Migrerande fisk (ål)
Övervakning av den marina miljön ger underlag för att bedöma och följa utvecklingen av miljöns tillstånd och de miljöförändringar som uppstår till följd av mänskliga aktiviteter. Insamlade data kommer till användning i förvaltningen av havet och de marina resurserna.

Europeisk ål (Anguilla anguilla) Foto: Jennie Strömquist
Övergripande information
Den europeiska ål (Anguilla anguilla) är en migrerande fiskart, som lever sitt liv i såväl hav som sötvatten. Arten utgör ett genetiskt bestånd. Den föds i Sargassohavet och larverna transporteras av strömmar mot Europas kuster. Sannolikt tar det mellan ett och tre år för larverna att nå våra kuster. När ålen vuxit upp till blankål vandrar den under minst ett halvt år tillbaka till Sargassohavet där den dör efter lek.
Ålen växer upp i svenska havs- och sötvattensområden. Ålen hotas av flertalet mänskliga aktiviteter, däribland fiske och vattenkraft.
Ål övervakas på Västkusten och i Östersjön. Ål längs den svenska kusten återfinns i tre livsstadier som är ålyngel, gulål och blankål. Övervakningen syftar till att ge kunskapsunderlag till förvaltningen av ål. På Västkusten övervakas ål genom fiskerioberoende provtagning eftersom fisket av ål på Västkusten, norr om Torekov, inte är tillåtet. I Östersjön övervakas ålen genom provtagning i yrkesfisket. De flesta undersökningar gällande vandrande ung ål görs i fällor som fångar mycket små gulålar på uppvandring i rinnande vatten, i två undersökningar fångas vandrande glasål. Programmet beskriver sammansättning med avseende på ålder och storlek hos alla livsstadier. Dessutom görs märkning med syfte att skatta hur stor andel som fångas i yrkesfisket, samtidigt som en skattning av kustbeståndets storlek görs.
Det som beskrivs på denna sida gäller ål i havet. Ål fångas även in i inlandsvatten för att övervaka påverkan från bland annat fiske och vattenkraft. Denna övervakning beskrivs inte här.
Havs- och vattenmyndigheten
- Kustprovfiske Västerhavet 1969
- Datainsamling enligt EU-lagstiftningen (EU) 2017/1004 , (EU)
- 2021/1167 och (EU) 2021/1168
- Vad Sverige övervakar styrs bland annat av olika EU-lagstiftningar som ställer samma krav på alla EU:s medlemsstater (se Vad styr vad som ska övervakas och hur används data?).
- Sveriges övervakning är samordnad med övriga länder som genomför övervakning av ål. Den gemensamma internationella arbetsgruppen för ål, WGEEL gör en beståndsuppskattning varje år. Arbetsgruppen är sammansatt av Ices, EIFAAC och GFCM. WGEEL sammanställer en översikt utifrån ländernas rapportering till en översiktlig analys som omfattar ålens hela utbredningsområde (Europa, Nordafrika och västra Asien). Här används övervakningsdata från Sverige och andra länder, för att undersöka sammanvägda trender i förekomst av ål, ålens beskaffenhet, hot mot ålen och rekommendationer för ett bättre kunskapsunderlag. Ices utfärdar även årliga vetenskapliga råd om ålen.
- Sverige deltar aktivt i expertgrupper inom Helcom, Ospar och Ices som samordnar och bidrar till utvecklingen av ländernas övervakning och bedömningsmetoder.
Beskrivning av övervakning
I provtagningarna mäts:
- Abundans (antal individer)
- Livsstadium
- Längd
- Vikt
- Mognadsstadium
- Parasitering
- Ålder
I tillägg mäts fisketryck genom fångst och återfångst av märkt ål. Genom märkning av ål med hydroakustiska sändare kan mängden ål som vandrar ut från Östersjön (så kallad free-escapement) mätas.
Följande stödvariabler registreras (i vissa fisken):
- Salthalt
- Temperatur
- Siktdjup
- Övervakningen utförs årligen längs Sveriges kust från Skagerrak till Öresund.
- Dessutom sker övervakning i sötvatten.
