Sjöfart
Övervakning av den marina miljön ger underlag för att bedöma och följa utvecklingen av miljöns tillstånd och de miljöförändringar som uppstår till följd av mänskliga aktiviteter. Insamlade data kommer till användning i förvaltningen av havet och de marina resurserna.
Fraktfartyg, Foto: Jonas Pålsson
Övergripande information
Med sjöfart menas trafiken av fartyg till sjöss. Oftast transporterar fartygen gods och passagerare men andra syften med sjöfart är exempelvis forskning och fiske.
Sjöfarten fraktar ungefär 90 procent av världshandeln mätt i volym och leder till utsläpp i luften av till exempel svaveloxider, kväveoxider och koldioxid. Transporterna innebär även risk för att fartyg ska orsaka vattenförorening bland annat genom olyckor, operationella utsläpp, avfall som genereras ombord, vid bunkring och läktring av exempelvis olja eller genom utsläpp av tvättvatten från skrubbrar. Spridning av farliga ämnen sker även genom de giftiga antifoulingfärger som fartyg är målade med för att förhindra påväxt. Sjöfarten är också en källa till undervattensbuller och marint skräp, samt till spridning av främmande arter, dels med fartygs barlastvatten men även genom påväxt på fartygsskrov (biofouling).
Eftersom sjöfarten ger upphov till flera belastningar på den marina miljön är det viktigt att övervaka sjöfartens omfattning i tid och rum, för att kunna uppskatta påverkan och risker samt för att kunna införa åtgärder för att minska dess påverkan. För övervakning av belastningar kopplade till sjöfart, se framförallt
Fartygsrörelser i svenska vatten via AIS (Automatic Identification System) samlas kontinuerligt in av Sjöfartsverket.
Kustbevakningen samlar även in kompletterande data gällande fiskefartyg som inte har AIS.
Nationell övervakning.
Helcom startade sitt AIS-nätverk 2005, men Sjöfartsverkets databas innehåller data från 2006.
Vad Sverige övervakar styrs bland annat av olika EU-lagstiftningar som ställer samma krav på alla EU:s medlemsstater, se Hur data används.
Delning av sjötrafikdata mellan olika länder sker via överenskommelser med European Maritime Safety Agency (EMSA) och Helsingforskonventionen, Helcom.
Sverige deltar aktivt i expertgrupper inom Helcom, Ospar och IMO som bland annat samordnar och bidrar till utvecklingen av ländernas övervakning och bedömningsmetoder.
Beskrivning av övervakning
I övervakningen registreras
- fartygsrörelser via AIS
- Fartygs-id (MMSI nummer)
- Position
- Fart
- Typ av fartyg
- Djupgående
- Storlek på fartyg
- Kurs
- Last
- Destination
AIS-data samlas in för hela Sveriges vatten för varje enskilt fartyg med AIS-transponder. Informationen tas emot av ett nätverk av 41 landbaserade basstationer. Ett utbyte av AIS-information med andra länder inom Östersjön, inklusive Öresund och Kattegatt, görs genom Helcom, som också presenterar generell statistik sedan 2005. Sjöfartsverkets detaljerade data för hela Sverige är dock inte fritt tillgängliga utan måste köpas.
AIS (Automatic Identification System) är ett system som gör det möjligt att identifiera ett fartyg och följa dess rörelser. Systemet bygger på att varje fartyg skickar ut informationen på 2 st VHF-frekvensersom fångas upp av olika landstationer eller satelliter. Alla fartyg med bruttodräktighet över 300 ton och som går i internationell trafik omfattas av Solas-konventionen och måste vara försedda med AIS-transpondrar.
AIS-transpondern i ett fartyg samlar regelbundet information om det egna fartygets position, kurs, destination med mera från övrig elektronisk navigationsutrustning. All denna data formateras sedan in i datapaket som sänds ut via VHF-radio på dedikerade kanaler. Andra fartyg och landstationer inom VHF-räckvidd utrustade med AIS-mottagare kan sedan ta emot radiosignalerna, avkoda dem och presentera informationen i sin egen navigationsutrustning. Viss information, såsom namn, bredd och längd, fås genom kopplingar till fartygsdatabaser.
Viss oriktighet i siffervärden kan förekomma på grund av att dataförluster emellanåt uppstår i insamlingsprocessen.
