Sjöfart
Övervakning av den marina miljön ger underlag för att bedöma och följa utvecklingen av miljöns tillstånd och de miljöförändringar som uppstår till följd av mänskliga aktiviteter. Insamlade data kommer till användning i förvaltningen av havet och våra marina ekosystem.
Fraktfartyg, Foto: Jonas Pålsson
Övergripande information
Med sjöfart menas trafiken av fartyg till sjöss. Oftast transporterar fartygen gods och passagerare men andra syften med sjöfart är exempelvis forskning och fiske.
Sjöfarten fraktar ungefär 90 procent av världshandeln mätt i volym och leder till utsläpp i luften av till exempel svaveloxider, kväveoxider och koldioxid. Transporterna innebär även risk för att fartyg ska orsaka vattenförorening bland annat genom olyckor, operationella utsläpp, avfall som genereras ombord, vid bunkring och läktring av exempelvis olja eller genom utsläpp av tvättvatten från skrubbrar. Spridning av farliga ämnen sker även genom de giftiga antifoulingfärger som fartyg är målade med för att förhindra påväxt. Sjöfarten är också en källa till undervattensbuller och marint skräp, samt till spridning av främmande arter, dels med fartygs barlastvatten men även genom påväxt på fartygsskrov (biofouling).
Eftersom sjöfarten ger upphov till flera belastningar på den marina miljön är det viktigt att övervaka sjöfartens omfattning i tid och rum, för att kunna uppskatta påverkan och risker samt för att kunna införa åtgärder för att minska dess påverkan. För övervakning av belastningar kopplade till sjöfart, se framförallt
Fartygsrörelser i svenska vatten via AIS (Automatic Identification System) samlas kontinuerligt in av Sjöfartsverket.
Kustbevakningen samlar även in kompletterande data gällande fiskefartyg som inte har AIS.
Nationell akvatisk övervakning.
Helcom startade sitt AIS-nätverk 2005, men Sjöfartsverkets databas innehåller data från 2007. Databasen lagras i flera olika format och det går att köpa utdrag ur denna via Sjöfartsverket. Luckor i data kan förekomma
Vad Sverige övervakar styrs bland annat av olika EU-lagstiftningar som ställer samma krav på alla EU:s medlemsstater, se Vad styr vad som ska övervakas och hur används data?.
Delning av sjötrafikdata mellan olika länder sker via överenskommelser med European Maritime Safety Agency (EMSA) och Helsingforskonventionen, Helcom.
Sverige deltar aktivt i expertgrupper inom Helcom, Ospar och IMO som bland annat samordnar och bidrar till utvecklingen av ländernas övervakning och bedömningsmetoder.
Beskrivning av övervakning
I övervakningen registreras
- fartygsrörelser via AIS, där den viktigaste informationen är:
- fartygs-id (MMSI nummer)
- position
- fart
- typ av fartyg
- djupgående
- storlek på fartyg
- kurs
- last
- destination.
AIS-data samlas in för hela Sveriges vatten för varje enskilt fartyg med AIS-transponder. Informationen tas emot av ett nätverk av 41 landbaserade basstationer. Ett utbyte av AIS-information med andra länder inom Östersjön, inklusive Öresund och Kattegatt, görs genom Helcom, som också presenterar generell statistik sedan 2005. Sjöfartsverkets detaljerade data för hela Sverige är dock inte fritt tillgängliga utan måste köpas.
AIS (Automatic Identification System) är ett system som gör det möjligt att identifiera ett fartyg och följa dess rörelser. Systemet bygger på att varje fartyg skickar ut informationen på 2 st VHF-frekvensersom fångas upp av olika landstationer eller satelliter. Alla fartyg med bruttodräktighet över 300 ton och som går i internationell trafik omfattas av Solas-konventionen och måste vara försedda med AIS-transpondrar.
AIS-transpondern i ett fartyg samlar regelbundet information om det egna fartygets position, kurs, destination med mera från övrig elektronisk navigationsutrustning. All denna data formateras sedan in i datapaket som sänds ut via VHF-radio på dedikerade kanaler. Andra fartyg och landstationer inom VHF-räckvidd utrustade med AIS-mottagare kan sedan ta emot radiosignalerna, avkoda dem och presentera informationen i sin egen navigationsutrustning. Viss information, såsom namn, bredd och längd, fås genom kopplingar till fartygsdatabaser.
