Kraftigt modifierade vatten

Kraftigt modifierat vatten är ett begrepp inom vattenförvaltningen. En kraftigt modifierad vattenförekomst är en ytvattenförekomst som har avsevärda fysiska förändringar till följd av mänsklig verksamhet. De fysiska förändringarna har påverkat vattenförekomstens ekologiska status i den omfattningen att god ekologisk status inte kan nås. Det är bara vissa specifika mänskliga verksamheter som kan ligga bakom att en vattenförekomst blir ett KMV och bara om nyttan med dessa är tydligt beskriven. Nyttan med verksamheten ska inte heller kunna uppnås på något annat sätt som är bättre för miljön.

För att få förklaras som kraftigt modifierad ska vattenförekomsten ha genomgått en bedömning enligt 4 kap. 3 § vattenförvaltningsförordningen och uppfylla kriterierna som anges där.

När man säger att en vattenförekomst har en väsentligt förändrad karaktär betyder det att vattenförekomsten har så kraftiga fysiska förändringar att dessa omöjliggör att god ekologisk status kan nås.

Vad som är en väsentligt förändrad karaktär bedöms med hjälp av den hydromorfologiska klassningen. Hur den ska göras beskrivs i HaV:s föreskrifter 2013:19. En vattenförekomsts fysiska karaktär kan anses vara väsentligt förändrad om kvalitetsfaktorerna hydrologisk regim och morfologiskt tillstånd motsvarar otillfredsställande eller dålig status och det är en avgörande orsak till att ekologisk status är sämre än god.

Bristande konnektivitet kan innebära väsentligt förändrad karaktär. I många fall, om det förekommer en total barriär i vattenförekomsten, leder detta till betydande påverkan på ekologisk status på grund av fragmentering av populationer, avsaknad av viktiga habitat under livscykeln, genetisk utarmning med mera. Om konnektiviteten är klassificerad till otillfredsställande eller dålig status skulle vattenförekomsten kunna vara väsentligt ändrad i karaktär. Det bör dock noteras att i många fall kommer inte vattenförekomsten att anges som kraftigt modifierad enbart på grund av bristande konnektivitet. Detta beror på att åtgärder för konnektivitet sällan på ett betydande sätt negativt påverkar miljön i stort eller någon av de specificerade verksamheterna. Läs mer i svaret på frågan ”Leder alltid allt som listas i 4 kap. 3 § vattenförvaltningsförordningen till att en vattenförekomst får förklaras som KMV?”, eller direkt i förordningen Förordning (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön.

Eftersom ekologisk status är ett uttryck för kvaliteten på strukturen och funktionen hos akvatiska ekosystem som är förbundna med ytvatten omfattar väsentligt förändrad karaktär både de akvatiska habitaten och de landområden som är beroende av vattnet i vattenförekomsten, till exempel svämplan.

Nej. Det är bara när det är en mänsklig verksamhet som har lett till att vattenförekomsten på ett väsentligt sätt har ändrat sin fysiska karaktär som den får förklaras som KMV.

En vattenförekomsts fysiska karaktär kan förändras av naturliga orsaker såsom omfattande nederbörd som skapar kraftiga slamströmmar eller skred som tillför omfattande sediment till en vattenförekomst. Det kan också uppkomma fysiska förändringar av havsbotten i en kustvattenförekomst på grund av kraftig storm. Detta är naturliga processer, om än ovanliga, och utgör inte grund för att ange vattenförekomsten som kraftigt modifierad.

I 4 kap. 3 § VFF finns en lista med vad som kan ligga till grund för att en vattenförekomst förklaras som KMV. Om de hydromorfologiska förbättringsåtgärder som krävs för att vattenförekomsten ska kunna nå god status på ett betydande sätt negativt påverkar dessa punkter får vattenförekomsten förklaras som KMV om övriga villkor i 4 kap. 3 § är uppfyllda.

Miljön i stort innefattar såväl den naturliga miljön som den mänskliga miljön såsom arkeologi, kulturarv, landskap och geomorfologi.

Övrig vattenanvändning som specificeras i 4 kap. 3 § VFF är:

• sjöfart eller hamnanläggning
• rekreationsintressen
• kraftproduktion, dricksvattenförsörjning, bevattning eller annan verksamhet för vilken vatten lagras
• verksamhet för skydd mot översvämning, markavvattning eller annan vattenreglering
• annan verksamhet av väsentlig betydelse från allmän synpunkt.
  

Nej! En vattenförekomst får inte förklaras som KMV om det skulle leda till en försämring av vattenförekomstens tillstånd eftersom den alltid ska ha en miljökvalitetsnorm. Enligt 4 kap. 2 § ska en miljökvalitetsnorm alltid fastställas så att tillståndet i vattenförekomsterna inte försämras.

