M 464-03 Miljööverdomstolen

Slutsats

Ett tillstånd enligt hälsoskyddslagen var ett slags byggnadstillstånd som inte hindrar omprövning

Sammanfattning

Frågan i målet gällde om rättskraftregeln i 24 kap. 1 § miljöbalken ut­gjorde hinder för tillsynsmyndighet att meddela förbud mot utsläpp från en enskild avloppsanordning som år 1984 fått tillstånd enligt hälsoskyddslagen.

Miljööverdomstolen fann att rättskraftsregeln inte utgjorde hinder och delade också underinstansernas bedömning att det var motiverat att meddela förbud mot utsläpp. Miljööverdomstolen fastställde därför nämndens förbud.

Av rättsfallet framgår att hänsynsreglerna i miljöbalken är tillämpliga på anläggningar med äldre tillstånd enligt hälsoskyddslagen. Miljööverdomstolen uttalade bland annat att en förutsättning för att förbud ska kunna meddelas med stöd av 26 kap 9 § miljöbalken är att förbudet inte begränsar den rättskraft som ett tidigare meddelat tillstånd har enligt 24 kap. 1 § miljöbalken. I 24 kap. 1 § miljöbalken anges bland annat att beslut om miljöfarlig verksamhet som meddelats av kommunen med stöd av 9 kap. 8 § miljöbalken äger giltighet mot alla såvitt avser frågor som har prövats i beslutet.