Viss oriktighet i siffervärden kan förekomma på grund av att dataförluster emellanåt uppstår i insamlingsprocessen. . I övrigt genomförs inga särskilda kvalitetskontroller av AIS-data i AIS-nätverkets centrala delar. Så om ett skepp vill skicka ut eller oavsiktligt skickar ut felaktiga värden kommer de också att registreras i AIS-nätverket och tillgängliggöras för de som prenumererar på tjänsten. De senaste åren i samband med ett skärpt geopolitiskt läge har flera exempel på manipulerad AIS-data detekterats, bland annat felaktiga positionsrapporter eller IMO-nummer.
Generell statistik över fartygsrörelser uttryckt i passager per ytenhet inom Helcoms område.
Data för hela Europa uttryckt i tid per ytenhet finns att tillgå hos EMODnet.
Detaljerade AIS-data för hela Sveriges område finns inte att tillgå gratis, men kan köpas från Sjöfartsverket.
I takt med att fler företag börjar sälja och tillgängliggöra AIS-data, så kommer troligen priset att gå ner, samt delar av dataseten kommer att göras tillgängliga genom olika projekt och initiativ.
Vad styr vad som ska övervakas och hur används data?
Vad Sverige ska övervaka styrs av en rad nationella och internationella lagstiftningar, rapporteringskrav och konventioner. Dessa styr också hur övervakningsdata ska användas för att följa upp och bedöma statusen i den akvatiska miljön.
I de fall det saknas metoder för att bedöma status baserat på övervakningsdata pågår oftast ett utvecklingsarbete i internationella expertgrupper där svenska experter deltar. Att bedömningsmetoder saknas kan ibland bero på brister i data och i andra fall på svårigheter att fastställa gränser för bedömning av status
Vattendirektivet är implementerat i svensk lagstiftning genom vattenförvaltningsförordningen. I kap. 7 i förordningen anges det att övervakning av vattnets tillstånd ska genomföras i enlighet med direktivets artikel 8 och artikel 3 i direktiv 2008/105/EG. I vattendirektivet artikel 8 hänvisas till bilaga V. I denna bilaga beskrivs bland annat vilka kvalitetsfaktorer som ska övervakas samt hur övervakningsprogrammen ska utformas.
I kap 3 i vattenförvaltningsförordningen anges att det ska göras en kartläggning av mänsklig verksamhets påverkan på ytvattnet med hänvisning till artikel 5 och bilaga II i vattendirektivet. Enligt direktivets bilaga II, avsnitt 1.4 och 1.5 ska en påverkansanalys och riskbedömning genomföras ., Resultat från påverkansanalysen och den efterföljande riskbedömningen ska ligga till grund för övervakningsprogrammets riskbaserade utformning (avsnitt 1.3 i bilaga V). I bilaga II.
Här framgår att påverkansanalysen ska omfatta följande:
information om typ och omfattning av den betydande antropogena påverkan som ytvattenförekomsterna i varje avrinningsdistrikt kan komma att utsättas för, däribland:
- Förändring av morfologiskt tillstånd på fåran, botten, flodplan eller närområde/kustlinje - SjöfarT
- Förändring av konnektivitet genom dammar, barriärer och slussar - Sjöfart
- Sjöfart som en drivkraft, vilken i sin tur kan orsaka annan påverkan, till exempel tillförsel av främmande arter.
Hur ekologisk status definieras och vilka parametrar som används för att bedöma ekologisk status regleras genom
beskrivs ett lämpligt tillvägagångssätt för att klassificera ekologisk status och kemisk ytvattenstatus.
Bedömning
Statusklassificering och bedömning av påverkan genomförs utifrån föreskriften om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten HVMFS 2019:25 samt HVMFS 2017:20 om kartläggning och analys av ytvatten
Havsmiljödirektivet är implementerat i svensk lagstiftning genom havsmiljöförordningen. . I 22 § i förordningen anges det att övervakning av havets miljötillstånd och påverkan på miljötillståndet bland annat ska genomföras i enlighet med direktivets Bilaga III, tabell 2.
Här framgår att följande bör övervakas och bedömas:
- Transport – sjöfart
Sjöfart är en aktivitet som kan ge upphov till flera belastningar, bland annat undervattensbuller (D11), fysisk störning (D6), tillförsel av främmande arter (D2) och utsläpp av näringsämnen och farliga ämnen (D5 och D8).