Mindre stränga krav får beslutas även för KMV så länge detta följer kraven i 4 kap. vattenförvaltningsförordningen. Så länge ett mindre strängt krav är väl motiverat och alla åtgärder som är möjliga för att uppnå en så god status som möjligt genomförs, kan ett undantag fastställas även för ett KMV. Ett mindre strängt krav får inte vara schablonmässigt satt, och inte heller vara en följd av en låg ambitionsnivå. För att Sverige inte ska få ytterligare kritik från kommissionen är det viktigt att alla mindre stränga krav är väl motiverade.

Ett mindre strängt krav för KMV får beslutas om det på grund av mänsklig verksamhets påverkan eller på grund av vattenförekomstens naturliga tillstånd, är omöjligt eller skulle medföra orimliga kostnader att uppnå god ekologisk potential. Ett mindre strängt krav får beslutas endast om:

• de miljömässiga eller samhällsekonomiska behov som verksamheten fyller inte utan orimliga kostnader kan tillgodoses på ett för miljön bättre sätt,
• alla möjliga åtgärder vidtas för att uppnå bästa tillstånd, med
  beaktande av verksamhetens karaktär eller vattenförekomstens naturliga
  tillstånd, 
• samt vattnets kvalitet inte riskerar att försämras ytterligare.

För att en vattenförekomst ska få förklaras som kraftigt modifierad ska kraven i 4 kap. 3 § vattenförvaltningsförordningen vara uppfyllda. Grunderna för KMV-utpekande är tydliga men komplicerade och kräver både naturvetenskapliga, tekniska och samhällsekonomiska bedömningar.

Många av de vattenförekomster som påverkas av vattenkraft uppfyller endast något eller några av kraven och flera uppfyller inget av kraven. Det innebär att det är få av de vattenförekomster som påverkas av Sveriges cirka 2000 vattenkraftverk som kan förklaras som KMV. För
att en vattenförekomst ska få förklaras som KMV på grund av vattenkraft behöver alla nedan punkter vara uppfyllda.

Vattenförekomstens status ska vara sämre än god på grund av att den är kraftigt fysiskt förändrad

En vattenförekomst där den ekologiska statusen är god får inte förklaras som KMV. En vattenförekomst som har en status som är sämre än god till följd av övergödning eller försurning men där det inte finns en kraftig fysisk förändring får inte heller förklaras som KMV.

Nyttan med att vatten lagras för kraftproduktion ska vara beskriven utifrån ett samhällsekonomiskt perspektiv

Nyttan med att vatten lagras ska bedömas utifrån hur det specifika vattenkraftverket bidrar till den samhällsekonomiska nyttan. Nyttan ska inte bedömas genom att det görs en individuell bedömning med beaktande av påverkan på den enskilda verksamhetens företagsekonomiska intressen.

Att mildra vattenförekomstens kraftigt fysiskt förändring så att god status nås leder till en betydande negativ påverkan på möjligheten för vatten att lagras för kraftproduktion

En vattenförekomst kan vara påverkad av flera verksamheter och det kan vara flera olika orsaker till att den är fysiskt påverkad. För att en vattenförekomst ska få förklaras som KMV till följd av ett vattenkraftverk måste det visas att de hydromorfologiska förändringar som behövs för att vattenförekomsten ska uppnå god ekologisk status kan antas på ett betydande sätt negativt påverka möjligheten för vatten att lagras för kraftproduktion.

Nyttan som följer av att vatten lagras för kraftproduktion ska inte av tekniska skäl eller med rimliga kostnader kunna uppnås på något annat sätt som är bättre för miljön

Både nyttan och vad som är rimlig kostnad för alternativ ska beaktas utifrån ett samhällsekonomiskt perspektiv. Detta skulle kunna innebära att relativt dyra tekniskt möjliga alternativ kan bedömas som rimliga om den samhälleliga nyttan av kraftproduktionen inte är stor.

Nej! Bara om den nyttan av något av det som listas av tekniska skäl eller med rimliga kostnader inte kan uppnås på något annat sätt som är bättre för miljön.

Nyttan av verksamheten bedöms utifrån ett samhällsperspektiv. Nyttan bedöms inte utifrån ett företagsekonomiskt perspektiv eller utifrån vilken nytta den utgör för en specifik person eller ägare. För att kunna avgöra om kostnaden är rimlig ska nyttan sättas i relation till kostnader som en följd av en försämrad miljö som verksamheten ger upphov till.

Analysen utgår alltså från ett samhällsperspektiv och bör innehålla nedanstående tre moment där det också ska beskrivas på vilken geografisk skala nyttan tillförs:

• Beskrivning av nyttan och dess storlek, om möjligt uttryckt i monetära termer.
• Bedömning av hur viktig verksamheten är för det totala behovet av
  nyttan som hela sektorn genererar.
• Beskrivning av kostnaden till följd av en försämrad miljö som verksamheten ger upphov till, om möjligt uttryckt i monetära termer.

Därefter bedöms om nyttan av tekniska skäl eller med rimliga kostnader kan uppnås på något annat sätt som är bättre för miljön.