Farliga ämnen i sediment

Urvalet av ämnen som mäts i det nationella övervakningsprogrammet baseras på de ämnesgrupper där det finns globala (Stockholmskonventionen) eller regionala uppföljningskrav (vattendirektivet, havsmiljödirektivet, Helcom, Ospar) samt ämnen som har ett sådant användnings- eller spridningsmönster att de kan förväntas anrikas i sediment.

I det nationella programmet har hittills bland annat följande ämnesgrupper mätts:

• Grundämnen inklusive metaller (till exempel Cd, Pb, Cu, Zn)
• Biocider, som använts i båtbottenfärger (till exempel TBT och cybutryn/irgarol)
• Bekämpningsmedel (DDT, HCH, HCB med flera)
• Bromerade flamskyddsmedel (till exempel HBCDD och PBDE)
• PAH (till exempel antracen, fluoranten)
• Dioxiner och furaner
• PCB
• Högfluorerade ämnen (PFAS)

Den löpande provtagningen kan också kompletteras med screening av ytterligare ämnen och ämnesgrupper för att se om dessa återfinns i utsjösediment. Beroende på resultat kan sedan dessa ämnen komma att inkluderas i den löpande övervakningen.

Dessutom mäts stödvariabler som används för att tolka data:

• Totalt kol och väte
• Totalt organiskt kol
• Stabila isotoper av kol och väte
• Litium
• Aluminium
  

Mer information finns i den sakrapport om miljögifter i utsjösediment som publiceras av SGU efter varje mätkampanj.

• Den nationella övervakningen genomförs vart 5:e till 6:e år. De 16 olika stationerna täcker in de största havsbassängerna längs svenska kusten. Varje bassäng har en relativt homogen sammansättning och de prover som tas vid varje plats anses vara representativa för hela stationen. Eftersom man på nationell nivå vill följa storskaliga förändringar och diffus påverkan till exempel via långväga transport är provtagningsstationerna placerade så att de så långt som möjligt är opåverkade av lokala utsläpp. Detta gör resultaten lämpliga att använda som referenslokaler till de lokala och regionala undersökningarna.
• De regionala undersökningarna av miljöfarliga ämnen i sediment har varierande rumslig och tidsmässig täckning och är i huvudsak punktinsatser i mer påverkade områden i anslutning till städer, hamnar, industrier, avloppsreningsverk eller flodmynningar.
• Sedimentundersökningar görs också inom ramen för verksamheters recipientkontroll för att följa upp de utsläppsvillkor som ställts i verksamheternas tillstånd. Endast en del av dessa undersökningar är löpande och har resultat som tillgängliggörs via datavärd.
• I SGU:s kartvisare Miljöövervakning, havs och sjösediment redovisas den data som samlas in inom ramen för nationell- regional- och lokal miljöövervakning.

Provtagningen av sediment genomförs i ackumulationsbottnar, det vill säga i bottnar som har en kontinuerlig sedimentpåbyggnad. För att på olika stationer få sedimentskikt som representerar ungefär samma tidsperiod tas proverna med rörhämtare med möjlighet till skiktning av sedimentpropparna i fält. Analys av farliga ämnen görs i det översta sedimentlagret (0–2 cm). Uttagna ytprover från samma station sammanförs och homogeniseras innan de fryses in i väntan på kemiska analyser vid anlitade laboratorier.

De metoder som används vid sedimentprovtagning, provbehandling, provförvaring, provberedning samt för analyser av organiska substanser och grundämnen finns beskrivna i följande undersökningstyper:

• Organiska miljögifter i sediment
• Metaller i sediment

Undersökningstyperna uppdateras regelbundet för att överensstämma med de vägledningsdokument som tas fram inom havskonventionerna Ospar och Helcom.

Provtagning ska genomföras av personal som har hög fältkompetens och som har god kunskap om verksamheten. Kontakt upprätthålls muntligen såväl som skriftligen med instruktioner som ses över inför varje fältkampanj. För att precisionen och jämförbarheten mellan stationerna ska vara så god som möjligt, provtas endast de översta lagren sediment med en kornstorlek < 63 μm. Provtagningsplatserna undersöks noggrant med undervattenskamera och sedimentprovtagning innan sedimentkärnan för analys av farliga ämnen tas.

De kemiska analyserna görs av Swedac-ackrediterade laboratorier med lång erfarenhet av analys av sediment. Kvalitetssäkringsrutinerna ser olika ut vid olika laboratorier. För detaljer hänvisas till respektive laboratoriums anvisningar.

Analysdata för metaller och organiska miljögifter i sediment från den nationella miljöövervakningen lagras hos Sveriges geologiska undersökning, SGU som är nationell datavärd för miljögifter .

Datavärden tar också emot data från exempelvis regional miljöövervakning och från recipientkontrollprogram så en del sådana data finns också tillgängliga här.

Data i datavärdskapet är tillgängliga och är möjliga att ladda ner utan kostnad.

Data från den nationella miljöövervakningen rapporteras också till Ices.

Den nationella övervakningen utvecklas kontinuerligt med avseende på vilka ämnen som analyseras.

