Vattnets vanligaste invasiva främmande arter

Hitta på sidan

Främmande arter sprids med människans hjälp utanför sina naturliga livsmiljöer. I sina nya miljöer kan de bli harmlösa, eller orsaka stor skada och i så fall klassas de som invasiva. Här har vi samlat de främmande arter som är vanligast i Sverige.

En främmande art som har förmågan att förändra sin omgivning på ett oönskat sätt, till exempel genom att konkurrera ut inhemska arter eller sprida smittor, kallas för invasiv. De invasiva främmande arterna har ofta egenskaper som gör att de är tålig, växer snabbt och förökar sig effektivt. Invasiva främmande arter skadar naturen så att ekosystem och dess funktioner som vi är beroende av rubbas.

Det finns ungefär ett hundratal främmande arter i våra hav, sjöar och vattendrag. Av dessa är nästan hälften invasiva främmande arter med hög risk att negativt påverka eller skada den biologiska mångfalden och ekosystem. Ytterligare cirka 80 främmande arter finns i våra närområden. De flesta av de arterna riskerar att etablera sig i våra vatten och kallas för dörrknackararter.

Djur

Blåskrabba

Blåskrabban kallas även för asiatisk strandkrabba. Du känner igen den på de randiga benen på blåsan i ”tumvecket” på klorna.

Krabba.

Blåskrabba. Illustration av Jakob Robertsson.

Var finns blåskrabba?

Blåskrabban lever i marin miljö och runt flodmynningar på hårda bottnar. I Sverige har man träffat på blåskrabba på västkusten, från Nordkoster i norr till Malmö i söder.

Hur du känner igen blåskrabba

Blåskrabbans ryggsköld blir 3-4 cm och är kvadratisk i formen. Den skiljer sig från vår inhemska strandkrabba som har en mer sexkantig ryggsköld. Den har karaktäristiskt randiga ben och hanarna har en blåsa i ”tumvecken” på klorna.

Risker

Som alla invasiva främmande arter är blåskrabban ett hot mot biologisk mångfald. En hona kan producera 15 000–50 000 ägg per tillfälle beroende på honans storlek. Äggen produceras under perioden maj till september, med upp till fyra äggläggningsomgångar.

Åtgärder

Om du stöter krabban, så avliva den. Att döda ett djur ska alltid göras på det mest skonsamma och smärtfria sättet som möjligt. Ett av de mest skonsamma sätten att döda små krabbor på är att placera krabban på en hård yta, till exempel en klipphäll, och därefter krossa den med ett enda dödligt slag med ett tungt och hårt tillhygge, till exempel en sten. Denna metod är att föredra då du kan göra det direkt på plats och undviker onödiga transporter som kan stressa krabban.

Rapportera

Om du råkar på blåskrabba, rapportera ditt fynd på www.rappen.nu

Här kan du läsa mer om blåskrabban.

Bilder

Kinesisk ullhandskrabba

Kinesisk ullhandskrabba finns naturligt i Asien, som namnet kanske avslöjar. Där där är krabban en delikatess. Vågar du smaka om du hittar en?

Krabba.

Kinesisk ullhandskrabba. Illustration Jakob Robertsson.

Var finns kinesisk ullhandskrabba?

Om du hittar en krabba i en svensk sjö så kan du vara 99 procent säker på att det är en kinesisk ullhandskrabba. Den kan också leva i salt och bräckt vatten. I Sverige har kinesiska ullhandskrabbor hittats både i kustvatten, från Kalix i Bottenviken till Göta älvs mynning vid Göteborg, och i flera av våra större sjöar, bland annat Vänern och Mälaren.

Hur du känner igen kinesisk ullhandskrabba

Den kinesiska ullhandskrabbans ryggsköld blir 6-7 cm och är kvadratisk i formen. Den skiljer sig från vår inhemska strandkrabba som är mindre och har en mer sexkantig ryggsköld. Klorna på vuxna individer har tät ”ullig” borst och vita spetsar.

