Medborgarforskning gällande främmande arter

Hitta på sidan

Övervakning av den marina miljön ger underlag för att bedöma och följa utvecklingen av miljöns tillstånd och de miljöförändringar som uppstår till följd av mänskliga aktiviteter. Insamlade data kommer till användning i förvaltningen av havet och de marina resurserna.

skärmdumb krabbor

Figur: Förenklade inrapporteringslösningar från vänster: Rappen/Artfakta (HaVSLU), invasivaa arter.nu/Artfakta (SLU) och Invasive Alien Species Europe (JRC EU).

Övergripande information

Nya introduktioner av främmande arter övervakas genom provtagning i särskilt utsatta områden, se Främmande arter.

För att förstärka den riktade övervakningen samlas data om nya introduktioner och spridning av främmande arter även in genom så kallad medborgarforskning (citizen science), där till exempel allmänheten, forskare och fiskare kan rapportera in sina fynd av främmande arter.

Enligt EU:s förordning om invasiva främmande arter (IAS) bör länderna inrätta mekanismer för utbyte av information och data, system för tidig varning samt program för att öka allmänhetens medvetenhet och kunskaper om IAS. En tidig varning är en förutsättning för att kunna genomföra effektiva förvaltningsåtgärder för IAS. Medborgarforskning får en allt starkare ställning som metod för datainsamling där traditionell övervakning, undersökningar eller forskning inte fångar upp tidiga förändringar i miljön eller där traditionella metoder är för kostsamma för att ha en stor geografisk täckning eller ger för liten datamängd. En svaghet är dock att metoderna kan vara svåra att kvalitetssäkra eller att informationen kan ge en skev geografisk bild eftersom den är beroende av var folk vanligtvis vistas.

I Helcom har man lyft fram betydelsen av att flera länder startat medborgarforskning liknande Rappen, som är en förenklad rapporteringslösning av akvatiska arter för smartphones. Rappen är utvecklad i Artfakta och är integrerad med Artportalen där data lagras. Artportalen är den mest omfattande databasen för svensk biodiversitetdata och håller över 72 000 000 observationer.

Rappen är också sammankopplad med både ett valideringsverktyg och utsökningstjänsten Fyndkartor där man kan välja flera datakällor såsom Artportalen med data främst från medborgarforskning men även nationella datavärdar med data från andra miljöövervakningsprogram.

I havet är:

bra exempel där medborgarforskning varit avgörande för tidig upptäckt och dessutom underlättat snabba åtgärder som informationsspridning, bekämpning och utrotning.

Andra exempel på första registrerade upptäckt av nya främmande arter genom medborgarforskning är: vitfingrad brackvattenskrabba (Rhithropanopeus harrisii) år 2014, den parasiterande havsborstmasken (Polydora websteri) år 2020 och stenkrabba (Cancer irroratus) år 2019.

 

Havs- och vattenmyndigheten (HaV) är ansvarig för genomförandet av havsmiljödirektivet. Myndigheten har också ett delat ansvar med Naturvårdsverket (NV) att genomföra EU:s förordning om invasiva främmade arter (EU:s IAS-förordning, EU 1143/2014), och enligt den nationella förordningen om invasiva främmande arter är HaV ansvarig myndighet för vattenlevande arter och NV för landlevande arter.

  • Insamling av rapporterade fynd från allmänhet, experter (till exempel inventerare och forskare), myndigheter och kommuner
  • Insamlingen kompletterar den riktade övervakningen av främmande arter, se Främmande arter

Biodiversitetsdatabasen Artportalen lanserades år 2000. Idag finns över 28 660 olika arter, varav ungefär 2200 räknas som främmande, av dessa är uppskattningsvis 35–40 marina eller brackvattenlevande främmande arter (ej encelliga) med risk för invasiva egenskaper. Den första främmande art som rapporterades i Artportalen var kinesisk ullhandskrabba (Eriocheir sinensis) 2000. Man kan därför säga att övervakningsprogrammet startades successivt samma år.

Men det finns även rapporter från allmänheten i Artportalen på marina främmande arter från allmänheten som sträcker sig till 1932, då första dokumenterade fynd gjordes och det var en kinesisk ullhandskrabba.

Först genom lanseringen av Rappen under 2015 så tog utvecklingen ett stort steg framåt genom en förenklad inrapporteringslösning anpassad för mobiltelefoner och läsplattor för rapportering av akvatiska främmande och hotade arter. Data valideras av experter innan den importeras till Artportalen. I tillägg lanserades 2018 en liknande inrapporteringslösning Invasiva arter för IAS på EU:s förteckning.

