för bostadsändamål och det finns ett förhandsbesked för nybyggnad av bostadshus. Såvitt framgår av ingivna fotografier sluttar marken ner mot (FASTIGHETSBETECKNING). På sistnämnda fastighet finns en äldre dricksvattenbrunn som troligen är belägen rakt nedströms avloppsanläggningen på ett avstånd om ca 40-50 m. Avloppsanläggningar ska, vid så pass korta avstånd, normalt placeras nedströms befintlig vattentäkt. I förevarande fall saknas det uppgifter exempelvis om grundvattenytans nivå och lutning samt uppgifter om vattenkvalitén i brunnen på (FASTIGHETSBETECKNING). Mot bakgrund av detta framstår det, enligt mark- och miljödomstolens bedömning, som uppenbart att det kan finnas en påverkan, eller i vart fall en risk för påverkan, på NNs och NNs intressen såsom ägare till grannfastigheten, (FASTIGHETSBETECKNING)och deras möjligheter att kunna nyttja befintlig vattentäkt. De borde således ha beretts tillfälle att yttra sig innan beslut om tillstånd meddelades innan beslut 1 fattades av miljökontoret.”