Delåtgärdsprogram - Stöd i arbetet med en mer effektiv vattenförvaltning
Den här vägledningen är till för att underlätta ditt arbete med vattenförvaltning. Här får du hjälp att planera, samordna och dokumentera åtgärder i ett huvudavrinningsområde och stöd i att omsätta miljöbalkens krav till en praktisk och effektiv process – från analys till samråd och genomförande.
Varför behövs delåtgärdsprogram
Delåtgärdsprogrammen förväntas leda till att fler åtgärder identifieras och genomförs för att miljökvalitetsnormer i vatten- och havsmiljön ska kunna följas. I tillägg till att tydligare visa på hur miljökvalitetsnormerna ska kunna följas, förtydligas ansvaret för de fysiska åtgärder som ska genomföras samt när det ska ske. Genom att tydliggöra vilka åtgärder som ska genomföras, vem som är ansvarig utförare samt vilken finansiering som ska användas genererar delåtgärdsprogram ett mer kostnadseffektivt åtgärdsarbete och ökad effekt i miljön.
EU kommissionen har utvärderat Sveriges genomförande av vattendirektivet och identifierat ett antal brister och behov av förbättringar. Utifrån det har kommissionen bland annat gett Sverige följande rekommendationer:
- Öka ambitionsnivån och minska efterlevnadsgapet för att adressera den identifierade bristen på efterlevnad av att uppnå god status så mycket som möjligt till nästa rapporteringscykel.
- Identifiera och genomföra alla grundläggande och nödvändiga kompletterande åtgärder för att minska nuvarande påverkan som förhindrar uppnåendet av god status eftersom påverkan kommer att förvärras av klimatförändringarna till exempel genom att föroreningar koncentreras vid lägre vattentillgång.
- Sverige behöver förbättra sitt åtgärdsprogram så att det blir mer utförligt angående de specifika åtgärder som planeras, för att möjliggöra ett planeringsverktyg som är öppet för insyn och som visar hur miljömålen kan uppnås på ett samordnat sätt. Meningsfull information om åtgärdernas räckvidd, tidsfrister och finansiering bör inkluderas i åtgärdsprogrammen så att strategin för att uppnå målen blir tydligare.
- Öka ansträngningarna för att tillämpa naturbaserade lösningar med syfte att minska fysisk påverkan på vattenförekomster bland annat från markavvattning inom jordbruket.
- Öka ansträngningarna för att förbättra kontinuiteten i vattendrag och säkra ett minimum av ekologiska flöden samt att förbättra den generella hydrologiska situationen också i samarbete med angränsande länder.
Arbete med delåtgärdsprogram är en viktig del för att åtgärda några av EU kommissionens rekommendationer på Sveriges genomförande av ramdirektiv för vatten. Delåtgärdsprogram, det vill säga avrinningsområdesvisa åtgärdsprogram, ska konkretisera vilka administrativa och fysiska åtgärder som ska genomföras för att miljökvalitetsnormerna ska kunna följas. Vidare ska delåtgärdsprogrammen ha helhetssyn, planering och uppföljning av åtgärder efter vattnets väg genom landskapet ut till kust och hav. Det förutsätter också att andra vattenfrågor integreras såsom översvämning och vattenbrist. Havs- och vattenmyndigheten ser därför att arbetet med delåtgärdsprogram åtgärdar flera av EU-kommissionens rekommendationer.
.jpg)
En delförvaltningsplan är grunden för varje delåtgärdsprogram
En delförvaltningsplan på huvudavrinningsområdesnivå och tillhörande kustområden med förbundna grund- och kustvatten bör innehålla de underlag som är relevanta för att ta fram ett delåtgärdsprogram i enlighet med bilaga 1 i vattenförvaltningsförordningen som anger vad en förvaltningsplan ska innehålla
- Påverkansanalys med redovisning av betydande påverkan orsakad av mänsklig verksamhet.
- Statusbedömning av ekologisk status respektive potential och kemisk status för ytvatten samt kvantitativ och kemisk status för grundvatten. För ekologisk status bör även status för kvalitetsfaktorer presenteras.
- Redovisning av gällande kvalitetskrav inkl. skäl till kraftigt modifierat vatten (KMV).
- Redovisning av skyddade områden och dess förvaltning.
- Hur särskilda krav beaktats
- Redovisning av riskbedömning.
- Ekonomisk analys av vattenanvändningen
- Bedöm behov av förbättringar.
- Uppföljning av senaste cykeln och utvärdering av åtgärders effekt.
- En översyn av alla pågående och planerade åtgärder samt återstående förbättringsbehov utifrån betydande påverkan som leder till att miljökvalitetsnormer inte kan följas.
