Hitta på sidan

Medborgarforskning gällande främmande arter

Övervakning av den marina miljön ger underlag för att bedöma och följa utvecklingen av miljöns tillstånd och de miljöförändringar som uppstår till följd av mänskliga aktiviteter. Insamlade data kommer till användning i förvaltningen av havet och de marina resurserna.

illustration av medborgarforskning

Kollage av inrapporteringsmöjligheter genom medborgarforskning av Erland Lettevall.

Övergripande information

Definition och syfte

Nya introduktioner av främmande arter övervakas genom provtagning i särskilt utsatta områden, se Främmande arter.

För att förstärka den riktade övervakningen samlas data om nya introduktioner och spridning av främmande arter även in genom så kallad medborgarforskning (citizen science), där till exempel allmänheten, forskare och fiskare kan rapportera in sina fynd av främmande arter.

Enligt EU:s förordning om invasiva främmande arter (IAS) bör länderna inrätta mekanismer för utbyte av information och data, system för tidig varning samt program för att öka allmänhetens medvetenhet och kunskaper om IAS. En tidig varning är en förutsättning för att kunna genomföra effektiva förvaltningsåtgärder för IAS. Medborgarforskning får en allt starkare ställning som metod för datainsamling där traditionell övervakning, undersökningar eller forskning inte fångar upp tidiga förändringar i miljön eller där traditionella metoder är för kostsamma för att ha en stor geografisk täckning eller ger för liten datamängd. En svaghet är dock att metoderna kan vara svåra att kvalitetssäkra eller att informationen kan ge en skev geografisk bild eftersom den är beroende av var folk vanligtvis vistas.

I Helcom har man lyft fram betydelsen av att flera länder startat medborgarforskning liknande Rappen, som är en förenklad rapporteringslösning av akvatiska arter för smartphones. Rappen är integrerad med Artportalen, den mest omfattande databasen för svensk biodiversitetdata som håller över 72 000 000 observationer.

I havet är:

bra exempel där medborgarforskning varit avgörande för tidig upptäckt och dessutom underlättat snabba åtgärder som informationsspridning, bekämpning och utrotning.

Ansvarig myndighet

Havs- och vattenmyndigheten (HaV) är ansvarig för genomförandet av havsmiljödirektivet. Myndigheten har också ett delat ansvar med Naturvårdsverket (NV) att genomföra EU:s förordning om invasiva främmade arter (EU:s IAS-förordning, EU 1143/2014), och enligt den nationella förordningen om invasiva främmande arter är HaV ansvarig myndighet för vattenlevande arter och NV för landlevande arter.

Typ av övervakning

  • Insamling av rapporterade fynd från allmänhet, experter (till exempel inventerare och forskare), myndigheter och kommuner
  • Insamlingen kompletterar den riktade övervakningen av främmande arter, se Främmande arter

Startår

Biodiversitetsdatabasen Artportalen lanserades år 2000. Idag finns över 28 660 olika arter, varav ungefär 2200 räknas som främmande, av dessa är uppskattningsvis 35-40 marina/brackvattenlevande främmande arter (ej encelliga) med risk för invasiva egenskaper. Den första främmande art som rapporterades i Artportalen var kinesisk ullhandskrabba (Eriocheir sinensis) 2000. Man kan därför säga att övervakningsprogrammet startades successivt samma år.

Men det finns även rapporter från allmänheten i Artportalen på marina främmande arter från allmänheten som sträcker sig till 1932, då första dokumenterade fynd gjordes och det var en kinesisk ullhandskrabba.

Först genom lanseringen av Rappen under 2015 så tog utvecklingen ett stort steg framåt genom en förenklad inrapporteringslösning anpassad för mobiltelefoner och läsplattor för rapportering av akvatiska främmande och hotade arter. Data valideras av experter innan den importeras till Artportalen. I tillägg lanserades 2018 en liknande inrapporteringslösning, för IAS på EU:s förteckning.

Internationell samordning

Vad Sverige övervakar styrs bland annat av olika EU-lagstiftningar som ställer samma krav på alla EU:s medlemsstater (se Hur data används).

Sveriges övervakning är samordnad med övriga länder inom havskonventionerna Helcom och Ospar, se Främmande arter, hur data används, genom att följa de vägledningar som utvecklas inom dessa. Även EU:s förordning om IAS pekar på betydelsen av en samordning av övervakningssystemet för IAS.

