Migrerande fisk (ål)

I provtagningarna mäts:

• Abundans (antal individer)
• Livsstadium
• Längd
• Vikt
• Mognadsstadium
• Parasitering
• Ålder

I tillägg mäts fisketryck genom fångst och återfångst av märkt ål.

Följande stödvariabler registreras (i vissa fisken):

• Salthalt
• Temperatur
• Siktdjup

• Övervakningen utförs årligen längs Sveriges kust från Skagerrak till Öresund.
• Dessutom sker övervakning i sötvatten.

Flera olika metoder används inom ålprovtagningen. I Västerhavet sker provfiske med ryssjor, liknande den metod som beskrivs i undersökningstypen provfiske med kustöversiktsnät, nätlänkar och ryssjor på kustnära grunt vatten.

I Östersjön samlas ål in genom yrkesfisket inom ramen för DCF.Håvning med stationär trål sker i intagskanalen av kylvatten till Ringhals kärnkraftverk och fångar upp glasål, det juvenila stadiet av ål. Metoden beskrivs i rapporterna från Biologisk recipientkontroll vid Ringhals kärnkraftverk. 

Sammanfattande resultat av undersökningar fram till år 2013.Genom att märka och sedan återfånga den märkta ålen på Östersjökusten fås ett mått på hur hårt fisketrycket i Ices rapport WGEEL 2018.

Kvalitetssäkringsarbetet bedrivs genom att strikt följa standardiserad metodik. Kvalitetssäkring sker inom datavärdskapet för provfiske, KUL.

Data kvalitetssäkras elektroniskt via en sekvens rutinfrågor och godkänns manuellt efter att en, för ändamålet särskilt utsedd kontrollant, godkänt kvaliteten i materialet.

De rådata som samlas in lagras i databasen KUL hos SLU som är nationell datavärd för provfiske. Data uppdateras årligen och aggregerade data görs tillgängliga vid förfrågan till datavard-fisk@slu.se.

Fiskeansträngningen på ål längs kusten minskar kontinuerligt genom att vissa fiskare upphör med sitt fiske och inga nya ålfiskelicenser beviljas. Eftersom provtagningen delvis sker i samarbete med yrkesfisket, får ibland fiskare som anlitas bytas ut.

I dagsläget har vi kommit till den punkt att det behövs provfisken i Östersjön eftersom det har blivit svårt att hitta yrkesfiskare som kan anlitas. Just nu pågår ett projekt där ålar märks med akustiska sändare, vilka läses av via mottagare som sitter i Öresund samt Stora och Lilla Bält. Projektet är ett samarbete med Danmark, och det kommer ge svar på frågor om mängden ål som vandrar ut från Östersjön (så kallad free-escapement). Möjligheter undersöks för att fånga in ål som annars vandrar eller sugs in i kylvattenintaget i Forsmarks kärnkraftverk, för att märka dem och släppa ut den längre söderut (i Harg) längs vandringsvägen mot Sargassohavet.

Havsmiljödirektivet är implementerat i svensk lagstiftning genom havsmiljöförordningen. I 22 § i förordningen anges det att övervakning av havets miljötillstånd bland annat ska genomföras i enlighet med direktivets Bilaga III, tabell 1.

Här framgår att följande bör övervakas och bedömas:

• Geografisk och tidsmässig variation per art eller population:

1. fördelning, abundans och/eller biomassa
2. storleks-, ålders- och könsstruktur
3. reproduktionsförmåga, överlevnadstal och dödlighet/skadefrekvens
4. beteende inbegripet rörelse och migration
5. artens livsmiljö (utsträckning, lämplighet)

• Gruppens artsammansättning

Hur god miljöstatus definieras och vilka indikatorer som används för att definiera god miljöstatus regleras genom HaV:s föreskrifter HVMFS 2012:18.

Föreskrifterna bygger på EU:s Kommissionsbeslut Pdf, 580.1 kB. om bland annat fastställande av kriterier och metodstandarder för god miljöstatus i marina vatten och specifikationer och standardiserade metoder för övervakning, i de fall det finns svenska data och en indikator med tillhörande tröskelvärde. I kommissionsbeslutet framgår vilka kriterier som ska (primära) eller kan (sekundära) användas vid bedömning och det ges även riktlinjer för övervakning. De sekundära kriterierna är endast relevanta om det finns en risk att inte uppnå god miljöstatus eller om de behövs för att komplettera bedömningen enligt de primära kriterierna.

