Hitta på sidan

Tillförsel av föroreningar från atmosfär

Övervakning av den marina miljön ger underlag för att bedöma och följa utvecklingen av miljöns tillstånd och de miljöförändringar som uppstår till följd av mänskliga aktiviteter. Insamlade data kommer till användning i förvaltningen av havet och de marina resurserna.

Molnen spricker upp och solstrålar kommer fram, lyser ned på havet.

Föroreningar kan färdas långt i atmosfären och tillföras land, vatten och hav genom atmosfärisk deposition. Foto: Maja Kristin Nylander.

Övergripande information

Definition och syfte

Det är inte bara från land som näringsämnen och farliga ämnen tillförs havet, utan de når även havet via atmosfärisk deposition. Luftföroreningarna kan färdas långa sträckor i atmosfären innan de når mark, inlandsvatten eller hav via torrdeposition eller nederbörd. Utsläpp av föroreningar till luft kommer framför allt från förbränning (till exempel fordonstrafik och eldning med fossila bränslen), metallframställning, vindtransport av sand och genom att ammoniak från gödsel sprids till luften.

Naturvårdsverket, kommuner och luftvårdsförbund övervakar luftkvalitet i Sverige, bland annat genom mätningar och modellberäkningar av luftföroreningar. Nationella data om luftföroreningar från mätningar i luft och nederbörd samt metaller i mossa samlas huvudsakligen in för uppföljning av luftkvalitet och läggs in i den nationella databasen för luft  som handhas av Naturvårdsverkets datavärd (SMHI).

Kommunerna ska kostnadsfritt, genom internet eller på annat lämpligt sätt, informera om koncentrationerna av kvävedioxid, svaveldioxid, kolmonoxid, bensen, partiklar (PM10 och PM2,5), bens(a)pyren, arsenik, kadmium, nickel och bly enligt luftkvalitetsförordningen. Där framgår även att informationen ska vara tillgänglig för allmänheten eller andra som är berörda.

Emissionsdata från svenska verksamheter finns tillgängliga för allmänheten på webbplatsen Utsläpp i siffror

där uppgifterna hämtas från miljörapporterna för de anläggningar som är skyldiga att lämna emissionsdeklaration (enligt bilaga 1 i miljörapportföreskriften (NFS 2016:8)). Uppgifter i miljörapporterna rapporteras även till ett europeiskt register som publicerar utsläppsdata, European Pollutant Release and Transfer Register (E-PRTR).

För publicering på denna webbplats hämtas uppgifter från SMP en gång per år.

Sveriges arbete med modellering av luftföroreningar är en del av det internationellt koordinerade programmet European monitoring and evaluation programme (Emep) under FN:s konvention om gränsöverskridande luftföroreningar (CLRTAP - Luftvårdskonventionen). Ämnen som deponeras över land och sjöar kan spridas till havet och denna tillförsel fångas således upp i beräkningarna av Tillförsel av föroreningar från land .

Ämnen som deponeras direkt på havsytan beräknas med hjälp av modeller under C-LRTAP av Emep. Denna information används i svensk havsförvaltning baserat på rapporter som Emep levererar till havsmiljökonventionerna Helcom och Ospar. Emep tar emot data från länder inom FN:s ekonomiska kommission för Europa samt data om internationell sjöfart, och tar fram olika modellprodukter, bl.a. deposition på havsytan och källfördelningar som visar från vilka länder och sektorer luftföroreningarna kommer.

Ytterligare mätningar av innehåll av föroreningar i atmosfären och i nederbörd vid olika mätplatser (till exempel Krondroppsnätverket, IVL)

används för att validera beräkningar samt kan inbegripa övervakning av fler ämnen än de som rapporteras avseende luftkvalitet.

Data på tillförsel används inte för att bedöma tillståndet i miljön, men då belastningen kan orsaka en rad olika negativa effekter på ekosystemet används den för att identifiera orsakerna till det rådande tillståndet, utforma nödvändiga åtgärder, samt för att följa upp effekter av genomförda åtgärder.