Sverige deltar aktivt i den gemensamma expertgruppen för barlastvattenfrågor mellan Helcom och Ospar som bland annat samordnar och bidrar till utvecklingen av ländernas övervakning och bedömningsmetoder och som regelbundet uppdaterar den gemensamma listan över främmande arter för Östersjö–Nordsjö-regionen, så kallad target species. Helcom och Ospar har gemensamt lanserat ett webbaserat verktyg som hjälper sjöfarten att identifiera de transportsträckor som kan innebära hög risk att sprida främmande arter.

Sverige deltar även i ett årligt Ices-möte om introduktion och överföring av marina organismer (WGITMO) samt möten om barlast och andra fartygsvektorer (WGBOSV). Sverige presenterar här sina nationella rapporter om vattenlevande arter i Östersjön och Nordsjön och ger vetenskapligt stöd till utvecklingen av internationella åtgärder som syftar till att minska risken att transportera icke-inhemska arter via fartyg.

AquaNIS är ett onlineinformationssystem  för icke-inhemska arter eller non-indigenous species (NIS) med information om nya främmande arter och potentiella spridningsvägar i Östersjöområdet. Sverige samarbetar med andra länder för att årligen uppdatera förekomster och bedöma riskerna med främmande arter.

Beskrivning av övervakning

Dessa data samlas in

Genom rapporteringar från allmänheten och andra initiativ som forskning, undersökningar och karteringar mäts förekomst och utbredning av främmande arter genom:

Sammanställningar av rapporter om art, fyndplats och antal från:

  • Artportalen och som kommit in via Rappen och invasivaarter.nu/Artfakta
  • Analysportalen av andra datakällor inklusive Artportalen
  • Artsök – ett verktyg för länsstyrelsen vilket kopplar till Analysportalen
  • Uppgifter om observationer och rapporter som blivit kända på annat sätt genom e-post, samtal, sociala medier, organisationer, etcetera.
  • EU-kommissionens mobilapp Invasive Alien Species in Europe

Följande stödvariabler samlas in när det är relevant:

  • datum
  • position
  • fotografi
  • totallängd (fisk, mollusker), ryggsköldsbredd (kräftdjur)
  • ålder, livsstadium (1)
  • kön
  • fångstdjup
  • vikt (1, 2)
  • beskrivning av bottentyp/bottenmiljö
  • uppgiftslämnare och kontaktuppgifter
  • metod
  • ospontan (arter som förrymda, introducerade eller av osäkert ursprung) (1)

(1 ej i Rappen, 2 endast fiskar)

Rumslig och tidsmässig täckning

Hela landet året runt.

Metoder

Allmänheten, myndigheter och experter

Rapportören använder de inrapporteringslösningarna som är tillgängliga för allmänheten.

På HaV:s sida om främmande arter vägleds du som upptäckt en främmande art att rapportera fyndet genom någon av följande metoder:

Förenklad inrapportering utan inloggning och där all data samlas i Artportalen.

Avancerad inrapportering där konto behövs

Artportalen

Myndigheter och experter som genomför fältundersökningar

Forskare, inventerare och andra experter som genomför fältundersökningar ska rapportera in fynd av främmande arter tillsammans med en större mängd artdata och stödvariabler. Med hjälp av Artportalens standardiserade inrapporteringstjänst och formulär hamnar all data rätt och valideras förutsatt att bild finns.

Kvalitetssäkring

All information samlas i Artportalen och valideras av en valideringsorganisation som även validerar hotade och vissa rödlistade arter. Förslag på en nationell rutin för validering av IAS är framtagen av SLU. Ett digitalt stöd för validering finns kopplat till Artportalen.

Inrapporteringen följer de inrapporteringsformulär som styr innehåll och format av data och garanterar att rapporten innehåller minst de obligatoriska uppgifterna. Om fotografi saknas eller lokalangivelse är otillräcklig kan rapporten valideras genom att valideraren kontaktar rapportören för att få mer information.

Här finns data

Data rapporteras för alla arter utom fisk till Artportalen (SLU) där data också kan hämtas för användning.

Genom Analysportalen (Swedish LifeWatch), som är en integrerad biodiversitetsportal för de viktigaste datakällorna inklusive Artportalen, finns lämpliga verktyg för att extrahera och analysera data om förekomst och utbredning av främmande arter från flera datakällor. Under 2021–2024 kommer utvecklandet och byggandet av forskningsinfrastrukturen Swedish Biodiversity Data Infrastructure (SBDI) att ersätta och förbättra dagens version av Analysportalen.

För arter som är nya eller som har nytt utbredningsområde (havsbassäng, utsjövatten, kustvattentyp) levereras data till ArtDatabanken SLU.

Data rapporteras även till Helcoms databas för riskbedömning vid prövning om dispens för hantering av barlastvatten.

