Mikroskräp
Övervakning av den marina miljön ger underlag för att bedöma och följa utvecklingen av miljöns tillstånd och de miljöförändringar som uppstår till följd av mänskliga aktiviteter. Insamlade data kommer till användning i förvaltningen av havet och våra marina ekosystem.
Mikroskräp. Foto: Junge Heiko, Scanpix
Övergripande information
Med marint mikroskräp avses partiklar som är mindre än 5 mm och som inte naturligt hör hemma i havet. Partiklarna kan vara syntetiska eller av processade naturmaterial, exempelvis
- plast
- gummi
- glas
- metall
- förbränningspartiklar
- syntet- och cellulosafiber
- bomull
- ull.
Dessa partiklar kan hamna i havet genom att de till exempel sprids från väg- och däckslitage, genom utsläpp från reningsverk och industrier, och genom att större skräpföremål hamnar i naturen och fragmenteras till mikropartiklar som transporteras vidare.
Mikroskräp finns i vattenmassan och i sedimentet samt tas upp i olika organismer. Det pågår fortfarande forskning för att fastställa vilka eventuella effekter mikroskräp kan ha i den marina miljön men oavsett behövs studier för att följa förändringar i förekomst och spridning.. Övervakning behövs även för åtgärdsuppföljning. Det pågår utveckling av metoder för att på ett effektivt sätt provta och analysera mikroskräp i miljön.
Naturvårdsverket
Naturvårdsverket har arbetat med indikatorer för kommande uppföljning enligt
Naturvårdsverket ansvarar för föreskrifter och vägledning enligt Miljöbalken och levererade 2024
Naturvårdsverket ansvarar för implementering av EU:s uppdaterade avloppsdirektiv där övervakning av mikroplast i utgående avloppsvatten ingår. Naturvårdsverket deltar även i det internationella arbetet med att ta fram ett globalt plastavtal, där även delar om övervakning av mikroplast ingår i förhandlingarna.
Havs- och vattenmyndigheten
Havs- och vattenmyndigheten stödjer Naturvårdsverket och ansvarar för övervakning i den akvatiska miljön.
Länsstyrelser och kommuner
Länsstyrelserna och kommunerna ansvarar för tillsyn av verksamheternas kontroll av punktkällor
- Nationell akvatisk övervakning - övervakning av mikroskräp i sediment (under utveckling, en mätkampanj har genomförts)
- Nationell akvatisk övervakning - Tillförsel av mikroskräp till havet via utgående vatten från avloppsreningsverk (under utveckling, pilotprojekt har genomförts.)
Följande insatser har genomförts på nationell nivå för att testa och utvärdera metoder för övervakning av vatten och sediment
- 2017 genomförde Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten en provtagningsjämförelse där provtagningsmetoderna pump och trål jämfördes, se Kvalitetssäkring.
- 2017 genomförde Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten en gradientstudie på Östkusten respektive Västkusten (rapport levererades aldrig) för att undersöka vilka mängder och sorter av mikroskräp som finns i vatten och sediment längs med gradienter från land ut i havet och för att försöka spåra källor och spridningsvägar.
- 2018 genomförde Naturvårdsverket en studie på Västkusten för att undersöka vilka mängder och sorter av mikroskräp som finns på stränder och i sediment för att försöka spåra lokala och långväga källor och spridningsvägar.
- 2024 genomförde Helcom (med stöd från Sverige) test av en ny EU-vägledning för övervakning av plastpellets på stränder, bland annat vid fyra stränder Sverige. I samband med övervakningen av Skräp på stränder testades metoden att sila sand för att identifiera eventuella pellets. Läs mer om resultaten under Utveckling.
Ingen löpande övervakning är ännu på plats, men det finns planer att upprepa övervakning av mikroskräp i sediment vart sjätte år.
Under våren 2020 genomfördes övervakning av farliga ämnen i utsjösediment (se Farliga ämnen i sediment) och i samband med det analyserades mikroskräpsprover som samlades in vid samma tillfälle. Planen är att upprepa övervakningen vart sjätte år – se mer under Rumslig och tidsmässig täckning.
Övervakning av tillförsel av mikroplaster till havet via utgående vatten från reningsverk har ännu inte startat, men är ett kommande krav enligt avloppsdirektivet. Exakt hur övervakningen kommer att se ut diskuteras just nu inom en dedikerad EU-arbetsgrupp under avloppsdirektivet
Vad Sverige övervakar styrs bland annat av olika EU-lagstiftningar som ställer samma krav på alla EU:s medlemsstater (se Vad styr vad som ska övervakas och hur används data?).