Risker

Kinesisk ullhandskrabba kan orsaka skador för fiske och vattenbruk, genom att förstöra redskap och ta fångst. Eftersom den gräver och bygger gångar, kan den underminera strandkanter och flodbankar. Den kan också sprida parasiter och sjukdomar och vara smittbärare av kräftpest vilket kan få allvarliga effekter för våra inhemska flodkräftor. Som alla invasiva främmande arter är den kinesiska ullhandskrabban ett hot mot biologisk mångfald.

Åtgärder

Om du stöter krabban, så avliva den. Att döda ett djur ska alltid göras på det mest skonsamma och smärtfria sättet som möjligt. Ett av de mest skonsamma sätten att döda små krabbor på är att placera krabban på en hård yta, till exempel en klipphäll, och därefter krossa den med ett enda dödligt slag med ett tungt och hårt tillhygge, till exempel en sten. Denna metod är att föredra då du kan göra det direkt på plats och undviker onödiga transporter som kan stressa krabban.

Rapportera

Om du råkar på kinesisk ullhandskrabba, rapportera ditt fynd på www.rappen.nu.

Här kan du läsa mer om kinesisk ullhandskrabba.

Bilder

Vitfingrad brackvattenskrabba

Vitfingrad brackvattenskrabba är mycket liten, den blir cirka 12 millimeter. Men när de blir många kan de sätta sig på fiskeredskap och förstöra fångsten och även sätta igen vattenledningsrör.

Krabba.

Vitfingrad brackvattenskrabba. Illustration Jakob Robertsson.

Var finns vitfingrad brackvattenskrabba?

Vitfingrad brackvattenskrabba finns främst i brackvattensområden, men kan även vandra upp i sötvatten. Den lever i grunt vatten, ner till högst cirka 35 meters djup. I Sverige finns vitfingrad brackvattenskrabba främst i Karlskrona-takten, men även i Malmö, Ystad och Nyköping har man träffat på arten.

Hur du känner igen vitfingrad brackvattenskrabba

Den vitfingrade brackvattenskrabban är liten, ryggskölden blir max 12 mm och är kvadratisk i formen. Den skiljer sig från vår inhemska strandkrabba som är större och har en mer sexkantig ryggsköld. På de stora klona har den vita fingrar och den ena klon är alltid större.

Risker

Som alla invasiva främmande arter är den vitfingrade brackvattenskrabban ett hot mot biologisk mångfald. Den har få naturliga fiender i den miljö den etablerar sig i. Den kan påverka bestånden av blåmusslor negativt längs östersjökusten där musslorna normalt inte har några fiender. Krabban är också aggressiv i sina möten med andra djur och kan ibland uppträda i stora mängder. Det finns rapporter om att stora mängder av denna krabba har täppt igen vattenledningsrör i bostäder och kraftverk. Dessutom kan de eventuellt sprida sjukdomar till andra kräftdjur.

Åtgärder

Om du stöter krabban, så avliva den. Att döda ett djur ska alltid göras på det mest skonsamma och smärtfria sättet som möjligt. Ett av de mest skonsamma sätten att döda små krabbor på är att placera krabban på en hård yta, till exempel en klipphäll, och därefter krossa den med ett enda dödligt slag med ett tungt och hårt tillhygge, till exempel en sten. Denna metod är att föredra då du kan göra det direkt på plats och undviker onödiga transporter som kan stressa krabban.

Rapportera

Om du råkar på en vitfingrad brackvattenskrabba, rapportera ditt fynd på www.rappen.nu

Här kan du läsa mer om vitfingrad brackvattenskrabba.

Bilder

Småprickig penselkrabba

Som många andra invasiva främmande arter i vatten kom den småprickiga penselkrabban sannolikt till Europa via barlastvatten i fartyg eller via importerade stillahavsostron. I Sverige kan du stöta på den längs västkusten.

Krabba.

Småprickig penselkrabba. Illustration Jakob Robertsson.

Var finns småprickig penselkrabba?