I analys av pågående och genomförda åtgärder är det av stor vikt att beakta synergier/ konflikter med andra direktiv:
- Art- och habitatdirektivet, 92/43/EEG
- Dricksvattendirektivet, 75/440/EEG
- Badvattendirektivet, 76/160/EEG
- Fiskevattendirektivet, 78/659/EEG
- Nitratdirektivet, 91/676/EEG
- Utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden, 91/414/EEG
- Översvämningsdirektivet
- Koppling till havsmiljödirektivet
- IAS, Förordning (EU) nr 1143/2014 om förebyggande och hantering av introduktion och spridning av invasiva främmande arter
- Restaureringsförordningen, förordning (EU) 2024/1991 om restaurering av natur
- Rening och kontroll av utsläpp av avloppsvatten från tätbebyggelse, direktiv 91/271/EEG
- Samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar, direktiv 96/61/EG
- Förorening genom utsläpp av vissa farliga ämnen i gemenskapens vattenmiljö, 76/464/EEG
Viktigt att få med alla som berörs
Kravet på samverkan följer av vattenförvaltningsförordningen och är grunden för ett effektivt genomförande av vattenförvaltningen. Endast genom att involvera de som berörs av, och kan påverka, vattenkvaliteten i hav, sjöar och vattendrag kan målen i vattenförvaltningsförordningen nås på ett effektivt sätt.
De som berörs av vattenförekomsten bör inkluderas löpande för att säkerställa att deras kunskaper och erfarenheter tillvaratas i besluten. Först när förtroende för processen är på plats, blir ansvaret för genomförandet av åtgärder naturligt. Genom att förstå behovet och besluten, skapas åtgärdsvilja hos de som har mandat att genomföra åtgärder.
Samverkan mellan ansvarig myndighet och lokala aktörer tar tid, och måste planeras in. Det kan inte ses som en separat aktivitet och behöver inkludera reflektioner kring arbetssätt och förutsättningar.
Hur når vi vattendirektivets mål till 2027?
Genom att inte använda samverkan inom ramen för vattenförvaltningen på det sätt som lagstiftningen avser blir genomförandet av åtgärder lågt och förtroendet för uppsatta mål svagt. Det gör det också svårt för Sverige att nå vattendirektivets mål till 2027. Med tanke på att målåret 2027 för vattenförvaltningen närmar sig, behöver samverkan utvecklas inom ramen för svensk vattenförvaltning så att den sker mer ändamålsenligt.
Krav på spårbarhet i underlag och rapportering
Ansvarig länsstyrelse bör redovisa information på ett sätt som underlättar samverkan och processerna vid tillsyn och prövning. Information bör också finnas tillgänglig på ett sätt som underlättar rapportering till EU-kommissionen och för andra processer där miljökvalitetsnormer och den bakomliggande informationen är av värde. Avseende rapportering till EU-kommissionen bör informationslagring utgå från den EU-gemensamma vägledningen för rapportering.
För varje ytvattenförekomst ska det vara möjligt att spåra underlag och bedömningar som har legat till grund för den information som ingår i de uppgifter som redovisas till Havs- och vattenmyndigheten. Uppdateringar och korrigeringar av data, underlag och bedömningar ska utföras utan att ursprungliga data om ytvattenförekomsten förloras. Det ska tydligt framgå att data har ändrats, vilken myndighet som har utfört ändringen och datum då ändringen skett.
Analyser och krav som måste vara på plats
Framtagande av delåtgärdsprogram förutsätter att påverkansanalysen, riskbedömningen och den ekonomiska analysen av vattenanvändningen enligt 8, 9 och 10 §§ HVMFS 2017:20 är genomförd. Krav enligt annan EU-lagstiftning ingår i de så kallade grundläggande åtgärderna och ska genomföras. För ett enhetligt vattenvårdsarbete är det viktigt att i analys av pågående och genomförda åtgärder beakta synergier och konflikter med andra vattenrelaterade direktiv och annan lagstiftning.
I enlighet med vattenförvaltningsförordningen ska åtgärder redovisas som grundläggande åtgärder och som kompletterande åtgärder. Båda kan bestå av administrativa eller konkreta fysiska åtgärder. I de fall grundläggande åtgärder inte bedöms täcka hela förbättringsbehovet kan kompletterande åtgärder identifieras.
Om det i delförvaltningsplanen framgår behov av åtgärder, administrativa eller konkreta fysiska åtgärder, för att följa miljökvalitetsnormerna behöver ett delåtgärdsprogram utformas för huvudavrinningsområden med tillhörande kustområden och förbundna grund- och kustvatten. Ett delåtgärdsprogram ska på lämpligt sätt tas in i åtgärdsprogrammet för distriktet.