När Sverige fastställer löpande övervakning av mikroskräp finns krav på att övervakningen ska vara samordnad och harmoniserad inom Helcom och Ospar samt i enlighet med EU-vägledning.
Sverige deltar aktivt i expertgrupper, inom Helcom, Ospar, EU och Ices, som samverkar och bidrar till utvecklingen av ländernas gemensamma övervakning och bedömningsmetoder.
Beskrivning av övervakning
Från ytsediment analyseras mikroskräp i storleksfraktionerna >300 μm och 100-300 μm - per kilogram (kg) torrvikt sediment
Vid övervakningen av mikroskräp i sediment som genomfördes 2020 analyserades sedimentprover från de 16 utsjöstationer som ingår i
övervakningsprogrammet Farliga ämnen i sediment.
Dessa stationer täcker in de största havsbassängerna längs svenska kusten. Det programmet upprepas vart sjätte år, så mikroskräpsövervakningen var tänkt att följa samma frekvens. Detta utvärderades på nytt i samband med regeringsuppdraget till Naturvårdsverket gällande miljöövervakning av mikroplast.
Flertalet av stationerna i övervakningsprogrammet Farliga ämnen i sediment är belägna i områden med permanent syrebrist och saknar makroskopiskt liv som skulle kunna påverkas av mikroplast. Istället för att testa övervakningsmetoden på nytt vid några av utsjöstationerna föreslås att göra det vid ett urval kuststationer där det också övervakas bottenfauna. Planen sammanfaller med att övervakningsprogrammet Farliga ämnen i sediment planerar att utökas med kuststationer.
Det utreds nu vilka stationer som ska komplettera utsjöstationerna i kusten. Tanken är att de ska sammanfalla med stationer för övervakning av bottenfauna för att ge bättre möjligheter att kunna identifiera eventuella effekter av såväl miljögifter som mikroskräp. För att fördela arbetet och kostnaderna är planen att övervaka de kustnära stationerna året efter utsjöstationerna, det vill säga 2027. Därefter är planen att upprepa övervakningen vart sjätte år. Hur många kuststationer som kommer att ingå i övervakningen av mikroskräp vid nästa tillfälle återstår att beslutas.
Det finns vägledningar för övervakning av mikroskräp framtagna av expertgrupper inom
De metodbeskrivningar som kommit längst rör mikroskräp i havssediment och arbete pågår för att harmonisera och vidareutveckla dem. Den senaste metodbeskrivningen är den som tagits fram inom Ospar och den är också mest detaljerad. Därför hänvisar vi i första hand till den för en mer teknisk beskrivning av metoder för insamling, provbearbetning och analys.
Insamling i fält
För sediment tas prover med hjälp av en rörhämtare. Två till tre replikat tas per station. Det övre 2-5 cm lagret av sediment förs över till rengjorda glas- eller metallkärl.
Provbearbetning och analys
Innan analys separeras mikroskräp från sediment genom densitetseparering. Proverna behöver också bearbetas för att avlägsna organiskt material. Detta kan göras med olika metoder, till exempel med kemiska blandningar eller enzymblandningar som bryter ner det organiska materialet.
Efter att prover bearbetats kan mikroskräp analyseras antingen visuellt av en människa eller genom olika metoder för automatiserad analys. Vilken analysmetod som är lämpligast beror på syfte och målsättning med analysen, typ av prov, storleksfraktion och typ av skräp, och ofta kombineras flera analysmetoder.
Större fraktioner av skräp (<100 μm) kan analyseras visuellt med ljusmikroskopi, även om det är tidskrävande medan mindre fraktioner som inte kan noteras med blotta ögat måste analyseras automatiskt, men andra faktorer kan också påverka vilken analysmetod som lämpar sig bäst. Även större fraktioner kan efter visuell klassificering av färg och form genomgå en automatiserad analys för att till exempel analysera dess kemiska identitet.
Då risken för kontaminering av mikroskräpsprover är stor, krävs ett antal åtgärder i samband med insamling och analys.
- Använda rengjorde glas- eller metallkärl
- Undvika syntetiska kläder vid insamling i fält
- Använda färgglada kläder vid insamling i fält, samt dokumentera material och färg så att eventuell kontaminering kan identifieras vid analys
- Insamling av blankprover som hanteras på samma sätt som övriga prover för att kunna ta hänsyn till eventuell kontaminering från att det provet hämtats till att det analyserats.
Då prover bearbetas genom att bryta ner organiskt material innan analys kontrolleras även om plastpartiklar påverkas av behandlingen genom att exponera ett urval av plastpartiklar och plastfiber för samma behandling.