Den småprickiga penselkrabban lever i marin miljö vid strandkanten ner till cirka 10 meters djup men finns även i flodmynningar där salthalten fluktuerar. I Sverige finns småprickig penselkrabba längs västkusten, främst mellan Strömstad och Varberg. Även i Laholmsbukten (Båstad) och Skälderviken (Ängelholm) har man gjort fynd av arten.

Hur du känner igen småprickig penselkrabba

Den kinesiska småprickiga penselkrabbans ryggsköld blir cirka 3 cm har och är kvadratisk i formen med tre taggar på sidorna. Den skiljer sig från vår inhemska strandkrabba som har en mer sexkantig ryggsköld och fem taggar på sidorna. I ”tumvecken” på klorna har den småprickiga penselkrabbans hanar en tofs med hår. Den har inte randiga ben, som släktingen blåskrabba.

Risker

Småprickiga penselkrabbor tål stora variationer i både salthalt och temperatur, de äter det mesta, förökar sig snabbt och det kan bli många av dem. I Frankrike har man påträffat tätheter på över hundra krabbor per kvadratmeter. Det gör att småprickiga penselkrabbor framgångsrikt kan konkurrera med andra bottenlevande djur som små strandkrabbor och räkor. Som alla invasiva främmande arter är småprickig penselkrabba ett hot mot biologisk mångfald.

Åtgärder

Om du stöter krabban, så avliva den. Att döda ett djur ska alltid göras på det mest skonsamma och smärtfria sättet som möjligt. Ett av de mest skonsamma sätten att döda små krabbor på är att placera krabban på en hård yta, till exempel en klipphäll, och därefter krossa den med ett enda dödligt slag med ett tungt och hårt tillhygge, till exempel en sten. Denna metod är att föredra då du kan göra det direkt på plats och undviker onödiga transporter som kan stressa krabban.

Rapportera

Om du råkar på en småprickig penselkrabba, rapportera ditt fynd på www.rappen.nu.

Här kan du läsa mer om småprickig penselkrabba.

Bilder

Stillahavsostron

Stillahavsostron kallas också för japanskt jätteostron kommer ursprungligen från Stilla Havet. Det växer snabbt och är nu det ostron som odlas mest i världen. I Sverige kan stillahavsostron konkurrera ut vår inhemska europeiska ostron. I matsammanhang kallas de även franska ostron eller Fine de Clair.

Ostron.

Stillahavsostron. Illustration Jakob Robertsson.

Var finns stillahavsostron?

Stillahavsostron lever i kustnära marina områden, i huvudsak mellan 0-50 cm djup. De fäster oftast på hårda underlag som andra ostron, blåmusslor, stenar, klippor eller bryggor, men man kan också hitta dem på leriga eller sandiga bottnar. I Sverige finns stillahavsostron längs västkusten, från Strömstad till Ängelholm, ibland i stora mängder.

Hur du känner igen stillahavsostron

Stillahavsostron blir vanligen 8 till 20 centimeter långt, men de kan bli dubbelt så stora. Skalet på stillahavsostron är avlångt och taggigt, ofta tydligt veckat. Det undre skalet är skålat och det övre lite konkavt. Du ser lätt skillnad på stillahavsostron och vårt inhemska europeiska ostron – det europeiska är rundare i formen, plattare och skalet är inte lika vasst.

Risker

Som alla invasiva främmande arter är stillahavsostron ett hot mot biologisk mångfald. De är tåliga och växer snabbt, vilket gör att de kan konkurrera om plats och föda med inhemska arter som blåmusslor och vårt inhemska ostron. Det finns även en risk att jätteostronen kan sprida sjukdom och parasiter. Stillahavsostron kan bilda rev som fysiskt förändrar miljön.

Rapportera

Om du råkar på stillahavsostron, rapportera ditt fynd på www.rappen.nu.

Här kan du läsa mer om stillahavsostron.

Bilder

Signalkräfta

I början av 1900-talet började vår svenska flodkräfta minska i antal på grund av kräftpest. På 1960-talet tänkte vi i Sverige att vi kunde ersätta flodkräftan med den nordamerikanska signalkräftan som skulle vara tåligare. Det man inte visste då var att man även introducerade en ny typ av kräftpest som signalkräftan bär på som ytterligare drabbade flodkräftan.

