Farliga ämnen i sediment
Övervakning av den marina miljön ger underlag för att bedöma och följa utvecklingen av miljöns tillstånd och de miljöförändringar som uppstår till följd av mänskliga aktiviteter. Insamlade data kommer till användning i förvaltningen av havet och våra marina ekosystem.

Fotot är taget vid provtagning i en djuphåla i östra Egentliga Östersjön. Här sker en kontinuerlig sedimentation av finkornigt material och platsen är en sänka för miljöföroreningar. Foto: Sveriges Geologiska Undersökning (SGU)
Övergripande information
Många metaller och organiska föroreningar binds till partiklar och sedimenterar till botten. Med tiden överlagras bottnarna av nytt sediment. Sediment är därför ett lämpligt material att övervaka för att följa belastningen av farliga ämnen. Övervakning av sediment utförs av olika utförare, i både kust och utsjön.
Syftet med övervakningen är att följa upp status och trender av farliga ämnen i sediment, samt effekter av förbud och utsläppsminskningar. Mätdata från lokalt opåverkade områden kan användas som referens till data från mer påverkade kustområden.
Övervakningen ger underlag för att följa upp nationella miljökvalitetsmål samt status, trender och åtgärdsarbete inom vatten- och havsmiljöförvaltning. Mätdata används även för internationella utvärderingar som utförs inom Helsingforskonventionen (HELCOM) och Oslo-Pariskonventionen (OSPAR).
Havs- och vattenmyndigheten ansvarar för nationell övervakning av sediment. Länsstyrelserna ansvarar för övervakning på regional nivå. Inom verksamhetsutövares recipientkontroll övervakas framför allt kustområden som är lokalt påverkade av mänskliga aktiviteter.
- Nationell akvatisk övervakning
- Regional miljöövervakning
- Verksamheters recipientkontroll
- Tillfälliga mätkampanjer som till exempel screeningar,SGU:s karteringar och forskningsprojekt.
- Se även regeringsuppdraget Kartläggning av föroreningar i sediment i svenska vattendrag, sjöar och kustområden
Mätningar i sediment finns sedan 1970-talet. Den nationella övervakningen i utsjösediment startade år 2003.
Vad Sverige övervakar styrs bland annat av olika EU-lagstiftningar som ställer samma krav på alla EU:s medlemsstater (se Vad styr vad som ska övervakas och hur används data?).
Sveriges övervakning är även samordnad med övriga länder inom havskonventionerna Helcom och Ospar.
Sverige deltar aktivt i expertgrupper inom Helcom och Ospar som samordnar och bidrar till utvecklingen av ländernas övervakning och bedömningsmetoder.
Beskrivning av övervakning
Urvalet av ämnen som mäts i det nationella övervakningsprogrammet baseras på de ämnesgrupper där det finns globala (Stockholmskonventionen) eller regionala uppföljningskrav (vattendirektivet, havsmiljödirektivet, Helcom och Ospar) samt ämnen som har ett sådant användnings- eller spridningsmönster att de förväntas anrikas i sediment.
I det nationella programmet har hittills bland annat följande ämnesgrupper mätts:
- Grundämnen inklusive metaller (till exempel Cd, Pb, Hg, Cu och Zn)
- Per- och polyfluorerade alkylsubstanser (PFAS)
- Biocider, som använts i båtbottenfärger (till exempel TBT och cybutryn/irgarol)
- Bekämpningsmedel (till exempel DDT, HCH och HCB)
- Bromerade flamskyddsmedel (till exempel HBCDD och PBDE)
- PAH (till exempel antracen och fluoranten)
- Dioxiner och furaner
- Polyklorerade bifenyler (PCB)
- Klorerade paraffiner
Den löpande provtagningen kompletteras ibland med screeningar av ytterligare ämnen och ämnesgrupper för att se om dessa återfinns i utsjösediment. Beroende på resultat kan sedan dessa ämnen komma att inkluderas i den löpande övervakningen.
Dessutom mäts stödvariabler som används för att tolka data eller behövs för statusbedömning
- Totalt kol och väte
- Totalt organiskt kol
- Stabila isotoper av kol och väte
- Litium
- Aluminium
Mer information finns i den sakrapport om miljögifter i utsjösediment som publiceras av SGU efter varje mätkampanj.