Migrerande fisk ingår i deskriptor 1 (Biologiskt Mångfald) och:

Det primära kriteriet D1C2: Artens abundans är inte negativt påverkad av belastning från mänsklig verksamhet, och dess långsiktiga överlevnad är säkerställd. Måttenhet: Mängd (antal individer eller biomassa i ton (t) per art

Det primära kriteriet D1C4: Artens utbredningsområde och, om tillämpligt, utbredningsmönster överensstämmer med rådande geomorfologiska, geografiska och klimatiska villkor.

Det primära kriteriet D1C5: Artens livsmiljö har den nödvändiga utsträckning och de förhållanden som krävs för att stödja de olika stadierna i artens livscykel.

Bedömning

För bedömning av ål finns ingen svensk indikator framtagen enligt HVMFS 2012:18.

Dock ingår bedömning av ål enligt kriteriet D1C2 baserat på Helcoms bedömning.

Det finns en miljökvalitetsnorm för fisk (C.3) med en tillhörande indikator, i vilken ål ingår.

C.3 – Populationerna av alla naturligt förekommande fiskarter och skaldjur som påverkas av fiske har en ålders- och storleksstruktur samt beståndsstorlek som garanterar deras långsiktiga hållbarhet.

C.3.3 Hållbart nyttjande av nationellt förvaltade fisk- och skaldjurspopulationer
Målvärde: Minst 90 % av bedömda populationer nyttjas hållbart i svenska vatten (baserat på vetenskaplig bedömning)

Medlemsländerna i EU är enligt den gemensamma fiskeripolitiken (1380/2013)

skyldiga att samla in, förvalta och tillgängliggöra data som är nödvändiga för fiskeriförvaltning och för viss uppföljning av fiskeriförvaltningens mål.

Rådsförordningen för datainsamling (2017/1004) och kommissionens beslut (EU) 2021/1167 och (EU) 2021/1168, är de regelverk som anger vilka typer av data som ska samlas in och utifrån vilka principer detta ska ske.

Medlemsländerna beskriver sedan utifrån dessa regelverk detaljerna för sina datainsamlingsprogram i fleråriga arbetsplaner som antas av kommissionen. Data som samlas in och analyseras inom ramverket används i en rad centrala processer, till exempel beståndsuppskattningsarbetet för fisk.

För ål görs skattning av fiskets påverkan och beståndskattningar på nationell nivå. Dessa rapporteras sedan inom ramen för EU datainsamling.

Havsplanering genomförs i Sverige utifrån kraven i havsplaneringsförordningen och är till för att visa hur havet utanför kustzonen ska användas effektivt och hållbart, nu och i framtiden.

I havsplaneringen görs en miljöbedömning för att studera havsplanernas konsekvenser för havsmiljön. Det är en del i tillämpningen av ekosystemansatsen. Syftet med miljöbedömningen är bland annat att integrera miljöaspekter i havsplanerna för att främja en hållbar utveckling.

Bedömning

• HaV har utvecklat ett planeringsverktyg som heter Symphony för att rumsligt uppskatta miljöpåverkan och känslighet i ekosystemen. Med Symphony kan den sammanlagda, kumu­lativa, miljöpåverkan från olika belastningar visas utifrån nuläge, framtids­bild eller förändringar genom planeringen. Med kumulativ miljöpåverkan menas den sammanlagda belastningen från olika mänskliga verksamheter på växt- och djurliv i havet.
• Underlag för ål går att ladda hem här.
  

Det sker en löpande utveckling av såväl metoden som den övervakning som ger underlag till verktyget.

Som part i Helsingforskonventionen ska Sverige delta i arbetet med att skydda Östersjön samt följa de rekommendationer som tas fram inom konventionen.