Kräfta.

Signalkräfta. Illustration Jakob Robertsson.

Var finns signalkräfta?

Signalkräftan har höga krav på sin livsmiljö och vill ha rent sött vatten med hög syrehalt. Den är känslig för föroreningar och försurning. Signalkräftan finns i en mängd olika typer av vattendrag från konstgjorda dammar, små och stora vattendrag till sjöar av olika storlek. I Sverige finns signalkräfta på 4000 lokaler i vattendrag från Skåne i söder upp till Hudiksvall i norr.

Hur du känner igen signalkräfta

Signalkräftor blir olika stora beroende på kön. Hanen blir cirka 16 cm (utan klorna) och honan cirka 12 cm. Man känner igen signalkräftan på den vita vårtan vid klornas tumgrepp, ibland omgiven av en turkos fläck. Den har heller inga taggar i gränsen mellan huvud och ryggsköld som vår inhemska flodkräfta har.

Risker

Som alla invasiva främmande arter är signalkräftan ett hot mot biologisk mångfald. De bär ofta på kräftpest som är en dödlig sjukdom för våra inhemska flodkräftor. Kräftpest är en parasitisk svampsjukdom som överförs mellan kräftor via sporer som sprids i vattnet. Om en sjö drabbas av kräftpest så dör ett bestånd av flodkräfta ut på bara några veckor.

Åtgärder

Hjälp till att hindra spridning av kräftpest! Sjukdomen sprids främst genom att människor transporterar signalkräftor – som ofta är bärare av sjukdomen – och smittade flodkräftor. Smittan sprids också med redskap och båtar så om du flyttar från ett vatten till ett annat – rengör alltid båt och redskap ordentligt.

Rapportera

Om du råkar på en signalkräfta, rapportera ditt fynd på www.rappen.nu.

Här kan du läsa mer om signalkräfta.

Bilder

Svartmunnad smörbult

Svartmunnad smörbult kommer ursprungligen från Svarta havet och Kaspiska havet och där är den en uppskattad matfisk. I Gdanskbukten är arten nu en av de vanligaste fiskarna som fritidsfisket har börjat uppskatta.

Svartmunnad smörbult.

Svartmunnad smörbult. Illustration av Jakob Robertsson.

Var finns svartmunnad smörbult?

Den svartmunnade smörbulten lever kustnära miljöer, både i salt, bräckt och sött vatten. I Sverige finns svartmunnad smörbult på västkusten, främst i Göteborgstrakten och från Malmö längs syd- och östkusten upp till Gävle.

Hur du känner igen svartmunnad smörbult

Den svartmunnade smörbulten blir som vuxen mellan 10 och 17 cm lång. Färgen är fläckigt gulgråbrun och den har ofta en karaktäristisk svart fläck på bakre delen av den främre ryggfenan. Hanen blir alldeles svart under parningstid som inträffar under maj-augusti.

Risker

Som alla invasiva främmande arter är svartmunnad smörbult ett hot mot biologisk mångfald. Arten är mycket anpassningsbar och kan föröka sig effektivt i olika miljöer. Den är aggressiv och skrämmer bort andra fiskar från de områden den etablerar sig och äter rommen från andra arter. Det finns risk att etableringen av svartmunnad smörbult i svenska vatten kan leda till betydande effekter på inhemska arter och ekosystem. Idag har svartmunnad smörbult bara siktats längs kusten. Eftersom den kan leva och föröka sig i både sött och salt vatten, finns även en farhåga att den kan etablera sig i våra svenska sjöar och vattendrag.

Åtgärder

Kolla båt eller kanot noga om du flyttar den från kust till inlandsvatten så du inte får med någon fripassagerare. Om du fångar en svartmunnad smörbult, släpp inte tillbaka den i vattnet. Svartmunnad smörbult är i sitt ursprungsområde, Svarta och Kaspiska haven, sedan länge en vanligt förekommande matfisk – prova att äta den.