Den nationella övervakningen av sediment startade 2003 och genomförs vart sjätte år (2026, 2032 osv.). De 16 stationerna i utsjön täcker in de största havsbassängerna längs den svenska kusten. Stationerna är placerade så att de så långt som möjligt är opåverkade av lokala utsläpp. Detta möjliggör uppföljning av storskaliga förändringar och diffus påverkan, till exempel via långväga transport. Mätdata från stationerna i utsjön kan även användas som referens till mätdata från områden som är påverkade av lokala utsläpp från mänskliga aktiviteter. Planering pågår för att även övervaka sediment i kustområden som är utvalda för kontrollerande övervakning.
Den regionala övervakningen i sediment har varierande rumslig och tidsmässig täckning. Den regionala övervakningen utförs ofta i syfte att klassificera kemisk eller ekologisk status i vattenförekomster med lokala utsläppskällor. Sedimentundersökningar utförs även inom recipientkontrollen för att följa upp miljöpåverkan från miljöfarliga verksamheter. Endast en del av dessa undersökningar är löpande och har resultat som tillgängliggörs via datavärd.
Provtagningen av sediment genomförs i ackumulationsbottnar, det vill säga i bottnar som har en kontinuerlig sedimentpåbyggnad. Det översta sedimentlagret samlas in med en rörhämtare. Ibland skiktas sedimentpropparna i fält för att undersöka hur belastningen av miljögifter varierat över tid.
De metoder som används vid sedimentprovtagning, provbehandling, provförvaring, provberedning samt för kemiska analyser finns beskrivna i övervakningsmanualen:
Övervakningsmanualen uppdateras regelbundet för att överensstämma med vägledningsdokument som tas fram av EU och inom havskonventionerna Ospar och Helcom.
Provtagning genomförs av personal som har hög fältkompetens och som har god kunskap om sedimentövervakning. De kemiska analyserna görs av Swedac-ackrediterade laboratorier med lång erfarenhet av sedimentanalyser. Kvalitetssäkringsrutinerna ser olika ut vid olika laboratorier. För detaljer hänvisas till respektive laboratoriums anvisningar.
Analysdata för metaller och organiska miljögifter i sediment från den nationella miljöövervakningen lagras hos
Sveriges geologiska undersökning (SGU) som är nationell datavärd för miljögifter.
Datavärden tar också emot data från exempelvis regional miljöövervakning och från recipientkontrollprogram. Data i datavärdskapet är tillgängliga och är möjliga att ladda ner utan kostnad. Data från den nationella miljöövervakningen rapporteras även vidare till
och data hämtas därifrån till
Den nationella övervakningen utvecklas kontinuerligt, bland annat när det gäller vilka ämnen som ska analyseras. Inom vatten- och havsmiljöförvaltningen finns ett behov av att utöka övervakning av sediment i kustområden. Det gäller särskilt i utpekade områden för kontrollerande övervakning. Övervakning av farliga ämnen och mikroskräp i kustsediment planeras att starta 2027.
Se även övervakningsprogram Mikroskräp.
Vad styr vad som ska övervakas och hur används data?
Vad Sverige ska övervaka styrs av en rad nationella och internationella lagstiftningar, rapporteringskrav och konventioner. Dessa styr också hur övervakningsdata ska användas för att följa upp och bedöma statusen i den akvatiska miljön.
I de fall det saknas metoder för att bedöma status baserat på övervakningsdata pågår oftast ett utvecklingsarbete i internationella expertgrupper där svenska experter deltar. Att bedömningsmetoder saknas kan ibland bero på brister i data och i andra fall på svårigheter att fastställa gränser för bedömning av status
Vattendirektivet är implementerat i svensk lagstiftning genom vattenförvaltningsförordningen, I kap. 7 i förordningen anges det att övervakning av vattnets tillstånd ska genomföras i enlighet med direktivets artikel 8 och artikel 3 i direktiv 2008/105/EG. I vattendirektivet artikel 8 hänvisas till bilaga V.
I denna bilaga beskrivs bland annat vilka kvalitetsfaktorer som ska övervakas samt hur övervakningsprogrammen ska utformas. Enligt avsnitt 1.3 i bilaga V ska kontrollerande övervakning ge underlag för bedömning av det allmänna tillståndet och långsiktiga förändringar inom ett vattendistrikt. Operativ övervakning ska ge underlag för fastställande av ekologisk och kemisk status i en vattenförekomst eller grupp av vattenförekomster samt bedöma förändringar av statusen som åtgärdsprogrammen resulterar i. .