Generell statistik över fartygsrörelser uttryckt i passager per ytenhet inom Helcoms område (hela Sveriges område, med undantag för Skagerrak).
Data för hela Europa uttryckt i tid per ytenhet finns att tillgå hos EMODnet.
Detaljerade AIS-data för hela Sveriges område finns inte att tillgå gratis, men kan köpas från Sjöfartsverket.
I takt med att fler företag börjar sälja och tillgängliggöra AIS-data, så kommer troligen priset att gå ner, samt delar av dataseten kommer att göras tillgängliga genom olika projekt och initiativ.
Hur data används
Övervakningsdata används för att följa upp och bedöma tillståndet i miljön i enlighet med nationella och internationella krav och överenskommelser. I de fall det saknas metoder för att bedöma status baserat på övervakningsdata pågår oftast ett utvecklingsarbete i internationella expertgrupper där svenska experter deltar. Att bedömningsmetoder saknas kan ibland bero på brister i data och i andra fall på svårigheter att fastställa gränser för bedömning av status.
Vattendirektivet är implementerat i svensk lagstiftning genom vattenförvaltningsförordningen. I kap. 7 i förordningen anges det att övervakning av vattnets tillstånd ska genomföras i enlighet med direktivets artikel 8 och artikel 3 i direktiv 2008/105/EG. I vattendirektivet artikel 8 hänvisas till bilaga V. I denna bilaga beskrivs bland annat vilka kvalitetsfaktorer som ska övervakas samt hur övervakningsprogrammen ska utformas.
I kap 3 i vattenförvaltningsförordningen anges att det ska göras en kartläggning av mänsklig verksamhets påverkan på ytvattnet med hänvisning till artikel 5 och bilaga II i vattendirektivet. Enligt direktivets bilaga II, avsnitt 1.4 och 1.5 ska en påverkansanalys och riskbedömning genomföras ., Resultat från påverkansanalysen och den efterföljande riskbedömningen ska ligga till grund för övervakningsprogrammets riskbaserade utformning (avsnitt 1.3 i bilaga V). I bilaga II.
Här framgår att påverkansanalysen ska omfatta följande:
information om typ och omfattning av den betydande antropogena påverkan som ytvattenförekomsterna i varje avrinningsdistrikt kan komma att utsättas för, däribland:
- Förändring av morfologiskt tillstånd på fåran, botten, flodplan eller närområde/kustlinje - SjöfarT
- Förändring av konnektivitet genom dammar, barriärer och slussar - Sjöfart
- Sjöfart som en drivkraft, vilken i sin tur kan orsaka annan påverkan, till exempel tillförsel av främmande arter.
Naturvårdsverkets Handbok 2007:3 Kartläggning och analys av ytvatten
Pdf, 669.4 kB..
Bedömning
Havs- och vattenmyndigheten har tagit fram en vägledning för hur påverkansanalysen ska genomföras. Den finns ännu bara som arbetsversion. Där finns även en lista över olika påverkansfaktorer som kan ingå i påverkansanalysen.
Havsmiljödirektivet är implementerat i svensk lagstiftning genom havsmiljöförordningen. . I 22 § i förordningen anges det att övervakning av havets miljötillstånd och påverkan på miljötillståndet bland annat ska genomföras i enlighet med direktivets Bilaga III, tabell 2.
Här framgår att följande bör övervakas och bedömas:
- Transport – sjöfart
Sjöfart är en aktivitet som kan ge upphov till flera belastningar, bland annat undervattensbuller (D11), fysisk störning (D6), tillförsel av främmande arter (D2) och utsläpp av näringsämnen och farliga ämnen (D5 och D8). I Kommissionsbeslutet Pdf, 560.5 kB. om bland annat fastställande av kriterier och metodstandarder för god miljöstatus i marina vatten och specifikationer och standardiserade metoder för övervakning, framgår vilka kriterier som ska bedömas utifrån dessa deskriptorer.
Bedömning
I nuläget används endast sjöfartsdata i kartläggningen av kontinuerligt buller. Se mer i Kontinuerligt buller.
Men sjöfartsdata ger även underlag om bakomliggande orsaker till annan påverkan såsom tillförsel av främmande arter, fysisk störning och utsläpp av föroreningar.