Rapportera

Om du råkar på svartmunnad smörbult, rapportera ditt fynd på www.rappen.nu.

Här kan du läsa mer om svartmunnad smörbult.

Svartmunnad smörbult.

Svartmunnad smörbult. Illustration av Jakob Robertsson.

Svartmunnad smörbult hane i lekdräkt, mörkare färg.

Svartmunnad smörbult hane i lekdräkt. Illustration av Jakob Robertsson.

Bilder

Solabborre

Solabborren är färgglad fisk som liknar inte någon av våra inhemska sötvattensfiskar. Färgerna är skimrande i blåa, gröna och gula nyanser. Den härstammar från Nordamerika och introducerades i Japan av kejsare Akhito på 1960-talet för att gynna sportfisket och som dekorativt inslag i trädgårdsdammar.

Färggrann fisk.

Solabborre. Illustration Jakob Robertsson.

Var finns solabborre?

Solabborren är framför allt en sötvattenlevande art men klarar sig också i låga salthalter. Den lever på grunt vatten i bevuxna sjöar och dammar samt i pooler i små floder. Den undviker snabbrinnande vatten. I Sverige har man träffat på solabborre i vattendrag vid Kungsbacka, Jönköping och Västerås men de är förhoppningsvis nu utrotade nu.

Hur du känner igen solabborre

Solabborren är färgglad fisk och i Europa blir den runt 10 cm. Främsta kännetecknet är den svarta punkten med röd ytterkant vid kanten av gälen. Ryggen och övre delen av huvudet är grönblå eller olivfärgad. Magen är gul.

Risker

Som alla invasiva främmande arter är solabborren ett hot mot biologisk mångfald. Den kan vara värd för fiskparasiter och maskar. Dessa kan inte föras över till människan, men kan däremot vara mycket skadlig för det svenska djurlivet. Solabborren äter också snäckor och det kan påverka storvuxna växter i vatten. De mår bra av att bladytorna skrapas rena av betande snäckor, men när solabborren äter upp snäckorna ökar mängden påväxt på växterna, vilket hämmar deras tillväxt.

Åtgärder

Om du fångar en sollabborre, släpp inte tillbaka den i vattnet. Töm aldrig ut ditt akvarie- eller dammvatten i naturvatten.

Rapportera

Om du råkar på en solabborre, rapportera ditt fynd på www.rappen.nu.

Här kan du läsa mer om solabborre.

Bilder

Vandrarmussla

Vandrarmusslan kallas även för zebramussla och det är lätt att förstå när man ser skalets randiga mönster. De kom troligen hit med kanalbåtar från Svarta havet och Kaspiska havet som oavsiktligt fört med sig vandrarmusslor, antingen som påväxt på skroven eller i barlastvattnen.

Mussla.

Vandrarmussla. Illustration av Jakob Robertsson.

Var finns vandrarmussla?

Vandrarmusslan lever främst i sötvatten och trivs i sjöar, dammar och floder. I Sverige trivs vandrarmusslan i kalciumrika områden och finns i Mälaren, Hjälmaren och Roxen samt i en del mindre insjöar i Uppland.

Hur du känner igen vandrarmussla

Vandrarmusslan blir mellan 2,5-4 cm. Den är triangelformad och skalbucklan är förskjuten mot ena änden av skalet. Vandrarmusslans skal har ett karaktäristiskt zebrarandigt mönster i mörkt och vitt syns tydligast på unga musslor. Därför kallas den också zebramussla.. Äldre musslor får ofta en jämnare mörkbrun färg.

Risker

Som alla invasiva främmande arter är vandrarmusslan ett hot mot biologisk mångfald. Vandrarmusslan växer snabbt när den kommer till nya områden. Den kan bilda täta kolonier och fort dominera ett område. Den kan faktiskt slå ut andra arter, dels för att det blir ont om plats och dels för att konkurrensen om mat ökar. Det gör att vandrarmusslan räknas till en av världens 100 värsta invasiva arter.