I avsnitt 1.3, bilaga V, framgår att övervakning av farliga ämnen i kustvatten ska omfatta:
- alla prioriterade förorenande ämnen som släpps ut, samt andra förorenande ämnen som släpps ut i betydande mängd
Hur bedömning av prioriterade ämnen och särskilda förorenande ämnen ska genomföras regleras genom HaV:s föreskrifter HVMFS 2019:25.
För ämnen som tenderar att ackumuleras i sediment eller biota ställs kompletterande krav på övervakning av trender genom det så kallade Prioämnesdirektivet (Direktiv 2000/60/EG).
I en vägledning från HaV (rapport 2016:26) beskrivs ett lämpligt tillvägagångssätt för att klassificera ekologisk status och kemisk ytvattenstatus avseende miljögifter.
Bedömning
Statusklassificering utförs enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter HVMFS 2019:25. Uppmätta halter av prioriterade ämnen och SFÄ jämförs mot bedömningsgrunder som listas i bilaga 6 repektive bilaga 5 till föreskrifterna.
Havsmiljödirektivet är implementerat i svensk lagstiftning genom havsmiljöförordningen., I 22 § i förordningen anges det att övervakning av havets miljötillstånd bland annat ska genomföras i enlighet med direktivets bilaga III, tabell 2.
Här framgår att följande bör övervakas och bedömas:
- Tillförsel av andra ämnen (till exempel syntetiska ämnen, icke syntetiska ämnen, radionuklider) – diffusa källor, punktkällor, atmosfärisk deposition, akuta händelser
Vid bedömning av belastningarna bör hänsyn tas till deras nivåer i den marina miljön och, i tillämpliga fall, tillförselgraden (från landbaserade eller atmosfäriska källor) till den marina miljön.
Hur god miljöstatus definieras och vilka indikatorer som används för att definiera god miljöstatus regleras genom HaV:s föreskrifter HVMFS 2012:18.
Föreskrifterna bygger på EU:s kommissionsbeslut om att fastställa kriterier och metodstandarder för god miljöstatus i marina vatten, samt specifikationer och standardiserade metoder för övervakning av god miljöstatus, i de fall det finns svenska data och en indikator med tillhörande tröskelvärde.
I kommissionsbeslutet framgår vilka kriterier som ska (obligatoriska) eller kan (kompletterande) användas vid bedömning och det ges även riktlinjer för övervakning. De kompletterande kriterierna är endast relevanta om det finns en risk att inte uppnå god miljöstatus eller om de behövs för att komplettera bedömningen enligt de obligatoriska kriterierna.
Koncentrationer av farliga ämnen ingår i deskriptor 8 och det obligatoriska kriteriet D8C1:
D8C1 – Inom kust- och territorialvattnen överskrider halterna av främmande ämnen inte följande tröskelvärden:
- För främmande ämnen och värden som bestämts i enlighet med direktiv 2000/60/EG, eller andra ämnen grundat på en riskbedömning.
- För dessa främmande ämnen ska den matris och de tröskelvärden som används för bedömningen vara representativa för de mest känsliga arterna och spridningsvägarna, inklusive hälsorisker för människor genom exponering via näringskedjan.
Övervakningen av farliga ämnen ska utföras i enlighet med kraven i direktiv 2000/60/EG. Information om de vägar (atmosfäriska, land- eller havsbaserade) genom vilka främmande ämnen når den marina miljön ska samlas in, när så är möjligt.
Bedömning
Halter av farliga ämnen i sediment ingår i en svensk indikator enligt HVMFS 2012:18:
Det finns även en miljökvalitetsnorm för tillförsel av farliga ämnen (B.1) med en indikator (B.1.1).
B1 – Tillförsel av farliga ämnen från mänsklig verksamhet ska minska tills den inte orsakar halter av farliga ämnen som förhindrar att god miljöstatus upprätthålls eller nås.
Förordning (EU) 2024/1991 om restaurering av natur och om ändring av förordning (EU) 2022/869
Bedömning
Tillståndet och trenden för tillståndet i livsmiljötyperna och kvaliteten och trenden i kvalitet hos livsmiljöerna för de arter som avses i artiklarna 4 och 5 i de områden som är föremål för restaureringsåtgärder på grundval av den övervakning som avses i artikel 15.3.