Ansvarig myndighet

  • Naturvårdsverket ansvarar för övervakningen av föroreningar i luft och nederbörd. Naturvårdsverket ansvarar även för föreskrifter och vägledning enligt Miljöbalken.
  • Havs- och vattenmyndigheten ansvarar för att utifrån uppmätta data beräkna tillförseln av föroreningar till havet från atmosfären.
  • Länsstyrelserna och kommunerna ansvarar för tillsyn av verksamheternas kontroll av punktkällor. Kommuner och luftvårdsförbund ansvarar för luftkvalitetskontroll.

Typ av övervakning

Nationell miljöövervakning – Programområde Luft med delprogrammen Försurande och övergödande ämnen i luft och nederbörd, Krondroppsnätet-NV, MATCH Sverige-systemet, Metaller i luft och nederbörd och Organiska miljögifter i luft och nederbörd. Data samlas även in genom Integrerad monitoring (IM) inom Programområde Skog.

Punktkällor - rapporterade utsläppsmängder från tillståndspliktiga industrier görs av verksamhetsutövarna som är ålagda enligt Naturvårdsverkets föreskrifter att rapportera in data till

Svenska Miljörapporteringsportalen (SMP).

Startår

Övervakningen av tillförsel av näring och metaller till havet via atmosfären startade 1979, då insamlingen av svensk data för Helcom och Emep påbörjades vid en station i norra Sverige. Mätningarna av organiska ämnen startade 1994.

Internationell samordning

Vad Sverige övervakar styrs bland annat av olika EU-lagstiftningar som ställer samma krav på alla EU:s medlemsstater (se Hur data används).

Sveriges övervakning är samordnad med övriga länder inom Europa genom att ingå i det internationellt koordinerade programmet Emep under Luftvårdskonventionen, samt genom att följa vägledningar inom havskonventionerna Helcom och Ospar. Emep tar emot data från länder inom FN:s ekonomiska kommission för Europa, och tar fram olika modellprodukter som används inom såväl nationell förvaltning som inom EU, Helcom och Ospar.

Sverige deltar aktivt i expertgrupper inom Helcom och Ospar som samordnar och bidrar till utvecklingen av ländernas övervakning och bedömningsmetoder.

Beskrivning av övervakning

Dessa data samlas in

För beräkningar av tillförsel till havet av föroreningar från atmosfären används nationell statistik över till exempel förbrukning av bränsle inom transportsektorn och data från mätningar av:

  • Ammonium, nitrat, pH, konduktivitet, sulfat, klorid, kvävedioxid, svaveldioxid, summa ammonium och ammoniak, summa salpetersyra och nitrat, suspenderade partikulära ämnen, kalcium.
  • As, Cd, Co, Cr, Cu, Fe, Pb, Mg, Mn, Hg, Ni, K, Na, V, Zn.
  • PAH:er (12 st), PCB:er (7 st), HCB, pesticider, bromerade ämnen, Fluorerande ämnen, PFAS, dioxiner/furaner, klorparaffiner.
  • Klimatdata.

Data som levereras till Emep inkluderar även fysiska atmosfäriska parametrar, aerosolhalter och -storlek, organiskt kol etc.

Rumslig och tidsmässig täckning

Atmosfäriskt nedfall av föroreningar beräknas genom dygnsvisa eller månadsvisa mätningar av halter i luft och nederbörd. Dessa mätningar görs över land, inte till havs. Det som deponeras på land och inlandsvatten kan senare hamna i havet. Detta fångas upp i beräkningarna av Tillförsel av föroreningar från land. Men utifrån mätdata kan även atmosfäriskt nedfall direkt på havet beräknas med hjälp av modeller.

Sverige har ett omfattande observationsnätverk för luftdeposition där data används för att ta fram flera användbara modellprodukter. Med nationella modeller beräknas den atmosfäriska belastningens andel i mängden föroreningar som tillförs havet från land via vattendrag (se Tillförsel av föroreningar från land). Med modellprodukter från Emep får vi även information om atmosfärisk belastning direkt på havet och källorna till denna belastning. Med dessa modellprodukter får vi information om all atmosfärisk belastning till hela Sveriges havsområde.

Metoder

Datainsamling sker enligt överenskommelserna inom Ospar (OSPAR agreement 2015-04e) och Helcom (HELCOM Recommendation 37/38/2) som baseras på Emeps vägledningar.

Kvalitetssäkring

Utföraren har ackreditering av Swedac för de provtagnings- och analysmetoder som används och deltar regelbundet i provningsjämförelser. Rapporteringen av emissionen från tillståndspliktiga anläggningar via SMP granskas årligen för tänkbara felskrivningar eller saknade data.