Åtgärder

Hjälp till att hindra ytterligare spridning av vandrarmusslan i svenska vatten! Det gör du genom att alltid rengör och torka dykardräkter, båtar, fiskeredskap och annan utrustning innan du flyttar till ett nytt vatten.

Rapportera

Om du råkar på vandrarmusslor, rapportera ditt fynd på www.rappen.nu.

Här kan du läsa mer om vandrarmusslan.

Bilder

Växter

Sjögull

Sjögull är vacker men förrädisk. Det är en invasiv främmande växt som gärna breder ut sig över stora ytor. Växtdelar som lossnar kan driva i väg, slå rot och bilda nya kolonier. Det bästa du kan göra är att låta den vara.

Gul blomma med gröna stora blad.

Sjögull. Illustration Jakob Robertsson.

Var finns sjögull?

Sjögull trivs i näringsrika, lugna vattendrag, dammar eller sjöar med mjukbotten. I Sverige finns sjögull i ett 30-tal sjöar och 10 vattendrag lokalt i södra delen av landet.

Hur du känner igen sjögull

Sjögull har rundade, hjärtformade näckrosliknande blad med vågig kant. Bladen är åtta centimeter långa, vilket är mindre än vanliga näckrosblad. Undersidan av bladen är ofta rödprickiga. Den gula blomman skjuter upp cirka 1 dm över vattenytan (under juli till augusti) och har fem kronblad. Kronbladen har fransiga kanter.
Så här ser du skillnad på sjögull och vanlig gul näckros:

  • Flytbladen är mycket mindre och kanten är vågig.
  • Själva blomman på sjögull är inte klotformad som näckrosens och kronbladen är fransiga på kanterna.

Risker

Som alla invasiva främmande arter är sjögull ett hot mot biologisk mångfald. Massiva bestånd av sjögull kan täcka stora delar av en sjö eller ett vattendrag. Det påverkar människor direkt genom att försvåra för bad, fiske och båttrafik. Livet under ytan kan påverkas negativt, då det blir brist på solljus i vattnet.

Åtgärder

Hjälp till att hindra spridning av sjögull. Köp inte sjögull och plantera inte sjögull. Om de redan finns i en damm, var noga med att växtdelar inte når andra vattendrag eller sjöar. Undvik att köra båt eller paddla bland sjögull eftersom växtdelar då kan lossna och sprida sig. Slå heller inte bestånd av sjögull, det kan förvärra situationen om inte alla växtdelar samlas upp. Det räcker med en liten bit för att en ny planta ska bildas. Vid problem med sjögull, kontakta Länsstyrelsen eller kommunen.

Rapportera

Om du råkar på sjögull, rapportera ditt fynd på www.rappen.nu.

Här kan du läsa mer om sjögull.

Bilder

Film

Sjögullsbekämpning i sjön Åsnen.

Omslagsbild för YouTube-video

Sydfyrling

Sydfyrling är en vattenlevande kärlväxt som kan växa både under vatten, flytandes vid ytan och halvvägs upp på fuktiga marker. Den kallas också vattenkrassula och säljs som dammväxt under det namnet.

Grön växt med små blommor.

Sydfyrling. Illustration av Jakob Robertsson.

Var finns sydfyrling?

Sydfyrling trivs sumpmarker, kärr, flodområden, dammar och diken. Den finns även i kanterna av nämnda områden. Den föredrar mineralrika jordar och sötvatten till lätt bräckt vatten men inte i rinnande vatten. Man har bara hittat sydfyrling på två platser i Sverige än så länge. Den säljs som dammväxt under namnet vattenkrassula i Sverige, Danmark och Norge och kan därför finnas i privata dammar och akvarier i stora delar av Sverige.

Hur du känner igen sydfyrling

Sydfyrling är en vattenlevande kärlväxt som kan växa både under vatten, flytandes vid ytan och på kanten av fuktiga marker. Plantorna blir mellan 10 och 130 centimeter långa. De kan växa mycket tätt och ser något olika ut beroende på var de växer. Bladen är små, max 24 mm långa och en knapp mm breda, lätt ovala och sitter parvis på millimetertjocka, rundade stjälkar. Den blommar med små vita eller ljusrosa fyrtaliga blommor som sitter i bladvecken.