Utveckling

Helcom och Ospar

I den gemensamma arbetsgruppen Joint Helcom/Ospar TG Ballast har man genom en enkät 2018 identifierat behovet medborgarforskning för att stärka data i riskbedömning för spridning av främmande arter genom barlastvatten. Detta kommer att uppdateras i vägledningen om dispens för behandling av barlastvatten.

IAS-förordningen

Med syftet att lyfta utmaningar med medborgarforskning gällande IAS så genomförde EU-kommissionen 2017 workshopen “Citizen Science and Open Data: a model for Invasive Alien Species in Europe”. Workshopen hanterade frågorna:

  • medborgarforskning och policys
  • medborgarengagemang och
  • datahantering.

Mötet resulterade i 10 rekommendationer för bästa praxis för medborgarforskning på IAS, riktad till forskare, beslutsfattare och genomförande myndigheter, med angivande av framtida forskning, riktlinjer och möjligheter. Resultaten diskuteras för att delvis implementeras av EU, medlemsländerna inklusive Sveriges ansvariga myndigheter i arbetet med att mer effektivt hantera utmaningarna med IAS.

Miljöövervakningen och nationella behov

Hittills är det få miljöövervakningsprogram som tillämpar medborgarforskning. De indikatorer (variabler) som ingår i miljömålsuppföljningen som helt eller delvis baseras på medborgarforskning är:

  • Växternas växtsäsong
  • Häckande fåglar i våtmarker och
  • Häckande fåglar i odlingslandskapet.

Övervakning av främmande arter bygger till stor del på data från medborgarforskning. Medborgarforskningen har därför implementerats i miljökvalitetsmålet Hav i balans och levande kust och skärgård genom att ta fram miljökvalitetsnormer och indikatorer för havsmiljödirektivet

Göteborgs universitet driver forskningsprojektet Arenas for co-operation through citizen science för att underlätta att knyta samman svensk medborgarforskning.

Genom portalen Medborgarforskning.se – en resurs för alla tas en knutpunkt fram för medborgarforskning i Sverige.

Här ska forskare och frivilliga kunna lära sig mer om medborgarforskning som metod och samarbetsform, få hjälp av guider och verktyg, utbyta erfarenheter och knyta kontakter för att forska tillsammans. Webbportalen ska lanseras 2020. Ett viktigt syfte med medborgarforskning.se är att ge konkreta råd och riktlinjer till alla som är intresserade av medborgarforskning. HaV bör undersöka vad detta nätverk kan bidra till för övervakning av främmande arter genom medborgarforskning.

Gemensamma fiskeripolitiken

Fisket kan bidra till tidig upptäckt av främmande arter och möjliggöra snabba åtgärder. Exempelvis så upptäckte yrkesfisket genom en trålare första fyndet av amerikansk hummer som är en IAS i svensk ekonomisk zon. Genom effektiv kommunikation och direkta åtgärder som bland annat innebär att fynd av IAS inte kastas tillbaka i havet utan avlivas och att information sprids till andra fiskare och myndigheter så kan spridning motverkas eller försvåras.

Vid Centrum för fiskerikontroll på HaV (FMC) pågår sedan 2019 ERS-projektet (EU:s krav på ett elektroniskt rapporteringssystem) som syftar till att ta fram en ny e-loggbok för yrkesfisket. Här planerar projektet en rapporteringslösning för att underlätta frivillig fångstrapportering av så kallad okänd fångst, som hotade arter och främmande.

Målet är att inrapporteringen ska koppla till Artportalen och samverka genom informationsutbyte.

Hur data används

Fisket kan bidra till tidig upptäckt av främmande arter och möjliggöra snabba åtgärder. Exempelvis så upptäckte yrkesfisket genom en trålare första fyndet av amerikansk hummer som är en IAS i svensk ekonomisk zon. Genom effektiv kommunikation och direkta åtgärder som bland annat innebär att fynd av IAS inte kastas tillbaka i havet utan avlivas och att information sprids till andra fiskare och myndigheter så kan spridning motverkas eller försvåras.

Vid Centrum för fiskerikontroll på HaV (FMC) pågår sedan 2019 ERS-projektet (EU:s krav på ett elektroniskt rapporteringssystem) som syftar till att ta fram en ny e-loggbok för yrkesfisket. Här planerar projektet en rapporteringslösning för att underlätta frivillig fångstrapportering av så kallad okänd fångst, som hotade arter och främmande. Målet är att inrapporteringen ska koppla till Artportalen och samverka genom informationsutbyte.

Publicerad: 2019-11-28
Uppdaterad: 2020-09-24
Sidansvarig: Webbredaktion