Här finns data

Data om atmosfärisk deposition på havet finns hos internationella datavärden NILU och Emeps modellberäkningar finns tillgängliga hos Emep centra i Oslo och Moskva.

Källfördelningsinformation finns i Emeps årliga rapporter till Helcom och Ospar, samt i Helcoms PLC-rapporter.

Utveckling

Inom ramen för EU:s Copernicus-program drivs ett antal olika miljöövervakningssatelliter och tematiska tjänster. Programmets atmosfäriska tjänst arbetar nu med en ny produktlinje för atmosfärisk deposition som har efterfrågats av användarna. I skrivande stund finns ännu inga operationella produkter på plats men dessa kommer så småningom att göras tillgängliga via den atmosfäriska tjänstens hemsida.

Hur data används

Övervakningsdata används för att följa upp och bedöma tillståndet i miljön i enlighet med nationella och internationella krav och överenskommelser. I de fall det saknas metoder för att bedöma status baserat på övervakningsdata pågår oftast ett utvecklingsarbete i internationella expertgrupper där svenska experter deltar. Att bedömningsmetoder saknas kan ibland bero på brister i data och i andra fall på svårigheter att fastställa gränser för bedömning av status.

Vattendirektivet

Vattendirektivet är implementerat i svensk lagstiftning genom vattenförvaltningsförordningen, i vilken 7 kapitlet föreskriver att övervakning av vattnets tillstånd ska genomföras i enlighet med direktivets bilaga V.

Enligt direktivets bilaga II, kapitel 1.4 ska en påverkansanalys genomföras, som ska ligga till grund för övervakningsprogrammets riskbaserade utformning.

Här framgår att påverkansanalysen ska omfatta följande:

  • Uppskattning och identifiering av betydande förorening från diffusa källor och punktkällor

Läs mer i Handbok 2007:3 Kartläggning och analys av ytvatten.

Bedömning

HaV har tagit fram en vägledning för hur påverkansanalysen ska genomföras. Den finns ännu bara som arbetsversion. Där finns även en lista över olika påverkansfaktorer som kan ingå i påverkansanalysen.

Havsmiljödirektivet

Havsmiljödirektivet är implementerat i svensk lagstiftning genom havsmiljöförordningen, vilken anger att övervakning av havets miljötillstånd ska genomföras i enlighet med direktivets Bilaga III, tabell 2.

Här framgår att följande bör övervakas och bedömas:

  • Tillförsel av näringsämnen – diffusa källor, punktkällor, atmosfärisk deposition
  • Tillförsel av andra ämnen (t.ex. syntetiska ämnen, icke syntetiska ämnen, radionuklider) – diffusa källor, punktkällor, atmosfärisk deposition, akuta händelser

Hur god miljöstatus definieras och vilka indikatorer som används för att definiera god miljöstatus regleras genom HaV:s föreskrifter HVMFS 2012:18.

Föreskrifterna bygger på EU:s Kommissionsbeslut om god miljöstatus,PDF i de fall det finns svenska data och en indikator med tillhörande tröskelvärde. I kommissionsbeslutet framgår vilka kriterier som ska (primära) eller kan (sekundära) användas vid bedömning och det ges även riktlinjer för övervakning. De sekundära kriterierna är endast relevanta om det finns en risk att inte uppnå god miljöstatus eller om de behövs för att komplettera bedömningen enligt de primära kriterierna.

Vid bedömning av kriterier under deskriptor 5 (övergödning) och 8 (farliga ämnen) ska tillförseln av dessa föroreningar beaktas, samt ge underlag för utvecklingen mot att uppnå god miljöstatus, och behov av åtgärder.

Bedömning

Det finns två miljökvalitetsnormer, en för tillförsel av näringsämnen (A1) med tillhörande indikator (A.1.1) och en för tillförsel av farliga ämnen (B1) med tillhörande indikator B.1.2 enligt HVMFS 2012:18:

A.1 Tillförsel av näringsämnen från mänsklig verksamhet ska minska tills den inte orsakar koncentrationer av kväve och fosfor i havsmiljön som förhindrar att god miljöstatus uppnås

A.1.1 – Tillförsel av kväve och fosfor

Målvärde: Nedåtgående trend i mängden tillförd kväve och fosfor per förvaltningsområde eller att mängden kväve och fosfor understiger den maximala belastning som fastställs inom ramen för internationella överenskommelser.