Risker

Som alla invasiva främmande arter är sydfyrling ett hot mot biologisk mångfald. Den växer snabbt, är tålig och konkurrenskraftig. Det innebär att den relativt snabbt kan bilda täta och täckande mattor över vattenytor. Det påverkar både vattenflöden, vattnets kemi och det lokala växt- och djurlivet där den dominerar. Täta bestånd av sydfyrling utgör också ett kompakt fysiskt hinder som påverkar möjligheter till fiske, båt- och friluftsliv.

Åtgärder

Köp inte sydfyrling och plantera inte sydfyrling/vattenkrassula. Lämna eller släng aldrig främmande växter i naturen. Var försiktig när du hanterar sydfyrling, eftersom det räcker med bara en liten bit av växten för att det ska bli en ny planta. Hör med din kommun om de tar emot växtmaterial för förbränning vid återvinningsstationerna.

Här kan du läsa mer om sydfyrling.

Bilder

Smal vattenpest

Smal vattenpest kan bli ungefär lika kul som det låter. Den växer i slingor ner till ett par meters djup och kan bilda täta bestånd som gör det svårt att bada eller åka båt. Den hindrar också solljuset att tränga ned i vattnet vilket påverkar livsvillkor för andra växter och djur.

Grön växt.

Smal vattenpest. Illustration Jakob Robertsson.

Var finns smal vattenpest?

Smal vattenpest är en vanlig damm- och akvarieväxt i Sverige. Det är en sötvattenväxt men den kan även förekomma i saltare vatten. Den trivs på grunt vatten i sjöar, dammar, lugna delar av vattendrag och våtmarker och föredrar kalk- och näringsrika vatten. I Sverige finns smal vattenpest främst i Stockholmsområdet och östra Mälaren men även i Skåne och längs Bottenviken.

Hur du känner igen smal vattenpest

Smal vattenpest är en dybladsväxt som växer i långa slingor med stjälkar som kan bli upp till 2 meter långa. Bladen ungefär 6-13 mm långa och cirka 1,5 mm breda och sitter i kransar om tre blad runt stammen. Formen på bladens yttersta spets är spetsig, till skillnad mot släktingen vattenpestens mer äggformade, tunglika blad. Den blommar med små vita blommor, ungefär åtta millimeter breda. Smal vattenpest är ljusare grön än vattenpesten.

Risker

Som alla invasiva främmande arter är smal vattenpest ett hot mot biologisk mångfald. Den växer snabbare än vattenpest och kan i vissa områden konkurrera ut sin artsläkting. Effekten är dock liknande. Det bildas täta bestånd som tar plats och hindrar solljuset att tränga ned i vattnet vilket påverkar livsvillkor för andra växter. Det kan även förändra miljön för djurlivet genom att skrymmande massor av smal vattenpest kan ödelägga livsmiljöer för kräftor och fisk. Smal vattenpest bidrar till övergödningen i ett vatten i och med att den först tar upp näringsämnen ur sedimenten under tillväxten som sedan frigörs och hamnar i vattnet när växten bryts ned inför vintern. Nedbrytningen av växtmaterial kan också leda till syrebrist. Täta bestånd av smal vattenpest kan ställa till problem för båttrafik, fiske och rekreation och även påverka vattenflöden i mindre vattendrag.

Åtgärder

Undvik att bada, fiska eller köra båt i närheten av växten. Plantera inte smal vattenpest i naturvatten eller dammar, då kan den sprida sig. Det räcker med att små bitar av växten sprids för att den ska etablera sig i ett nytt vattenområde. Lämna eller släng aldrig främmande växter i naturen. Kontrollera och rensa båtar och utrustning om du flyttar dem mellan olika vatten.

Rapportera

Om du råkar på smal vattenpest, rapportera ditt fynd på www.rappen.nu.