I Kommissionsbeslutet
Pdf, 560.5 kB. om bland annat fastställande av kriterier och metodstandarder för god miljöstatus i marina vatten och specifikationer och standardiserade metoder för övervakning, framgår vilka kriterier som ska bedömas utifrån dessa deskriptorer.
Bedömning
I nuläget används sjöfartsdata i kartläggningen av kontinuerligt buller och fysisk påverkan.
Men sjöfartsdata ger även underlag om bakomliggande orsaker till annan påverkan såsom tillförsel av främmande arter, fysisk störning och utsläpp av föroreningar.
EU-direktivet om sjötrafikövervakning 2002/59/EG, kräver att alla medlemsländer ska ha ett övervaknings- och informationssystem för sjötrafik. I det ingår utrustning på fartyg, samt landbaserade AIS-stationer för övervakning av sjöfarten i kustområden.
Havsplanering genomförs i Sverige utifrån kraven i havsplaneringsförordningen och är till för att visa hur havet utanför kustzonen ska användas effektivt och hållbart, nu och i framtiden.
I havsplaneringen görs en miljöbedömning för att studera havsplanernas konsekvenser för havsmiljön. Det är en del i tillämpningen av ekosystemansatsen. Syftet med miljöbedömningen är bland annat att integrera miljöaspekter i havsplanerna för att främja en hållbar utveckling.
HaV har utvecklat ett planeringsverktyg som heter Symphony för att rumsligt uppskatta miljöpåverkan och känslighet i ekosystemen. Övervakningen av sjöfart är relevant för havsplaneringen och data kan ingå i underlag för uppdatering av datalager i Symphony.
Solas-konventionen är en internationell konvention under den internationella sjöfartsorganisationen IMO (International Maritime Organization) för säkerhet för människoliv till sjöss.
Konventionen reglerar bland annat hur fartyg ska vara konstruerade och utrustade, , däribland att vissa typer av fartyg och fartyg över en viss storlek har krav på att bära klass A AIS-transponder.
Som part i Helsingforskonventionen ska Sverige delta i arbetet med att skydda Östersjön samt följa de rekommendationer som tas fram inom konventionen.
Östersjöns transportministrar kom 2001 överens om att dela AIS-information som en del av Deklarationen för navigationssäkerhet och räddningskapacitet i Östersjöområdet (HELCOM Copenhagen Declaration)
Östersjöländerna lanserade 2005 ett samlat AIS-nätverk som sammanställer alla ländernas AIS-data och delar denna med medlemsstaterna i realtid. Denna data samlades först in av Danmark, men samlas numera in av Kystverket i Norge för Östersjön och Nordsjön. Helcom diskuterar liknande frågor i expertgruppen
I Baltic Sea Action Plan (BSAP) bidrar data på sjöfart till att följa upp mål under tema Sea-based activities; No or minimal disturbance to biodiversity and the ecosystem.
Bedömning
Inom Helcom används bl.a. data på sjöfart för att bedöma kumulativ påverkan på Östersjön. Detta gjordes senast för att bedöma Östersjöns tillstånd I State of the Baltic Sea –
- Third HELCOM holistic assessment 2016-2021
Som part i Ospar-konventionen ska Sverige delta i arbetet med att skydda Nordsjön samt följa de beslut, rekommendationer och överenskommelser som tas fram inom konventionen.
Övervakning av sjöfart och bedömning av dess effekter ingår i Joint Assessment and Monitoring Programme (JAMP); tema B - Biodiversity and Ecosystems.
I North East Atlantic Environmental Strategy framgår att ett övergripande mål inom Ospar är att genom ekosystemansatsen förvalta mänskliga aktiviteter så att den biologiska mångfalden bevaras.
Bedömning
Inom Ospar följs trender avseende sjöfart.
- I Quality status report 2023
presenteras den senaste utvärderingen
Svenska miljökvalitetsmålen
För att följa upp de svenska miljökvalitetsmålen behövs dataunderlag. Övervakning av sjöfart ger underlag till preciseringarna om god miljöstatus i miljökvalitetsmålet
De svenska miljömålen följs upp genom en årlig uppföljning på nationell och regional nivå. Det görs även en fördjupad utvärdering vart fjärde år.
Mer information om miljökvalitetsmålen
Agenda 2030
Av FN:s 17 globala miljömål kan data på sjöfart användas för att följa upp flertalet delmål under mål 14 – Hav och marina resurser.