Vattendirektivet är implementerat i svensk lagstiftning genom vattenförvaltningsförordningen, I kap. 7 i förordningen anges det att övervakning av vattnets tillstånd ska genomföras i enlighet med direktivets artikel 8 och artikel 3 i direktiv 2008/105/EG. I vattendirektivet artikel 8 hänvisas till bilaga V.

I denna bilaga beskrivs bland annat vilka kvalitetsfaktorer som ska övervakas samt hur övervakningsprogrammen ska utformas. Enligt avsnitt 1.3 i bilaga V ska kontrollerande övervakning ge underlag för bedömning av det allmänna tillståndet och långsiktiga förändringar inom ett vattendistrikt. Operativ övervakning ska ge underlag för fastställande av ekologisk och kemisk status i en vattenförekomst eller grupp av vattenförekomster samt bedöma förändringar av statusen som åtgärdsprogrammen resulterar i. .

I avsnitt 1.3, bilaga V, framgår att övervakning av farliga ämnen i kustvatten ska omfatta:

• alla prioriterade förorenande ämnen som släpps ut, samt andra förorenande ämnen som släpps ut i betydande mängd

Hur bedömning av prioriterade ämnen och särskilda förorenande ämnen ska genomföras regleras genom HaV:s föreskrifter HVMFS 2019:25.

För ämnen som tenderar att ackumuleras i sediment eller biota ställs kompletterande krav på övervakning av trender genom det så kallade Prioämnesdirektivet (Direktiv 2000/60/EG).

Läs mer i handbok för övervakning enligt vattenförvaltningsförordningen.

Bedömning

• Prioriterade ämnen används för att bedöma kemisk status ut till 12 nautiska mil utanför baslinjen, medan SFÄ ingår i bedömningen av ekologisk status ut till 1 nautisk mil.
• Klassning av kemisk status och särskilda förorenande ämnen (SFÄ) ska göras enligt HaV:s föreskrifter HVMFS 2019:25. Bedömningen av kemisk status baseras på koncentrationen av de ämnen och i förhållande till de gränsvärden som listas i bilaga 6 till föreskrifterna. Bedömningen av SFÄ baseras på koncentrationen av de ämnen och i förhållande till de gränsvärden som listas i bilaga 5 till föreskrifterna.

Havsmiljödirektivet är implementerat i svensk lagstiftning genom havsmiljöförordningen., I 22 § i förordningen anges det att övervakning av havets miljötillstånd ska genomföras i enlighet med direktivets bilaga III, tabell 2.

Här framgår att följande bör övervakas och bedömas:

• Tillförsel av andra ämnen (till exempel syntetiska ämnen, icke syntetiska ämnen, radionuklider) – diffusa källor, punktkällor, atmosfärisk deposition, akuta händelser

Vid bedömning av belastningarna bör hänsyn tas till deras nivåer i den marina miljön och, i tillämpliga fall, tillförselgraden (från landbaserade eller atmosfäriska källor) till den marina miljön.

Hur god miljöstatus definieras och vilka indikatorer som används för att definiera god miljöstatus regleras genom HaV:s föreskrifter HVMFS 2012:18. Föreskrifterna bygger på EU:s kommissionsbeslut   Pdf, 580.1 kB.bland annat att fastställa kriterier och metodstandarder för god miljöstatus i marina vatten och specifikationer och standardiserade metoder för övervakning, i de fall det finns svenska data och en indikator med tillhörande tröskelvärde.

I kommissionsbeslutet framgår vilka kriterier som ska (primära) eller kan (sekundära) användas vid bedömning och det ges även riktlinjer för övervakning. De sekundära kriterierna är endast relevanta om det finns en risk att inte uppnå god miljöstatus eller om de behövs för att komplettera bedömningen enligt de primära kriterierna.

Koncentrationer av farliga ämnen ingår i deskriptor 8 och det primära kriteriet D8C1:

• D8C1 – Inom kust- och territorialvattnen överskrider halterna av främmande ämnen inte följande tröskelvärden:
• För främmande ämnen och värden som bestämts i enlighet med direktiv 2000/60/EG, eller andra ämnen grundat på en riskbedömning.
• För dessa främmande ämnen ska den matris och de tröskelvärden som används för bedömningen vara representativa för de mest känsliga arterna och spridningsvägarna, inklusive hälsorisker för människor genom exponering via näringskedjan.

Övervakningen av farliga ämnen ska utföras i enlighet med kraven i direktiv 2000/60/EG. Information om de vägar (atmosfäriska, land- eller havsbaserade) genom vilka främmande ämnen når den marina miljön ska samlas in, när så är möjligt.

Bedömning

Halter av farliga ämnen i sediment ingår i en svensk indikator enligt HVMFS 2012:18:

8.1 A Halter av farliga ämnen

Koncentrationen av ämnet i sediment eller biota används för jämförelse med tröskelvärde. Koncentrationen avser medelvärde och beräknas per provtagningslokal. Tröskelvärdet klaras när medelvärdet understiger tröskelvärdet.