EU-direktivet om sjötrafikövervakning 2002/59/EG, kräver att alla medlemsländer ska ha ett övervaknings- och informationssystem för sjötrafik. I det ingår utrustning på fartyg, samt landbaserade AIS-stationer för övervakning av sjöfarten i kustområden.
Havsplanering genomförs i Sverige utifrån kraven i havsplaneringsförordningen och är till för att visa hur havet utanför kustzonen ska användas effektivt och hållbart, nu och i framtiden.
I havsplaneringen görs en miljöbedömning för att studera havsplanernas konsekvenser för havsmiljön. Det är en del i tillämpningen av ekosystemansatsen. Syftet med miljöbedömningen är bland annat att integrera miljöaspekter i havsplanerna för att främja en hållbar utveckling.
Bedömning
HaV har utvecklat ett planeringsverktyg som heter Symphony för att rumsligt uppskatta miljöpåverkan och känslighet i ekosystemen. Med Symphony kan den sammanlagda, kumulativa, miljöpåverkan från olika belastningar visas utifrån nuläge, framtidsbild eller förändringar genom planeringen. Med kumulativ miljöpåverkan menas den sammanlagda belastningen från olika mänskliga verksamheter på växt- och djurliv i havet.
Underlag för sjöfarten går att ladda hem här.
Det sker en löpande utveckling av såväl metoden som den övervakning som ger underlag till verktyget.
Som part i Helsingforskonventionen ska Sverige delta i arbetet med att skydda Östersjön samt följa de rekommendationer som tas fram inom konventionen.
Östersjöns transportministrar kom 2001 överens om att dela AIS-information som en del av Deklarationen för navigationssäkerhet och räddningskapacitet i Östersjöområdet (HELCOM Copenhagen Declaration)
Östersjöländerna lanserade 2005 ett samlat AIS-nätverk som sammanställer alla ländernas AIS-data och delar denna med medlemsstaterna i realtid. Denna data samlades först in av Danmark, men samlas numera in av Kystverket i Norge för Östersjön och Nordsjön. Helcom diskuterar liknande frågor i expertgruppen HELCOM AIS Expert Working Group.
I Baltic Sea Action Plan (BSAP) bidrar data på sjöfart till att följa upp mål under tema Sea-based activities; No or minimal disturbance to biodiversity and the ecosystem.
Bedömning
Inom Helcom används bl.a. data på sjöfart för att bedöma kumulativ påverkan på Östersjön.
Detta gjordes senast för att bedöma Östersjöns tillstånd I State of the Baltic Sea – Second HELCOM holistic assessment 2011-2016 – Cumulative impacts on the marine environment och Links between activities and environment
Som part i Ospar-konventionen ska Sverige delta i arbetet med att skydda Nordsjön samt följa de beslut, rekommendationer och överenskommelser som tas fram inom konventionen.
Övervakning av sjöfart och bedömning av dess effekter ingår i Joint Assessment and Monitoring Programme (JAMP); tema B - Biodiversity and Ecosystems.
I North East Atlantic Environmental Strategy framgår att ett övergripande mål inom Ospar är att genom ekosystemansatsen förvalta mänskliga aktiviteter så att den biologiska mångfalden bevaras.
Bedömning
Just nu pågår inom Ospar arbete i arbetsgruppen Eiha att bedöma den samlade påverkan på havet från sjöfart. Detta kommer att presenteras i den framtida Quality Status Report 2023.
Svenska miljökvalitetsmålen
För att följa upp de svenska miljökvalitetsmålen behövs dataunderlag. Övervakning av sjöfart ger underlag till preciseringarna om god miljöstatus i miljökvalitetsmålet Hav i balans samt levande kust och skärgård.
De svenska miljömålen följs upp genom en årlig uppföljning på nationell och regional nivå. Det görs även en fördjupad utvärdering vart fjärde år.
Agenda 2030
Av FN:s 17 globala miljömål kan data på sjöfart användas för att följa upp flertalet delmål under mål 14 – Hav och marina resurser.
Solas-konventionen är en internationell konvention under den internationella sjöfartsorganisationen IMO (International Maritime Organization) för säkerhet för människoliv till sjöss. Konventionen reglerar bland annat hur fartyg ska vara konstruerade och utrustade, däribland att fartyg över en viss storlek ska ha AIS-transpondrar.
