Skräp på stränder
Övervakning av den marina miljön ger underlag för att bedöma och följa utvecklingen av miljöns tillstånd och de miljöförändringar som uppstår till följd av mänskliga aktiviteter. Insamlade data kommer till användning i förvaltningen av havet och de marina resurserna.
Skräp från havet vid Ängklåvebukten på Saltö, Strömstads kommun Foto: Agnes Ytreberg
Övergripande information
Syftet med övervakningen är att mäta mängden skräp som hamnat på stränder antingen genom tillförsel från havet, eller från land. Det finns geografiska skillnader i vilken typ av skräp som återfinns men rep, snören och linor liksom cigarettfimpar, plastpåsar, engångsartiklar i plast och omslag till godis och glass med mera är vanliga skräpföremål på stränder. Vanligt är också plastbitar i olika storlekar som inte går att härleda till ett visst föremål.
Den övervägande delen av skräpet utgörs av plastmaterial (cirka 70-95 %). Effekter av skräp har kunnat påvisas genom exempelvis insnärjning av marina djur och genom intag av skräpföremål av fåglar, fiskar och evertebrater (ryggradslösa djur). Omfattningen och påverkan av effekterna är dock fortfarande föremål för forskning. Övervakningen kan också bidra till att mäta effekter av mänsklig påverkan samt åtgärder, genom att i detalj analysera förekomst av olika typer av skräpföremål.
Havs- och vattenmyndigheten
Nationell miljöövervakning
Övervakningen startade längs Skagerrak-kusten 2001 och längs Kattegatt och Östersjön 2014.
Vad Sverige övervakar styrs bland annat av olika EU-lagstiftningar som ställer samma krav på alla EU:s medlemsstater, se Hur data används.
Sveriges övervakning är samordnad med övriga länder inom havskonventionerna Helcom och Ospar, genom att följa de vägledningar som finns framtagna inom dessa.
EU:s expertgrupp för marint skräp har tagit fram en lista med skräpkategorier som bland annat kan göra det möjligt att jämföra resultat från de olika metoder för skräpmätningar som används i olika länder.
Sverige deltar aktivt i expertgrupper inom Helcom, Ospar, Ices och EU som samordnar och bidrar till utvecklingen av ländernas övervakning och bedömningsmetoder.
Beskrivning av övervakning
I provtagningarna mäts:
- Totalmängd skräp per 100 m strandsträcka (totalt antal och totalvikt/volym).
- Antal föremål av olika material (plast, trä, metall med mera.)
- Antal föremål inom enskilda kategorier (korkar, matförpackningar, fimpar och snus med mera.)
Utifrån skräpkategorierna kan källorna till skräpet eventuellt utrönas (rekreation, fiske, sjöfart med mera) men det är ofta problematiskt eftersom en kategori skräp kan ha flera olika ursprung. På samma sätt kan det möjligen klarläggas om skräpet huvudsakligen tillförts från havet eller om det kommer från strandbesökare. Strandens läge och typ (stadsnära eller naturnära) kan bidra till att avgöra detta.
Övervakningen utförs på 17 stränder läng Sveriges kust (figur 1). I Nordsjön (Skagerrak, Kattegatt och Öresund) övervakas åtta stränder, och i Östersjön nio stränder. Stränderna längs Västerhavet är sex utpekade referensstränder inom Ospar, och är utvalda för att spegla hur mycket skräp som spolas upp från havet då dessa inte påverkas av strandbesökare i någon högre grad (naturnära). För Västerhavet ingår även två stränder som omfattas av Helcoms indelning av havsbassänger. Även dessa är av naturnära strandtyp. Stränderna vid Östersjön är utvalda för att visa såväl stadsnära stränder med besökare (så kallade semi-urbana) såväl som naturnära stränder med huvudsaklig tillförsel av skräp från havet.
Mätningar ska göras fyra gånger per år och strand, men på grund av eventuell is och snö genomförs inte mätningar under vintern i Sverige. Stränderna övervakas under vår (april), sommar (juli) samt höst (oktober).
Figur 1: Karta över aktuella stränder och strandtyp år 2024.
Från och med år 2024 används EU:s vägledning för övervakning av marint skräp i europeiska vatten. Tidigare användes två olika metoder beroende på geografiskt område.
I Skagerrak användes Ospar-metoden och i Kattegatt och Östersjön användes Marlin-metoden som togs fram inom Marlin-projektet (2011-2013).. De båda metoderna är snarlika och kompatibla, men harmoniseringen att använda samma metod och skräplista som många andra EU-länder underlättar både insamlingen av data och analysen av resultaten.
Metoden går ut på att utföraren gåendes söker av en strandsträcka på 100 meter efter makroskräp, samt kategoriserar föremålen utifrån den EU-gemensamma listan. Skräpet som noteras samlas in och slängs.
Det genomförs interkalibreringsövningar och workshopar för att öva på och jämföra kategoriseringen av skräp.