Vad Sverige övervakar styrs bland annat av olika EU-lagstiftningar som ställer samma krav på alla EU:s medlemsstater (se Hur data används).

Sveriges övervakning är samordnad med övriga länder inom havskonventionerna Helcom och Ospar, se Främmande arter, hur data används, genom att följa de vägledningar som utvecklas inom dessa. Även EU:s IAS-förordning pekar på betydelsen av en samordning av övervakningssystemet för tidig upptäckt och snabb utrotning av IAS.

Sverige deltar aktivt i den gemensamma expertgruppen för barlastvattenfrågor mellan Helcom och Ospar Helcom och Ospar (TG Ballast & Biofouling) som bland annat samordnar och bidrar till utvecklingen av ländernas övervakning och bedömningsmetoder och som regelbundet uppdaterar den gemensamma listan över främmande arter för Östersjö–Nordsjö-regionen, så kallad target species. Helcom och Ospar har gemensamt lanserat ett webbaserat verktyg som hjälper sjöfarten att identifiera de transportsträckor som kan innebära hög risk att sprida främmande arter.

Sverige deltar även i ett årligt Ices-möte om introduktion och överföring av marina organismer (WGITMO) samt möten om barlast och andra fartygsvektorer (WGBOSV). Sverige presenterar här årligen sina nationella rapporter om vattenlevande arter i Östersjön och Nordsjön och ger vetenskapligt stöd till utvecklingen av internationella åtgärder som syftar till att minska risken att transportera icke-inhemska arter via fartyg. I WGITMO:s årsapporter kan man läsa om såväl Sveriges som andra parters årliga bedömningar.

AquaNIS är ett onlineinformationssystem  för icke-inhemska arter eller non-indigenous species (NIS) med information om nya främmande arter och potentiella spridningsvägar i Östersjöområdet. Sverige samarbetar med andra länder för att årligen uppdatera förekomster och bedöma riskerna med främmande arter.

Beskrivning av övervakning

Genom rapporteringar från allmänheten och andra initiativ som forskning, undersökningar och karteringar mäts förekomst och utbredning av främmande arter genom:

Sammanställningar av rapporter om art, fyndplats och antal från:

  • Artportalen och som kommit in via Rappen och invasivaarter.nu/Artfakta
  • Analysportalen av andra datakällor inklusive Artportalen
  • Artsök – ett verktyg för länsstyrelsen vilket kopplar till Analysportalen
  • Uppgifter om observationer och rapporter som blivit kända på annat sätt genom e-post, samtal, sociala medier, organisationer, etcetera.
  • EU-kommissionens mobilapp Invasive Alien Species in Europe

Följande stödvariabler samlas in när det är relevant:

  • datum
  • position
  • fotografi
  • totallängd (fisk, mollusker), ryggsköldsbredd (kräftdjur)
  • ålder, livsstadium (1)
  • kön
  • fångstdjup
  • vikt (1, 2)
  • beskrivning av bottentyp/bottenmiljö
  • uppgiftslämnare och kontaktuppgifter
  • metod
  • ospontan (arter som förrymda, introducerade eller av osäkert ursprung) (1)

(1 ej i Rappen, 2 endast fiskar)

Hela landet året runt.

Allmänheten, myndigheter och experter

Rapportören använder de inrapporteringslösningarna som är tillgängliga för allmänheten.

På HaV:s sida om främmande arter vägleds du som upptäckt en främmande art att rapportera fyndet genom någon av följande metoder:

Förenklad inrapportering utan inloggning och där all data samlas i Artportalen.

Avancerad inrapportering där konto behövs

Artportalen

Myndigheter och experter som genomför fältundersökningar

Forskare, inventerare och andra experter som genomför fältundersökningar ska rapportera in fynd av främmande arter tillsammans med en större mängd artdata och stödvariabler. Med hjälp av Artportalens standardiserade inrapporteringstjänst och formulär hamnar all data rätt förutsatt att bild på artfyndet finns.

All information samlas i Artportalen och valideras av en valideringsorganisation som även validerar hotade och vissa rödlistade arter. En rutin för validering av IAS är framtagen av SLU och en specifik rutin för Rappen är framtagen av HaV.

Ett nytt digitalt verktyg för validering lanserades 2021 som kopplar till Artportalen, Rappen och Invasvia arter och har fått en förbättrad funktionalitet mot tidigare verktyg. Validering i Rappen görs i huvudsak av HaV utpekade experter, men succesivt kommer fler experter vid länsstyrelsen också validera.