Havsplanering genomförs i Sverige utifrån kraven i havsplaneringsförordningen och är till för att visa hur havet utanför kustzonen ska användas effektivt och hållbart, nu och i framtiden.
I havsplaneringen görs en miljöbedömning för att studera havsplanernas konsekvenser för havsmiljön. Det är en del i tillämpningen av ekosystemansatsen. Syftet med miljöbedömningen är bland annat att integrera miljöaspekter i havsplanerna för att främja en hållbar utveckling.
HaV har utvecklat ett planeringsverktyg som heter Symphony för att rumsligt uppskatta miljöpåverkan och känslighet i ekosystemen. Övervakningen av farliga ämnen i sediment är relevant för havsplaneringen och data kan ingå i underlag för uppdatering av datalager i Symphony.
Som part i Helsingforskonventionen ska Sverige delta i arbetet med att skydda Östersjön samt följa de rekommendationer som tas fram inom konventionen.
Farliga ämnen i sediment ingår i Helcoms övervakningsmanual
I Baltic Sea Action Plan (BSAP) bidrar data på farliga ämnen I sediment till att följa upp mål under tema Hazardous Substances and litter: Concentrations of hazardous substances close to natural levels.
Bedömning
Inom Helcom har medlemsländerna enats om indikatorer med gränsvärden som ska användas vid regional bedömning av Östersjöns tillstånd (core indicators).Bedömningar av halter i sediment görs för följande ämnen/ämnesgrupper:
- Polybromerade difenyletrar (PBDE:s) – Halter av PBDE:s i biota (i första hand) och sediment (i andra hand om biotadata saknas).
- Hexabromocyklododekan (HBCDD) – Halter av HBCDD i fisk och sediment.
- Metaller - Halter av bly (Pb), kadmium (Cd), koppar (Cu) och kvicksilver (Hg) i biota och sediment.
- Polyaromatiska kolväten (PAH) och deras metaboliter – Halter av PAH:er, representerat av benzo(a)pyren, antracen och fluoranten.
- TBT och imposex – Effekter av tributyltenn på biota samt halter i sediment och vatten.
Dessa indikatorer användes senast för att bedöma Östersjöns tillstånd i State of the Baltic Sea – Third HELCOM holistic assessment 2016-2021 – Hazardous substances.
Som part i Ospar-konventionen ska Sverige delta i arbetet med att skydda Nordsjön samt följa de beslut, rekommendationer och överenskommelser som tas fram inom konventionen.
Övervakning av farliga ämnen ingår i Ospar Cemp som är en del i Joint Assessment and Monitoring Programme (JAMP) tema H – Hazardous substances.
I North East Atlantic Environmental Strategy framgår att ett övergripande mål är att förhindra förorening av havet genom att minska utsläppen av farliga ämnen, med det slutliga målet att uppnå koncentrationer nära bakgrundsvärdet för naturligt förekommande ämnen och nära noll för syntetiskt framställda substanser.
Bedömning
Inom Ospar görs bedömningar av halter i sediment för följande ämnen/ämnesgrupper - common indicators. Bedömningsgrunderna (EAC) för sediment har varierande ursprung och inkluderar bland annat omräkningar från vattenvärden och amerikanska Effect-range low-värden.
Den senaste heltäckande bedömningen gjordes i OSPAR QSR 2023
Trender och bedömningar för enskilda stationer uppdateras årligen och går att följa på denna sida.
Svenska miljökvalitetsmålen
Dataunderlag behövs för att följa upp de svenska miljökvalitetsmålen. Övervakningen av farliga ämnen i sediment ger underlag till preciseringarna om sammanlagd exponering för kemiska ämnen, god miljöstatus, god ekologisk och kemisk status samt ekosystemtjänster i
De svenska miljömålen följs upp genom en årlig uppföljning på nationell och regional nivå. Det görs även en fördjupad utvärdering vart fjärde år.
Mer information om miljökvalitetsmålen
Agenda 2030
Av FN:s 17 globala miljömål kan mätningar av farliga ämnen i sediment användas för att följa upp mål 14 Hav och marina resurser. Tillsammans med andra miljödata kan mätningarna användas för att följa upp delmålet 14.1:
"Till 2025 förebygga och avsevärt minska alla slags föroreningar i havet, i synnerhet från landbaserad verksamhet, inklusive marint skräp och tillförsel av näringsämnen."