Alla svenska data samlas i en svensk databas som drivs av Håll Sverige Rent.
Rådata kan fås efter förfrågan (info@hsr.se) och utvalda resultat presenteras på Håll Sverige Rent:s webb. Data får användas fritt. Ospar-data levereras även till Ospars regionala databas, senast en månad efter varje mättillfälle. Håll Sverige Rent levererar svenska data till Helcom och EU när de efterfrågas för internationella sammanställningar. Alla svenska data rapporteras även till den europeiska databasen EMODnet.
Det förekommer olika listor över skräpföremål och skräpkategorier. I Sverige används EU:s lista (Joint List of Litter Categories for Macrolitter Monitoring) som är tänkt att implementeras inom hela EU på sikt för att göra ländernas data enhetliga och jämförbara. Det finns listor inom Helcom och Ospar för hur nya och äldre data kan harmoniseras då det behövs.
Hur data används
Övervakningsdata används för att följa upp och bedöma tillståndet i miljön i enlighet med nationella och internationella krav och överenskommelser. I de fall det saknas metoder för att bedöma status baserat på övervakningsdata pågår oftast ett utvecklingsarbete i internationella expertgrupper där svenska experter deltar. Att bedömningsmetoder saknas kan ibland bero på brister i data och i andra fall på svårigheter att fastställa gränser för bedömning av status.
Vattendirektivet är implementerat i svensk lagstiftning genom vattenförvaltningsförordningen. I kap. 7 i förordningen anges det att övervakning av vattnets tillstånd ska genomföras i enlighet med direktivets artikel 8 och artikel 3 i direktiv 2008/105/EG. I vattendirektivet artikel 8 hänvisas till bilaga V. I denna bilaga beskrivs bland annat vilka kvalitetsfaktorer som ska övervakas samt hur övervakningsprogrammen ska utformas.
I kap 3 i vattenförvaltningsförordningen anges att det ska göras en kartläggning av mänsklig verksamhets påverkan på ytvattnet med hänvisning till artikel 5 och bilaga II i vattendirektivet. Enligt direktivets bilaga II, avsnitt 1.4 och 1.5 ska en påverkansanalys och riskbedömning genomföras. Resultat från påverkansanalysen och den efterföljande riskbedömningen ska ligga till grund för övervakningsprogrammets riskbaserade utformning (avsnitt 1.3 i bilaga V). I bilaga II.
Här framgår att påverkansanalysen ska omfatta följande:
Information om typ och omfattning av den betydande antropogena påverkan som ytvattenförekomsterna i varje avrinningsdistrikt kan komma att utsättas för, däribland skräp
Naturvårdsverkets Handbok 2007:3 Kartläggning och analys av ytvatten.
Bedömning
HaV har tagit fram en vägledning för hur påverkansanalysen ska genomföras. Den finns ännu bara som arbetsversion. Där finns även en lista över olika påverkansfaktorer som kan ingå i påverkansanalysen.
Havsmiljödirektivet är implementerat i svensk lagstiftning genom havsmiljöförordningen. I 22 § i förordningen anges det att övervakning av havets miljötillstånd bland annat ska genomföras i enlighet med direktivets Bilaga III, tabell 2.
Här framgår att följande bör övervakas och bedömas:
Intensitet och geografisk och tidsmässig variation i
- Tillförsel av avfall (fastavfall, inbegripet mikroavfall).
Hur god miljöstatus definieras och vilka indikatorer som används för att definiera god miljöstatus regleras genom HaV:s föreskrifter HVMFS 2012:18.
Föreskrifterna bygger på EU:s Kommissionsbeslut om bland annat fastställande av kriterier och metodstandarder för god miljöstatus i marina vatten och specifikationer och standardiserade metoder för övervakning, i de fall det finns svenska data och en indikator med tillhörande tröskelvärde. I kommissionsbeslutet framgår vilka kriterier som ska (obligatoriska) eller kan (kompletterande) användas vid bedömning och det ges även riktlinjer för övervakning. De kompletterande kriterierna är endast relevanta om det finns en risk att inte uppnå god miljöstatus eller om de behövs för att komplettera bedömningen enligt de obligatoriska kriterierna.
Marint makroskräp ingår i deskriptor 10 och:
Det obligatoriska kriteriet D10C1:
Sammansättning, mängd och rumslig fördelning av skräp längs kusterna, i vattnets ytskikt och på havsbotten ligger på nivåer som inte orsakar skador på kust- och havsmiljön.
Skräp ska övervakas längs kusten och kan dessutom övervakas i vattenpelarens ytskikt och på havsbotten. Information om källan till och spridningsvägen för skräp ska samlas in, när detta är möjligt.
Vad ska mätas:
- Mängd skräp per kategori i antal föremål — per 100 meter (m) längs kusten.
- Information om källan till och spridningsvägen för skräp ska samlas in, när detta är möjligt.