B.1 Tillförsel av farliga ämnen från mänsklig verksamhet ska minska tills den inte orsakar halter av farliga ämnen som förhindrar att god miljöstatus uppnås.

B.1.2 – Tillförsel av farliga ämnen via atmosfärisk deposition

Målvärde: Nedåtgående trend i tillförsel av kvicksilver, kadmium, PBDE och dioxiner

Alla indikatorer och miljökvalitetsnormer finns beskrivna i föreskrifterna HVMFS 2012:18.

Havsplanering

Havsplanering genomförs i Sverige utifrån kraven i havsplaneringsförordningen och är till för att visa hur havet utanför kustzonen ska användas effektivt och hållbart, nu och i framtiden.

I havsplaneringen görs en miljöbedömning för att studera havsplanernas konsekvenser för havsmiljön. Det är en del i tillämpningen av ekosystemansatsen. Syftet med miljöbedömningen är bland annat att integrera miljöaspekter i havsplanerna för att främja en hållbar utveckling.

Bedömning

HaV har utvecklat ett planeringsverktyg som heter Symphony för att rumsligt uppskatta miljöpåverkan och känslighet i ekosystemen. Med Symphony kan den sammanlagda, kumu­lativa, miljöpåverkan från olika belastningar visas utifrån nuläge, framtids­bild eller förändringar genom planeringen. Med kumulativ miljöpåverkan menas den sammanlagda belastningen från olika mänskliga verksamheter på växt- och djurliv i havet.

Det sker en löpande utveckling av såväl metoden som den övervakning som ger underlag till verktyget.

Helcom

Som part i Helsingforskonventionen ska Sverige delta i arbetet med att skydda Östersjön samt följa de rekommendationer som tas fram inom konventionen.

Tillförsel av föroreningar från atmosfär ingår i HELCOM Monitoring Manual i underprogrammen Nutrient inputs from atmosphere och Contaminant inputs from atmosphere. Här framgår vad som ska ingå i PLC-rapporteringen till Helcom (Pollution Load Compilation).

I Baltic Sea Action Plan (BSAP) bidrar data på tillförsel av föroreningar till att följa upp mål under både tema Eutrophication och Hazardous Substances.

Bedömning

Inom Helcom har medlemsländerna enats om indikatorer med gränsvärden som ska användas vid regional bedömning av Östersjöns tillstånd (core indicators). Det finns en gemensam indikator så kallad Core indicator som rör tillförsel av föroreningar:

  • Inputs of nutrients to the subbasins
    Indikatorn baseras på Östersjöländernas PLC-rapportering och de överenskomna mål (Maximal Allowable Inputs) för hur mycket kväve och fosfor som får tillföras havsbassängerna årligen.
  • Dessa indikatorer användes senast för att bedöma Östersjöns tillstånd i State of the Baltic Sea – Second HELCOM holistic assessment 2011-2016 – Eutrophication.

Ospar

Som part i Ospar-konventionen ska Sverige delta i arbetet med att skydda Nordsjön samt följa de beslut, rekommendationer och överenskommelser som tas fram inom konventionen.

Övervakning av tillförsel av föroreningar från atmosfär ska göras i enlighet med OSPAR CAMP (Comprehensive Atmospheric Monitoring Programme) och tillhörande vägledningar inom OSPAR CEMP som är en del i Joint Assessment and Monitoring Programme (JAMP); tema E – Eutrophication och H- Hazardous substances.

I North East Atlantic Environmental Strategy finns det mål inom Ospar att minska tillförseln av föroreningar till Nordostatlanten.

Bedömning

  • Inom Ospar används CAMP-data för att följa förändringar över tid i tillförsel av föroreningar till havet.
  • Detta gjordes senast för att bedöma Nordsjöns status 2014-2018 i OSPAR Intermediate Assessment.
  • Resultaten från bedömningen finns att läsa här: Nutrient inputs och Heavy metal inputs.

Takdirektivet

Takdirektivet är ett EU-direktiv med syftet att minska nationella utsläpp av vissa luftföroreningar inom EU.

