Provgrop

Hitta på sidan

Provgropen fyller flera viktiga funktioner vid anläggande av markbaserade avloppssystem. Genom provgropen kan sökanden (och handläggaren) observera

  • jordlagrens sammansättning
  • djup till grundvattennivå
  • avstånd till berg.

Sökanden, eller den sökanden anlitar, kan i en provgrop ta ut prover för bedömning av jordens lämplighet som infiltrationsmaterial (i de fall den planerade anläggningen till någon del ska utnyttja infiltration). Om en markbaserad anläggning planeras är det rimligt att åtminstone en provgrop utförs. Utförs flera provgropar kan sökanden även undersöka den horisontella utbredningen av berggrundsytan och jordlagren nedströms planerad anläggning. Detta kan vara angeläget under vissa förutsättningar.

Även om man väljer tekniken markbädd för att ” man vet att det är lera på platsen” kan det finnas det anledning att gräva provgrop. Skälen för detta kan precis som för infiltrationer vara att kontrollera avstånd till berg och hur jordlagrens sammansättning ser ut. Med okända förhållanden på platsen är det svårt att veta om markbädd är lämplig teknik på platsen, det skulle t ex kunna vara mer genomsläppliga marklager än förutsatt vilket i sin tur kan påverka erforderliga skyddsavstånd till dricksvattentäkter.

Det är inte ovanligt att lera är skiktad med grövre material ( t ex sand). I dessa lager kan vatten röra på sig. Vattentransporten i själva leran är dock extremt långsam. Byggs det en markbädd i lera utan mäktiga vattenförande skikt kommer bottendräneringen i markbädden att avleda eventuellt tillskottsvatten så att bädden hålls omättad. Finns det däremot mäktiga vattenförande skikt i leran behöver man ta hänsyn till detta vid projekteringen av anläggningen, eftersom det finns risk för att nivån stiger i bädden och påverkar dess funktion. Inträngande vatten kan också påverka ett efterföljande reningssteg om bädden inte utförts tät. Beroende på den efterkommande reningens känslighet för ovidkommande vatten behöver man i dessa fall överväga att utföra markbädden med tätskikt.

Säkraste sättet att avläsa grundvattennivån i provgropen är att använda grundvattenrör som kan sättas ner i samband med att provgrop grävs eller borras. Fördelarna med detta är flera:

  • Gropen behöver inte stå öppen en längre tid vilket bland annat minskar risken för olyckor
  • Avläsningen störs mindre av vädret (nederbörd kan ansamlas i en öppen provgrop i en tät jord)

Se även Anvisningar för grundvattenrör.

Avstånd till grundvattennivå och berg

Provgropen får inte göras för grund eftersom man alltid ska sträva efter att lokalisera läget för såväl grundvattennivån som berggrundsytan. En observation ner till 2.5 meter under planerad infiltrationsnivå kan i de flesta fall accepteras även om berg och/eller grundvattennivå ej lokaliseras. Ur grundvattensynpunkt behövs inte lika djupa gropar under perioder med höga grundvattenförhållanden. Vet man att berget ligger djupt kan det vara rimligt att anpassa gropens djup efter förväntad grundvattenförhöjning vid rådande fyllnadsgradsförhållanden, se figur 46 i Bestämning av dimensionerande grundvattennivå.

Vid avläsning av nivå är det viktigt att grundvattennivån fått tid att ställa in sig. I finkorniga jordar bör du vänta 3-5 dagar. I grovkorniga jordar räcker det med att läsa av grundvattennivån dagen efter.

Sker avläsningen i öppen provgrop bör den ske vid ett tillfälle då det inte har kommit någon betydande nederbörd under de senaste 3 dygnen. Orsaken är helt enkelt att vatten kan ansamlas i provgropen (gäller speciellt i finkorniga jordar). Avläsning av grundvattennivåer bör ske vid minst två tillfällen med minst en veckas mellanrum för att högsta dimensionerande grundvattennivå ska kunna uppskattas.