Bedömning
Det finns en indikator framtagen som ger underlag för D10C1 enligt HVMFS 2012:18:
10.1 A Mängd skräp på stränder
Tröskelvärdet är att mängden skräp på stränder ska ha en nedåtgående trend.
Det finns även en miljökvalitetsnorm för skräp på stränder (E.1) med en indikator (E.1.1) där målvärdet är ett ökande antal referensstränder som uppvisar en nedåtgående trend i mängden skräp.
E.1 Havsmiljön ska så långt som möjligt vara fri från skräp
Havsplanering genomförs i Sverige utifrån kraven i havsplaneringsförordningen och är till för att visa hur havet utanför kustzonen ska användas effektivt och hållbart, nu och i framtiden.
I havsplaneringen görs en miljöbedömning för att studera havsplanernas konsekvenser för havsmiljön. Det är en del i tillämpningen av ekosystemansatsen. Syftet med miljöbedömningen är bland annat att integrera miljöaspekter i havsplanerna för att främja en hållbar utveckling.
Bedömning
- HaV har utvecklat ett planeringsverktyg som heter Symphony för att rumsligt uppskatta miljöpåverkan och känslighet i ekosystemen. Med Symphony kan den sammanlagda, kumulativa, miljöpåverkan från olika belastningar visas utifrån nuläge, framtidsbild eller förändringar genom planeringen. Med kumulativ miljöpåverkan menas den sammanlagda belastningen från olika mänskliga verksamheter på växt- och djurliv i havet.
Det sker en löpande utveckling av såväl metoden som den övervakning som ger underlag till verktyget.
Badvattendirektivet (2006/7/EG) har införlivats i Sverige genom Badvattenförordningen (2008:218). Alla medlemsstater har ansvaret att årligen rapportera vattenkvaliteten på badplatser som registrerats som EU-bad till EU-kommissionen. Provtagning ska ske enligt HaV:s föreskrifter och allmänna råd om badvatten HVMFS 2012:14.
Bedömning
Alla bad där provtagningen skett enligt HaV:s föreskrifter och allmänna råd om badvatten får automatiskt en bedömning efter varje enskilt prov, som tjänligt, tjänligt med anmärkning eller otjänligt baserat på halter av E. coli respektive intestinala enterokocker. Det gäller även icke EU-bad.
Detta beskrivs i Vägledning kring EU-bad.
Det ska även göras en visuell bedömning av om det är algblomning i vattnet samt om det finns skräp som tjärrester, glas, plast, gummi, eller annat som kan inverka negativt på hälsan hos de som badar.
Som part i Helsingforskonventionen ska Sverige delta i arbetet med att skydda Östersjön samt följa de rekommendationer som tas fram inom konventionen.
Data på makroskräp ingår i Helcoms övervakningsprogram Macrolitter characteristics and abundance/volume.
I Baltic Sea Action Plan (BSAP) bidrar data på strandskräp till att följa upp mål under tema Hazardous Substances and litter; No harm to marine life from litter.
Bedömning
Det finns en core indicator för skräp på stränder - Beach Litter .
Indikatorn användes senast för att bedöma Östersjöns tillstånd i State of the Baltic Sea – Third HELCOM holistic assessment 2016-2021
Som part i Ospar-konventionen ska Sverige delta i arbetet med att skydda Nordsjön samt följa de beslut, rekommendationer och överenskommelser som tas fram inom konventionen.
Övervakning av marint skräp ingår i OSPAR CEMP som är en del i Joint Assessment and Monitoring Programme (JAMP).
I North East Atlantic Environmental Strategy framgår att ett övergripande mål inom Ospar är att mängden skräp i havet ska reduceras till nivåer som inte orsakar skada på den marina miljön. Det har även tagits fram en regional aktionsplan för marint skräp inom Ospar.
Bedömning
Inom Ospar används tillgängliga strandskräpsdata för att bedöma trender i tillförsel av marint skräp över tid. Detta gjorde senast för att bedöma Nordsjöns status i OSPAR Quality Status Report 2023 - Abundance, Composition and Trends of Beach Litter.
Svenska miljökvalitetsmålen
För att följa upp de svenska miljökvalitetsmålen behövs dataunderlag. Övervakning av marint skräp ger underlag till preciseringarna om god miljöstatus i miljökvalitetsmålet Hav i balans samt levande kust och skärgård.
De svenska miljömålen följs upp genom en årlig uppföljning på nationell och regional nivå. Det görs även en fördjupad utvärdering vart fjärde år. För att bedöma hur utvecklingen går för miljömålet Hav i balans samt levande kust och skärgård, används bland annat en indikator för marint skräp på stränder där målet är att mängden skräp på stränder ska ha en nedåtgående trend.
Agenda 2030
Av FN:s 17 globala miljömål kan underlag om siktdjup användas för att följa upp delmålet 14.1:
Till 2025 förebygga och avsevärt minska alla slags föroreningar i havet, i synnerhet från landbaserad verksamhet, inklusive marint skräp och tillförsel av näringsämnen.