Rutin för kvalitetssäkring i samband med analys beskrivs i Ospars vägledning.
Svenska data från undersökningar av mikroskräp i vatten och sediment 2015–2020 finns uppladdade i Ices databas DOME.
Inom EU finns en gemensam databas för miljöövervakning, EmodNet som innefattar förenklade data för marint skräp inklusive mikroskräp. EmodNet skördar återkommande data hos Ices DOME.
Den insats som genomfördes 2020 där mikroskräpsprover samlades in i samband med övervakningen av farliga ämnen i sediment ska enligt plan testas på nytt 2027 i kustnära ackumulationsbottnar.
Övervakning av tillförsel av mikroplast till havet via utgående vatten från avloppsreningsverk kommer att bygga på data insamlad i enlighet med den svenska implementeringen av EU:s reviderade avloppsdirektiv. Många delar återstår i EU-arbetet innan en detaljerad specificering av omfattning och metodik kan göras för svenska förhållanden.
Den metod för övervakning av plastpellets och mesoskräp på stränder som testades för pellets på östkusten under 2024 visade sig inte vara lämplig för svenska förhållanden. Dels är metoden fysiskt krävande för utförarna samt utformad för rena sandstränder som endast förekommer i fåtal i programmet för Skräp på stränder. Dels hittades endast en plastpellet vid testet av metoden som utfördes på två stränder tre gånger under ett år. Samma metod används även på fyra stränder i ett och samma område på västkusten vid ett tillfälle under sommaren. Inte heller på dessa stränder hittades några pellets.
Vad styr vad som ska övervakas och hur används data?
Vad Sverige ska övervaka styrs av en rad nationella och internationella lagstiftningar, rapporteringskrav och konventioner. Dessa styr också hur övervakningsdata ska användas för att följa upp och bedöma statusen i den akvatiska miljön.
I de fall det saknas metoder för att bedöma status baserat på övervakningsdata pågår oftast ett utvecklingsarbete i internationella expertgrupper där svenska experter deltar. Att bedömningsmetoder saknas kan ibland bero på brister i data och i andra fall på svårigheter att fastställa gränser för bedömning av status
Vattendirektivet är implementerat i svensk lagstiftning genom vattenförvaltningsförordningen. I kap. 7 i förordningen anges det att övervakning av vattnets tillstånd ska genomföras i enlighet med direktivets artikel 8 och artikel 3 i direktiv 2008/105/EG. I vattendirektivet artikel 8 hänvisas till bilaga V. I denna bilaga beskrivs bland annat vilka kvalitetsfaktorer som ska övervakas samt hur övervakningsprogrammen ska utformas.
I kap 3 i vattenförvaltningsförordningen anges att det ska göras en kartläggning av mänsklig verksamhets påverkan på ytvattnet med hänvisning till artikel 5 och bilaga II i vattendirektivet. Enligt direktivets bilaga II, avsnitt 1.4 och 1.5 ska en påverkansanalys och riskbedömning genomföras. Resultat från påverkansanalysen och den efterföljande riskbedömningen ska ligga till grund för övervakningsprogrammets riskbaserade utformning (avsnitt 1.3 i bilaga V). I bilaga II
Här framgår att påverkansanalysen ska omfatta följande:
information om typ och omfattning av den betydande antropogena påverkan som ytvattenförekomsterna i varje avrinningsdistrikt kan komma att utsättas för, däribland:
- Skräp
Bedömning
Statusklassificering och bedömning genomförs utifrån föreskrifterna
- HVMFS 2019:25 - om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten
- HVMFS 2017:20 om kartläggning och analys av ytvatten.
Havsmiljödirektivet är implementerat i svensk lagstiftning genom havsmiljöförordningen. I 22 § i förordningen anges det att övervakning av havets miljötillstånd bland annat ska genomföras i enlighet med direktivets Bilaga III, tabell 2. Här framgår att följande bör övervakas och bedömas:
- Intensitet och geografisk och tidsmässig variation i Tillförsel av avfall (fastavfall, inbegripet mikroavfall)
Hur god miljöstatus definieras och vilka indikatorer som används för att definiera god miljöstatus regleras genom HaV:s föreskrifter:
Föreskrifterna bygger på EU:s Kommissionsbeslut
Pdf, 580.1 kB. om bland annat fastställande av kriterier och metodstandarder för god miljöstatus i marina vatten och specifikationer och standardiserade metoder för övervakning, i de fall det finns svenska data och en indikator med tillhörande tröskelvärde.