Här kan du läsa mer om smal vattenpest.

Bilder

Vattenpest

Vattenpest kan bli ungefär lika kul som det låter. Den växer i slingor ner till ett par meters djup och kan bilda täta bestånd som gör det svårt att bada eller åka båt. Den hindrar också solljuset att tränga ned i vattnet vilket påverkar livsvillkor för andra växter och djur.

Grön växt.

Vattenpest. Illustration av Jakob Robertsson.

Var finns vattenpest?

Vattenpest är sötvattenart, men lever även i kraftigt sötvattenpåverkade brackvattenområden. Vattenpest förekommer främst i sjöar, dammar, lugna delar av vattendrag och våtmarker. I Sverige finns vattenpest i landets alla län.

Hur du känner igen vattenpest

Vattenpest bildar långa slingor med tätt sittande blad. Den kan växa ner till ett par meters djup. Bladen är cirka 6–15 mm långa och cirka 1,5–4 mm breda och sitter i kransar om tre blad runt stjälken. Bladen är fint tandade, det är dock svårt att se med blotta ögat. Bladet kan vara alltifrån jämnbrett till mer äggformat och bladspetsen är allt ifrån brett spetsig till mer tunglik. Den är mörkare grön än släktingen smal vattenpest.

Risker

Som alla invasiva främmande arter är vattenpest ett hot mot biologisk mångfald. Den växer snabbt och kan bilda täta bestånd. En tät massa av vattenpest tar plats och hindrar solljuset att tränga ned i vattnet vilket påverkar livsvillkor för andra växter. Vattenpest kan också förändra miljön negativt för djurlivet genom att skrymmande massor av vattenpest kan ödelägga boplatser för kräftor och fisk.
Vattenpest trivs i övergödda vatten och den bidrar också till övergödningen i och med den först tar upp näringsämnen ur sedimenten när den växer som sedan frigörs och hamnar i vattnet när växten bryts ned inför vintern. Detta kan leda till syrebrist i vattnet. Täta bestånd av vattenpest kan också ställa till problem för båttrafik, fiske och bad och även påverka vattenflöden i små vattendrag.

Åtgärder

Undvik att bada, fiska eller köra båt i närheten av växten. Plantera inte vattenpest i naturvatten eller dammar, då kan den sprida sig. Det räcker med att små bitar av växten sprids för att den ska etablera sig i ett nytt vattenområde. Lämna eller släng aldrig främmande växter i naturen. Kontrollera och rensa båtar och utrustning om du flyttar dem mellan olika vatten.

Rapportera

Om du råkar på vattenpest, rapportera ditt fynd på www.invasivaarter.nu

Här kan du läsa mer om vattenpest.

Bilder

Rapportera om du ser invasiva arter

Om du skulle få syn på en invasiv främmande art så rapportera gärna det till www.rappen.nu. Det är till stor hjälp att du rapporterar in när du hittar en invasiv främmande art. Det kan bidra till att stoppa spridningen av en art innan den hunnit orsaka någon skada. Då hjälper du också kommuner och myndigheter att ha koll på utbredningen och planera bekämpning. Det är särskilt viktigt om du är i ett naturreservat eller i en nationalpark för där kan invasiva främmande arter göra särskilt stor skada på värdefulla naturmiljöer. Det är bra om du tar en bild så att det går att bekräfta vilken art det rör sig om.

Här hittar du de vanligaste invasiva arterna du kan stöta på i eller vid vatten.

Invasiva främmande arter på land

De invasiva främmande arterna som finns på land skapar minst lika stora problem som de vattenlevande arterna gör. Läs mer om invasiva främmande växter och djur på land hos Naturvårdsverket.

Kolla in vår film om invasiva främmande arter

Det är till stor hjälp att du rapporterar in när du hittar en invasiv främmande art. Det kan bidra till att stoppa spridningen av en art innan den hunnit orsaka någon skada.

Omslagsbild för YouTube-video
Publicerad: 2022-04-20
Sidansvarig: Webbredaktion