Takdirektivet anger den högsta nivån av luftföroreningar som EU:s medlemsstater får släppa ut. De luftföroreningar som direktivet omfattar är:

  • svaveldioxid (SO2)
  • kväveoxider (NOX)
  • flyktiga organiska ämnen exklusive metan (NMVOC)
  • ammoniak (NH3)
  • och små partiklar (PM2,5)

En ny luftvårdsförordning (2018:740) för att genomföra bestämmelserna i det reviderade takdirektivet trädde i kraft 1 juli 2018. Förordningen omfattar Naturvårdsverkets och andra berörda myndigheters arbete med att ta fram luftvårdsprogram, utsläppsstatistik, scenarier, miljöövervakning samt rapportering till EU som följer av direktivets bestämmelser.

Bedömning

Medlemsstaterna ska varje år rapportera utsläppsstatistik för berörda luftföroreningar, samt ta fram prognoser vartannat år som visar hur utsläppen av luftföroreningar utvecklas till år 2020 och 2030.

Prognoserna är viktiga för att kunna bedöma om man klarar sina åtaganden med beslutade åtgärder och styrmedel. Vart fjärde år ska medlemsstaterna även rapportera utsläpp för stora punktkällor samt geografisk fördelade data.

Luftvårdskonventionen

Under FN:s konvention om gränsöverskridande luftföroreningar CLRTAP – Luftvårdskonventionen samarbetar Europa, USA, Kanada samt länderna i Kaukasus och Centralasien för att minska utsläppen av långväga transporterade luftföroreningar.

I åtta olika protokoll har flertalet berörda länder åtagit sig att begränsa utsläppen av bland annat svavel, kväveoxider, tungmetaller och flyktiga organiska föreningar. I protokollen specificeras mål och åtgärder för att minska utsläppen av olika typer av luftföroreningar.

Bedömning

Varje år sammanställer och rapporterar Sverige data om utsläppen av luftföroreningar i enlighet med konventionens åtta protokoll.

Stockholmskonventionen

Stockholmskonventionen syftar till global utfasning av organiska ämnen som är långlivade i miljön, tas upp av växter och djur, och har negativa effekter på människors hälsa eller på miljö, så kallade POPs (Persistent Organic Pollutants). Ämnena transporteras över nationsgränser bland annat via luft.

Bedömning

Minamatakonventionen

Minamatakonventionen syftar till att reglera kvicksilver ur ett livscykelperspektiv. Konventionen trädde i kraft 2017 och förbjuder eller begränsar kvicksilver i olika produkter och industriella processer från och med 2020 och 2025. Inom EU är de delar av Minamatakonventionen som tidigare saknat gemensamma bestämmelser genomförda i

EU:s kvicksilverförordning.

Kvicksilver är en lättflyktig metall som kan spridas långa sträckor via luften. Kvicksilver kan inte brytas ned utan ansamlas i mark, i vatten och i levande organismer. Därför är det viktigt att användningen och utsläppen av kvicksilver minskar.

Bedömning

  • Data på atmosfärisk deposition av kvicksilver används för att följa upp hur kvicksilver sprids via luften.

Miljömål

Svenska miljökvalitetsmålen

För att följa upp de svenska miljökvalitetsmålen behövs dataunderlag. Övervakning av tillförsel av föroreningar ger underlag till preciseringarna om god miljöstatus i

miljökvalitetsmålet Ingen övergödning och

miljökvalitetsmålet Giftfri miljö.

De svenska miljömålen följs upp genom en årlig uppföljning på nationell och regional nivå. Det görs även en fördjupad utvärdering vart fjärde år. För att bedöma hur utvecklingen går gällande tillförsel av föroreningar från land används följande indikatorer:

Kväve- och fosforbelastning på havet

Agenda 2030

FN har tagit fram en global agenda med mål för såväl planetens som vårt välstånd. Av FN:s 17 globala miljömål kan underlag om tillförsel av föroreningar användas för att följa upp mål 14 Hav och marina resurser och delmålet 14.1:

  • Till 2025 förebygga och avsevärt minska alla slags föroreningar i havet, i synnerhet från landbaserad verksamhet, inklusive marint skräp och tillförsel av näringsämnen.
Publicerad: 2019-11-20
Uppdaterad: 2020-09-24
Sidansvarig: Webbredaktion