Från analys till konkreta åtgärder i programmen
Ett delåtgärdsprogram behöver innehålla en sammanställning av alla åtgärder, såväl administrativa som fysiska, och all verksamhet som kan påverka möjligheten att följa miljökvalitetsnormer eller påverka kvaliteten på dricksvatten. I delåtgärdsprogrammet ska alla fysiska åtgärder som är tekniskt och ekonomiskt möjliga att genomföra för att nå kvalitetskraven sammanfattas. En fysisk åtgärd som inkluderas i delåtgärdsprogrammet ska vara förankrad, platsspecifik, ha en ansvarig utförare, en tidpunkt för genomförande samt en föreslagen finansiering. En möjlig åtgärd kan inte exkluderas till följd av låg åtgärdsvilja eller brist på finansiering. Sådana hinder måste i så fall lösas via administrativa åtgärder.
En administrativ åtgärd som inkluderas i sammanfattningen kan vara lokal, regional eller nationell och syfta till att skapa förutsättningar för att minska påverkanstrycket eller att genomförandet av fysiska åtgärder för att minska påverkanstrycket kan genomföras.
Administrativa åtgärder kan omfatta:
- Juridiska styrmedel: kan tvinga individer och organisationer att ändra sitt beteende för att minska risken för negativa sanktioner.
- Ekonomiska styrmedel: kan påverka aktörers beteende i en för samhället önskvärd riktning genom att tillföra eller beröva aktörer materiella eller ekonomiska resurser.
- Informativa styrmedel: kan påverka aktörers beteende genom kunskapsöverföring snarare än genom tvång, sanktioner eller ekonomiska incitament. Forskning och innovation sker både inom privat och offentlig sektor och handlar om att generera ny kunskap, ny teknik och att hitta nya lösningar på problem och utmaningar.
Innehåll i ett delåtgärdsprogram
För att det ska vara möjligt att uppfylla de formella kraven på redovisning av åtgärdsprogram bör innehållet för ett delåtgärdsprogram uppfylla samma formella krav som för ett åtgärdsprogram för vattendistrikt. På så sätt riskerar inte framtagandet av ett delåtgärdsprogram inskränka på skyldigheten att i ett åtgärdsprogram för vattendistriktet ange den information som följer av 6 kap. 5 och 6 §§ vattenförvaltningsförordningen.
Enligt 5 kap. 9 § i miljöbalken ska ett åtgärdsprogram för ett distrikt innehålla:
- uppgifter om den eller de miljökvalitetsnormer som ska följas eller den eller de risker för dricksvatten som har identifierats,
- uppgifter om de åtgärder som myndigheter eller kommuner behöver vidta för att miljökvalitetsnormerna ska följas eller för att skydda kvaliteten på dricksvatten, vilka myndigheter eller kommuner som behöver vidta åtgärderna och när åtgärderna behöver vara genomförda,
- uppgifter om hur krav på förbättringar ska fördelas mellan olika typer av källor som påverkar möjligheterna att följa miljökvalitetsnormerna eller skydda kvaliteten på dricksvatten och mellan olika åtgärder som avses i 2,
- i fråga om åtgärder för att följa en miljökvalitetsnorm som avses i 2 § första stycket 1, uppgifter om den förbättring som var och en av åtgärderna bedöms medföra och hur åtgärderna tillsammans bedöms bidra till att normen följs,
- de uppgifter som i övrigt behövs till följd av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen, och
- en analys av programmets konsekvenser från allmän och enskild synpunkt och hur åtgärderna enligt 2 är avsedda att finansieras.
Ett åtgärdsprogram ska omprövas vid behov, dock minst vart sjätte år. Lag (2024:22).
Följande steg i framtagandesprocessen är en utveckling av handboken om åtgärdsprogram för att säkerställa att processen genererar den information som behövs i enlighet med miljöbalkens femte kapitel.
Berörd länsstyrelse bedömer om ett delåtgärdsprogram behöver tas fram utifrån en avvägning av möjliga åtgärder i förhållande till status, påverkan och riskanalys som gjorts tidigare. Bedömningen behöver göras i samarbete med de som besitter den sakkunskap som krävs för att göra avvägningen. Det är av stor vikt att hela bredden av länsstyrelsernas, och andra mer lokala aktörers, kompetens utnyttjas på ett tidigt stadium i arbetet med att ta fram delåtgärdsprogram. Programmen kan påverka en stor del av länsstyrelsernas verksamhet, bl. a. planfrågor, tillstånd, anmälningar och tillsyn enligt miljöbalken, kulturmiljövärden, akvatisk och terrester naturvård och landsbygdsutveckling.
Utifrån att det bedöms finnas behov av ett delåtgärdsprogram beskrivs nedan en process för framtagning
Utvärdera om det behövs ytterligare avvägningar eller om undantag kan tillämpas. Finns det ett underskott av fysiska åtgärder som är tekniskt och ekonomiskt möjliga att genomföra för att nå kvalitetskraven i vattenförekomsten behöver man gå tillbaka till förarbetet för att bedöma om MKN behöver revideras.