Ål ingår i HELCOM Monitoring Manual i underprogrammet Migratory fish

I Baltic Sea Action Plan (BSAP) bidrar data på ål till att följa upp mål under tema Biodiversity; Viable populations of all native species och Functional, healthy and resilient food webs.

Bedömning

Inom Helcom har medlemsländerna enats om indikatorer med gränsvärden som ska användas vid regional bedömning av Östersjöns tillstånd (core indicators).För ål finns ingen indikator framtagen, men en kvalitativ beskrivning av ålens situation gjordes senast för att bedöma Östersjöns tillstånd i State of the Baltic Sea – Second HELCOM holistic assessment 2011-2016 – Fish.

Som part i Ospar-konventionen ska Sverige delta i arbetet med att skydda Nordsjön samt följa de beslut, rekommendationer och överenskommelser som tas fram inom konventionen.

Övervakning av fisk ingår i OSPAR CEMP som är en del i Joint Assessment and Monitoring Programme (JAMP): tema B - Biodiversity and Ecosystems.

I North East Atlantic Environmental Strategy framgår att ett övergripande mål inom Ospar är att genom ekosystemansatsen förvalta mänskliga aktiviteter så att den biologiska mångfalden bevaras.

Bedömning

Inom Ospar används för närvarande inga indikatorer för att beskriva miljötillståndet för ål i Nordsjön.

Svenska miljökvalitetsmålen

För att följa upp de svenska miljökvalitetsmålen behövs dataunderlag. Övervakning av fisk ger underlag till preciseringarna om god miljöstatus i miljökvalitetsmålet Hav i balans samt levande kust och skärgård och gynnsam bevarandestatus i miljökvalitetsmålet Ett rikt växt- och djurliv.

De svenska miljömålen följs upp genom en årlig uppföljning på nationell och regional nivå. Det görs även en fördjupad utvärdering vart fjärde år.

• HaV:s miljömålssida
• Sveriges miljömål.

Agenda 2030

Av FN:s 17 globala miljömål kan fiskdata användas för att följa upp mål 14 – Hav och marina resurser. Fisk tillsammans med andra miljödata kan användas för att följa upp delmålet 14.4:

• Senast 2020 införa en effektiv fångstreglering och stoppa överfiske, olagligt, orapporterat och oreglerat fiske liksom destruktiva fiskemetoder samt genomföra vetenskapligt baserade förvaltningsplaner i syfte att återställa fiskbestånden så snabbt som möjligt, åtminstone till de nivåer som kan producera maximalt hållbart uttag, fastställt utifrån deras biologiska egenskaper.

Agenda 2030 på HaV:s webb.

Vart tredje år ska varje medlemsland rapportera data över ål enligt artikel 9 i

• ålförordningen (1100/2007).

Rapporteringen ska innehålla bästa möjliga skattningar av den andel biomassa av blankål som utvandrar till havet för att leka eller den andel biomassa av blankål som lämnar medlemsstatens territorium under sin vandring till havet för att leka, enligt artikel 9 (1a), samt nivån för dödlighet förorsakad av faktorer utanför fisket, enligt artikel 9 (1c).

Enligt ålförordningen ska den mänskliga mortaliteten minskas så att minst 40 procent av biomassan av blankål tar sig ut i havet. Insamlingen sker genom fiskeriberoende och beroende datainsamling.

I tillägg till kraven om datainsamling och rapportering med avseende på fiskeridödlighet och beståndets storlek enligt ålförordningen, finns också krav att möta ”slutanvändarnas behov” enligt

• kommissionens genomförandebeslut (2016/1251) kapitel III (till exempel punkt 1.3, 2a, 3c).

Definitionen av slutanvändare är de som har behov av data för forskning eller förvaltning. Bland dessa slutanvändare finns Havs- och vattenmyndigheten, SLU Aqua och Ices.

Om det tillståndsgivna fisket efter ål minskar kommer också mängden tillgänglig data för uppdaterade beståndsuppskattningar successivt minska. För att kunna beräkna biomassan av ål behövs data över fiskeridödlighet samt beståndets storlek, vilket samlas in med hjälp av märkningsförsök som i nuläget är i allra högsta grad fiskeriberoende. Data över fångst per ansträngning samlas också in och ligger till grund för skattningarna.