I kommissionsbeslutet framgår vilka kriterier som ska (obligatoriska) eller kan (kompletterande) användas vid bedömning och det ges även riktlinjer för övervakning. De kompletterande kriterierna är endast relevanta om det finns en risk att inte uppnå god miljöstatus eller om de behövs för att komplettera bedömningen enligt de obligatoriska kriterierna. Kommissionen publicerar även vägledningar för övervakning, bedömning och rapportering.
Marint mikroskräp ingår i deskriptor 10 och:
Det obligatoriska kriteriet D10C2:
Sammansättning, mängd och rumslig fördelning för mikroskräp längs kusterna, i vattnets ytskikt och i havsbottnens sediment ligger på nivåer som inte orsakar skador på kust- och havsmiljön.
Mikroskräp ska övervakas i vattenpelarens ytskikt och i havsbottens sediment och kan dessutom övervakas längs kusten. Mikroskräp ska övervakas på ett sätt som kan relateras till punktkällor för tillförsel (såsom hamnar, fritidsbåthamnar, avloppsreningsverk, dagvatten), när detta är möjligt
Vad ska mätas:
- Mängd mikroskräp per kategori i antal föremål och vikt i gram (g):
- per kvadratmeter (km2) för vattenpelarens ytskikt
- per kilogram (torrvikt) (kg) av sediment för kusten och för havsbotten
Bedömning
Det saknas ännu en indikator för bedömning av mikroskräp.
Alla indikatorer och miljökvalitetsnormer finns beskrivna i föreskrifterna HVMFS 2012:18.
Havsplanering genomförs i Sverige utifrån kraven i havsplaneringsförordningen och är till för att visa hur havet utanför kustzonen ska användas effektivt och hållbart, nu och i framtiden.
I havsplaneringen görs en miljöbedömning för att studera havsplanernas konsekvenser för havsmiljön. Det är en del i tillämpningen av ekosystemansatsen. Syftet med miljöbedömningen är bland annat att integrera miljöaspekter i havsplanerna för att främja en hållbar utveckling.
HaV har utvecklat ett planeringsverktyg som heter Symphony för att rumsligt uppskatta miljöpåverkan och känslighet i ekosystemen. Övervakningen av mikroskräp är relevant för havsplaneringen och data kan ingå i underlag för uppdatering av datalager i Symphony.
Som part i Helsingforskonventionen ska Sverige delta i arbetet med att skydda Östersjön samt följa de rekommendationer som tas fram inom konventionen.
Data på mikroskräp ingår i Helcoms övervakningsprogramLitter microparticle abundance/volume.
I Baltic Sea Action Plan (BSAP) bidrar data på mikroskräp till att följa upp mål under tema Hazardous Substances and litter: No harm to marine life from litter.
Bedömning
Inom Helcom har medlemsländerna enats om de indikatorer med gränsvärden som ska användas vid regional bedömning av Östersjöns tillstånd (core indicators). I nuläget saknas en indikator för mikroskräp. Dock gjordes en kvalitativ bedömning av marint skräp i State of the Baltic Sea – Third HELCOM holistic assessment 2016-2021.
Som part i Ospar-konventionen ska Sverige delta i arbetet med att skydda Nordsjön samt följa de beslut, rekommendationer och överenskommelser som tas fram inom konventionen.
Övervakning av marint skräp ingår i OSPAR CEMP som är en del i Joint Assessment and Monitoring Programme (JAMP).
I North East Atlantic Environmental Strategy framgår att ett övergripande mål inom Ospar är att mängden skräp i havet ska reduceras till nivåer som inte orsakar skada på den marina miljön. Det har även tagits fram en regional aktionsplan för marint skräp inom Ospar.
Bedömning
Ospar har antagit en gemensam indikator för mikroskräp i sediment.
Svenska miljökvalitetsmålen
För att följa upp de svenska miljökvalitetsmålen behövs dataunderlag. Övervakning av marint skräp ger underlag till preciseringarna om god miljöstatus i
Hav i balans samt levande kust och skärgård.
De svenska miljömålen följs upp genom en årlig uppföljning på nationell och regional nivå. Det görs även en fördjupad utvärdering vart fjärde år.
Mer information om miljökvalitetsmålen
Agenda 2030
Av FN:s 17 globala miljömål kan data på marint skräp användas för att följa upp mål 14 – Hav och marina resurser. Marint skräp tillsammans med andra miljödata kan användas för att följa upp delmålet 14.1:
"Till 2025 förebygga och avsevärt minska alla slags föroreningar i havet, i synnerhet från landbaserad verksamhet, inklusive marint skräp och tillförsel av näringsämnen."
