Maneter

Hitta på sidan

Vi har maneter i våra vatten som inte är inhemska, men som heller inte är klassade som invasiva arter av EU. De kan dock vara störiga ändå - vissa blir lätt många och andra kan du bränna dig på. Här är några arter du kan stöta på i sommar.

Maneter i vatten.

I svenska vatten finns flera inhemska maneter. De mest kända är den ofarliga öronmaneten, som finns både på väst och östkusten och den röda brännmaneten som bara finns på västkusten. Men det har också kommit hit arter från andra delar av världen.

Amerikansk kammanet

Amerikanska kammaneter liknar vanliga maneter, men tillhör egentligen en helt annan organismgrupp. Som namnet antyder kommer denna manet ursprungligen från den Syd- och Nordamerikanska östkusten. Där håller naturliga fiender som olika fiskarter och andra arter av kammaneter den i schack.

Manet.

Foto: Steven G. Johnson (CC BY-SA 3.0)

Var finns amerikansk kammanet?

Amerikansk kammanet påträffades i Sverige första gången 2006 och finns främst på västkusten. Man har också gjort några fynd längs sydkusten upp till Karlshamn.

Så känner du igen amerikansk kammanet

Den amerikanska kammaneten påminner till formen vagt om en valnöt och blir som mest 10 till 12 centimeter långa och 2,5 centimeter breda.

Risker

Amerikanska kammaneter har inga nässelceller och bränns därför inte – skönt att veta. Men den kan växa mycket snabbt när det är gott om föda. Därför kan den finnas i rikliga mängder där du badar och också dominera djurplanktonsamhällen. Fiskbestånd kan utarmas genom att maneten äter upp ägg och fisklarver och det kan bli brist på djurplankton som även fiskar äter. Detta kan rubba näringsväven och öka risken för algblomningar.

Rapportera

Om du råkar träffa på en amerikansk kammanet, rapportera ditt fynd på www.rappen.nu.

Här kan du läsa mer om amerikansk kammanet

Klängmedusa

Klängmedusan har sitt ursprung i de norra och västra delarna av Stilla havet men har spridit sig till Atlanten och finns numera i de flesta av Europas havsområden, förutom i Östersjön. På engelska kallas arten för ”clinging jellyfish” (klängmanet). Till Sverige kom klängmedusan sannolikt med fartygstrafik, i barlastvatten eller sediment eller som påväxt. 

Klängmedusa på ålgräs

Var finns klängmedusa?

Klängmedusan finns sparsamt längs nästan hela Västkusten från Bohuslän ned till södra Kattegatt. Första svenska fynden i Sverige var 1923 och 1930 i Gullmarsfjorden. Under senare tid har arten synts i Bohuslän nästan årligen sedan 2000. I juli-augusti 2018 var den lokalt talrik vid ålgräsängar i vikar på insidan av Orust och Tjörn.

Så känner du igen klängmedusa

De är genomskinliga, endast två till tre centimeter stora och kan därför vara svåra att upptäcka. Djuren har en manetliknande kropp, en så kallad medusa, och ”klänger” sig fast på det mesta den hittar. Allt från alger till andra djur. Man kan lätt känna igen arten på sitt röd-, gulbruna kors tvärs över klockan.

Risker

Klängmedusan har nässelceller precis som brännmaneten. På kanten av medusan sitter upp till 80 tentakler med nässelgift på. Att komma i kontakt med dessa tentakler kan vara mycket smärtsamt och orsaka starka hudirritationer. Hur stora smärtorna och irritationerna blir verkar variera från person till person och hur starkt nässelgiftet är verkar variera mellan populationer.

Rapportera

Om du råkar träffa på en klängmedusa, rapportera ditt fynd på www.rappen.nu.

Här kan du läsa mer om klängmedusa

Kinesisk sötvattensmanet

Man har hittat kinesisk sötvattensmanet i ett 20-tal sjöar i Sverige, främst i de centrala och östra delarna av Göta- och Svealand. 2020 stötte man även på arten i Göteborgstrakten. Som namnet anger har arten (troligtvis) sitt ursprung i Kina. Manetens huvudsakliga livsform är en polyp, endast ca 1 mm stor. I svenska förhållanden finns misstankar om att dessa polyper kan följa med med när signalkräftor flyttas och sätts ut i nya vatten.

Manet.

Foto: Björn Källström/Göteborgs Marinbiologiska Laboratorium.

Var finns kinesisk sötvattensmanet?

Kinesisk sötvattensmanet är den enda sötvattensmaneten vi har i Sverige. Främst förekommer de som små polyper, ca. 1mm stora, som sitter fast på olika typer av ytor. Men, riktigt varma somrar så övergår de till ett mer iögonfallande stadie, medusor.

Så känner du igen kinesisk sötvattensmanet

Medusorna ser ut som små öronmaneter och blir mellan 5 och 25 mm stora.

Risker

Dessa maneter bränns inte men de kan uppfattas som störande vid badplatsen eftersom vi är så ovana att se maneter i sötvatten. Det är osäkert än om de har någon större påverkan på naturen. När de förekommer som frisimmande maneter så äter de zooplankton, vilket skulle kunna rubba näringsväven och öka risken för algblommning.

Rapportera

Om du råkar träffa på en kinesisk sötvattensmanet, rapportera ditt fynd på www.rappen.nu.

Här kan du läsa mer om kinesisk sötvattensmanet

Publicerad: 2022-06-21
Sidansvarig: Webbredaktion