Ansvaret för utredning av grundvattennivåer ligger på den sökande. Miljöförvaltningen ansvarar för att det finns ett tillräckligt och tillförlitligt underlag för att ansökan ska kunna prövas. Det innebär att miljöförvaltningen i varje enskilt behöver avgöra om och hur många platsbesök som behöver göras. Se även Bestämning av dimensionerande grundvattennivå.

Jordlagerföljder och provtagning

Vid syn av provgrop ska sökanden eller sakkunnig som sökande anlitar undersöka och dokumentera jordlagerföljden. Synliga karaktärsskiftningar i jordens egenskaper vid olika djup såsom jordart, packning, m.m. dokumenteras (exempelvis genom fotografering eller filmning med synliga måttuppgifter, se även exempel på protokoll sist i denna bilaga). Provtagning ska ske på samma plats som anläggningen ska placeras och prov för siktanalys eller perkolationsprov ska tas ut vid en nivå som hamnar under planerad infiltrationsnivå.

I de fall det förekommer flera karaktärskilda jordlager under planerad infiltrationsnivå ska uttaget av material ske från det material som förväntas ha sämst infiltrationsförmåga. Antalet prover som krävs beror på hur infiltrationsförmågan ska fastställas, vilken analysmetod som används, se Siktanalys och perkolationsprov, samt hur stor osäkerheten är kring hur infiltrationskapaciteten varierar i jordlagren. Ofta krävs flera prov. Speciellt om materialet är skiktat och det råder osäkerhet kring vilka lager som har sämst kapacitet. Det är materialet med sämst infiltrationsförmåga som i regel ska ligga till grund för dimensionering och utförande av anläggning.

Dokumentationen av provgropen ska bifogas ansökan. Handläggaren bedömer om dokumentationen är tillräcklig för att ligga till grund för att behandla ansökan.

Horisontell utbredning

I vissa fall är det av speciellt intresse att undersöka den horisontella utbredningen av olika jordlager. Detta gäller exempelvis om området präglas av tunna jordlager, se figur nedan, eller om man misstänker stora lokala skillnader i jordartsgeologin.

Illustrationen visar en sluttande markprofil med berg underst som på ett ställe ligger ytligt. Över berget finns morän och där finns även grundvattenytan.

Figur 33. Om det är begränsat djup till berg finns anledning att undersöka den horisontella utbredningen av olika jordlager. Klicka på bilden för en större version.

Det är också nödvändigt om den sökande planerar att förlägga infiltrationen i ett jordlager med ett tätande lerlager (eller motsvarande) under, se figur 34.

Illustrationen visar en sluttande markprofil med lera underst och däröver ett lager sand där även grundvattenytan finns.

Figur 34. Planerar man att förlägga infiltrationen i ett jordlager med ett tätande lerlager (eller motsvarande) under måste sökande kontrollera nedströms mäktighet på det jordlager som ska ta emot vattnet och bedöma om det finns risk att det tränger ut i exempelvis en sluttning eller riskerar att ge upphov till funktionsproblem/översvämning i anläggningen. Klicka på bilden för en större version.

I dessa fall måste sökanden eller sakkunnig som sökande anlitar kontrollera nedströms mäktighet på det jordlager som ska ta emot vattnet samt bedöma ske av om det finns risk att det tränger ut i exempelvis en sluttning i närheten eller riskerar att hindras från vidare transport och ge upphov till översvämning i anläggningen. En sådan dokumentation av nedströms recipientområde bör bifogas en avloppsansökan. Se även Jordlagrets mäktighet och förmåga att transportera bort tillfört vatten och avsnittet Korta avstånd till berg i Bestämning av dimensionerande grundvattennivå. (SGU, 2018)

Exempel på provgropsprotokoll

Provgropsprotokoll. Illustration.

Provgropsprotokoll. Klicka på bilden för en större version.

Litteraturreferenser

Litteraturreferenser
ReferensFörfattare
Provgropar - underlag till handbok SGU. (den 19 10 2018).
Publicerad: 2019-10-02
Uppdaterad: 2021-07-07
Sidansvarig: Webbredaktion