Data rapporteras för alla arter till Artportalen (SLU) där data också kan hämtas för användning.

Artportalen, inrapporteringstjänsterna Rappen och Invasiva arter är genom Swedish Observation Service (SOS) integrerad med Fyndkartor och Artsök.
Här finns flera verktyg för att få mer fakta om arter samt extrahera och analysera data om förekomst och utbredning av främmande arter. Man kan även söka från flera datakällor som miljöövervakningens datavärdar.

För arter som är nya eller som har nytt utbredningsområde (havsbassäng, utsjövatten, kustvattentyp) levereras data till SLU Artdatabanken och AquaNIS.

Data rapporteras även till Helcoms databas för riskbedömning vid prövning om dispens för hantering av barlastvatten.

 

Helcom och Ospar

I den gemensamma arbetsgruppen Joint Helcom/Ospar TG Ballast har man genom en enkät 2018 identifierat behovet medborgarforskning för att stärka data i riskbedömning för spridning av främmande arter genom barlastvatten. Detta kommer att uppdateras i vägledningen om dispens för behandling av barlastvatten.

IAS-förordningen

Med syftet att lyfta utmaningar med medborgarforskning gällande IAS så genomförde EU-kommissionen 2017 workshopen “Citizen Science and Open Data: a model for Invasive Alien Species in Europe”. Workshopen hanterade frågorna:

  • medborgarforskning och policys
  • medborgarengagemang och
  • datahantering.

Mötet resulterade i 10 rekommendationer för bästa praxis för medborgarforskning på IAS, riktad till forskare, beslutsfattare och genomförande myndigheter, med angivande av framtida forskning, riktlinjer och möjligheter. Resultaten diskuteras för att delvis implementeras av EU, medlemsländerna inklusive Sveriges ansvariga myndigheter i arbetet med att mer effektivt hantera utmaningarna med IAS.

Miljöövervakningen och nationella behov

Hittills är det få miljöövervakningsprogram som tillämpar medborgarforskning. De indikatorer (variabler) som ingår i miljömålsuppföljningen som helt eller delvis baseras på medborgarforskning är:

  • Växternas växtsäsong
  • Häckande fåglar i våtmarker och
  • Häckande fåglar i odlingslandskapet.

Övervakning av främmande arter bygger till stor del på data från medborgarforskning. Medborgarforskningen har därför implementerats i miljökvalitetsmålet Hav i balans och levande kust och skärgård genom att ta fram miljökvalitetsnormer och indikatorer för havsmiljödirektivet

Göteborgs universitet driver forskningsprojektet Arenas for co-operation through citizen science för att underlätta att knyta samman svensk medborgarforskning.

Genom portalen Medborgarforskning.se – en resurs för alla, tas en knutpunkt fram för medborgarforskning i Sverige. Här ska forskare och frivilliga kunna lära sig mer om medborgarforskning som metod och samarbetsform, få hjälp av guider och verktyg, utbyta erfarenheter och knyta kontakter för att forska tillsammans.

Webbportalen lanserades 2021. Ett viktigt syfte med medborgarforskning.se är att ge konkreta råd och riktlinjer till alla som är intresserade av medborgarforskning. HaV kommer att bidra till detta nätverk avseende övervakning av främmande arter genom medborgarforskning.

Gemensamma fiskeripolitiken

Fisket kan bidra till tidig upptäckt av främmande arter och möjliggöra snabba åtgärder. Exempelvis så upptäckte yrkesfisket genom en trålare första fyndet av amerikansk hummer som är en IAS i svensk ekonomisk zon. Genom effektiv kommunikation och direkta åtgärder som bland annat innebär att fynd av IAS inte kastas tillbaka i havet utan avlivas och att information sprids till andra fiskare och myndigheter så kan spridning motverkas eller försvåras.

Vid Centrum för fiskerikontroll på HaV (FMC) har man under 2021 tagit fram ett nytt system för fångstrapportering, EFR (Elektronisk Fångstrapportering). Systemet underlättar för yrkesfiskare att rapportera landad fångst från mobilen.

En finess är att man har en direktkoppling till Rappen för att underlätta för fisket att bidra med fyndrapporter om invasiva främmande arter, vilket normalt inte ingår i fiskets fångststatistik.

Publicerad: 2019-11-28
Uppdaterad: 2020-09-30
Sidansvarig: Webbredaktion