Havsplanering genomförs i Sverige utifrån kraven i havsplaneringsförordningen och är till för att visa hur havet utanför kustzonen ska användas effektivt och hållbart, nu och i framtiden.

I havsplaneringen görs en miljöbedömning för att studera havsplanernas konsekvenser för havsmiljön. Det är en del i tillämpningen av ekosystemansatsen. Syftet med miljöbedömningen är bland annat att integrera miljöaspekter i havsplanerna för att främja en hållbar utveckling.

Bedömning

HaV har utvecklat ett planeringsverktyg som heter Symphony för att rumsligt uppskatta miljöpåverkan och känslighet i ekosystemen. Med Symphony kan den sammanlagda, kumu­lativa, miljöpåverkan från olika belastningar visas utifrån nuläge, framtids­bild eller förändringar genom planeringen. Med kumulativ miljöpåverkan menas den sammanlagda belastningen från olika mänskliga verksamheter på växt- och djurliv i havet.

Underlag för farliga ämnen i sediment går att ladda hem här.

Det sker en löpande utveckling av såväl metoden som den övervakning som ger underlag till verktyget.

Som part i Helsingforskonventionen ska Sverige delta i arbetet med att skydda Östersjön samt följa de rekommendationer som tas fram inom konventionen.

Farliga ämnen i sediment ingår i HELCOM Monitoring Manual i underprogrammet Contaminants in sediment.

I Baltic Sea Action Plan (BSAP) bidrar data på farliga ämnen I sediment till att följa upp mål under tema Hazardous Substances and litter: Concentrations of hazardous substances close to natural levels.

Bedömning

Inom Helcom har medlemsländerna enats om indikatorer med gränsvärden som ska användas vid regional bedömning av Östersjöns tillstånd (core indicators).Bedömningar av halter i sediment görs för följande ämnen/ämnesgrupper:

• Hexabromocyclododekan (HBCDD)
• Polybromerade difenyletrar (PBDE)
• Polyaromatiska kolväten (PAH)
• Metallerna bly (Pb), kadmium (Cd) och kvicksilver (Hg)

Tröskelvärdena för sediment baseras på gränsvärdena för sediment från respektive EU Environmental Quality Standard (EQS)-dossier. EQS ger gränsvärden för ämnen i miljön. 

Dessa indikatorer användes senast för att bedöma Östersjöns tillstånd i State of the Baltic Sea – Second HELCOM holistic assessment 2011-2016 – Hazardous substances.

Som part i Ospar-konventionen ska Sverige delta i arbetet med att skydda Nordsjön samt följa de beslut, rekommendationer och överenskommelser som tas fram inom konventionen.

Övervakning av farliga ämnen ingår i Ospar Cemp som är en del i Joint Assessment and Monitoring Programme (JAMP) tema H – Hazardous substances.

I North East Atlantic Environmental Strategy framgår att ett övergripande mål är att förhindra förorening av havet genom att minska utsläppen av farliga ämnen, med det slutliga målet att uppnå koncentrationer nära bakgrundsvärdet för naturligt förekommande ämnen och nära noll för syntetiskt framställda substanser.

Bedömning

Inom Ospar görs bedömningar av halter i sediment för följande ämnen/ämnesgrupper - common indicators. Bedömningsgrunderna (EAC) för sediment har varierande ursprung och inkluderar bland annat omräkningar från vattenvärden och amerikanska Effect-range low-värden.

• Metallerna bly (Pb), kadmium (Cd) och kvicksilver (Hg)
• Polybromerade difenyletrar (PBDE)
• Polyaromatiska kolväten (PAH)
• Polyklorerade bifenyler (PCB)
• Organiska tennföreningar

Den senaste heltäckande bedömningen gjordes i OSPAR Intermediate Assessment. Resultatet från bedömningen finns att läsa här:

Resultatet från bedömningen finns att läsa här: Contaminants

Trender och bedömningar för enskilda stationer uppdateras årligen och går att följa på denna sida.

Svenska miljökvalitetsmålen

För att följa upp de svenska miljökvalitetsmålen behövs dataunderlag.

Övervakningen av farliga ämnen i sediment bidrar till att följa upp de nationella

• miljökvalitetsmålen Giftfri miljö och
• Hav i balans samt levande kust och skärgård,

speciellt preciseringarna om sammanlagd exponering för kemiska ämnen, god miljöstatus, god ekologisk och kemisk status samt ekosystemtjänster.

De svenska miljömålen följs upp genom en årlig uppföljning på nationell och regional nivå. Det görs även en fördjupad utvärdering vart fjärde år.

• HaV:s miljömålssida
• Naturvårdsverkets miljömålssida
• Sveriges miljömål.

Agenda 2030

Av FN:s 17 globala miljömål kan mätningar av farliga ämnen i sediment användas för att följa upp mål 14 Hav och marina resurser. Tillsammans med andra miljödata kan mätningarna användas för att följa upp delmålet 14.1:

• Till 2025 förebygga och avsevärt minska alla slags föroreningar i havet, i synnerhet från landbaserad verksamhet, inklusive marint skräp och tillförsel av näringsämnen.

Agenda 2030 på HaV:s webb