Flera olika metoder används inom ålprovtagningen. I Västerhavet sker provfiske med ryssjor i enlighet med övervakningsmanualen Djupstratifierat provfiske med småryssjor. I Östersjön samlas ål in genom yrkesfisket inom ramen för DCF.
Håvning med stationär trål sker i intagskanalen av kylvatten till Ringhals kärnkraftverk och fångar upp glasål, det juvenila stadiet av ål. Metoden beskrivs i rapporterna från Biologisk recipientkontroll vid Ringhals kärnkraftverk.
Genom att märka och sedan återfånga den märkta ålen på östersjökusten fås ett mått på hur hårt fisketrycket är (Aqua reports 2024:5).
Märkning av ål med akustiska sändare, vilka läses av via mottagare som sitter i Öresund samt Stora och Lilla Bält.
Kvalitetssäkringsarbetet bedrivs genom att strikt följa standardiserad metodik. Kvalitetssäkring sker inom datavärdskapet för provfiske, KUL.
Data kvalitetssäkras elektroniskt via en sekvens rutinfrågor och godkänns manuellt efter att en, för ändamålet särskilt utsedd kontrollant, godkänt kvaliteten i materialet.
De rådata som samlas in lagras i databasen KUL hos SLU som är nationell datavärd för provfiske. Data uppdateras årligen och aggregerade data görs tillgängliga vid förfrågan till datavard-fisk@slu.se.
I takt med att fiskeansträngningen i Östersjön successivt minskar, minskar också möjligheterna att samla in fiskeriberoende data. För att säkerställa fortsatt datainsamling av ål utreds därför hur nya fiskerioberoende metoder, såsom provfisken, kan implementeras. Exempel på metoder som skulle kunna utvecklas är övervakning med bottengarn samt mindre invasiva tekniker med stöd av AI. Det vore även intressant att undersöka om provfiskeryssjor, enligt den metodik som används på västkusten, kan vara relevanta att införa i Östersjön.
På SLU:s webb finns mer information om ål och aktuella forskningsprojekt kring ål, exempelvis FREEL och DIASPARA.
Vad styr vad som ska övervakas och hur används data?
Vad Sverige ska övervaka styrs av en rad nationella och internationella lagstiftningar, rapporteringskrav och konventioner. Dessa styr också hur övervakningsdata ska användas för att följa upp och bedöma statusen i den akvatiska miljön.
I de fall det saknas metoder för att bedöma status baserat på övervakningsdata pågår oftast ett utvecklingsarbete i internationella expertgrupper där svenska experter deltar. Att bedömningsmetoder saknas kan ibland bero på brister i data och i andra fall på svårigheter att fastställa gränser för bedömning av status
Havsmiljödirektivet är implementerat i svensk lagstiftning genom havsmiljöförordningen. I 22 § i förordningen anges det att övervakning av havets miljötillstånd bland annat ska genomföras i enlighet med direktivets Bilaga III, tabell 1.
Här framgår att följande bör övervakas och bedömas:
- Geografisk och tidsmässig variation per art eller population:
- fördelning, abundans och/eller biomassa
- storleks-, ålders- och könsstruktur
- reproduktionsförmåga, överlevnadstal och dödlighet/skadefrekvens
- beteende inbegripet rörelse och migration
- artens livsmiljö (utsträckning, lämplighet)
- Gruppens artsammansättning
Hur god miljöstatus definieras och vilka indikatorer som används för att definiera god miljöstatus regleras genom HaV:s föreskrifter HVMFS 2012:18.
Föreskrifterna bygger på EU:s Kommissionsbeslut Pdf, 580.1 kB. om bland annat fastställande av kriterier och metodstandarder för god miljöstatus i marina vatten och specifikationer och standardiserade metoder för övervakning, i de fall det finns svenska data och en indikator med tillhörande tröskelvärde. I kommissionsbeslutet framgår vilka kriterier som ska (obligatoriska) eller kan (kompletterande) användas vid bedömning och det ges även riktlinjer för övervakning. De kompletterande kriterierna är endast relevanta om det finns en risk att inte uppnå god miljöstatus eller om de behövs för att komplettera bedömningen enligt de obligatoriska kriterierna.
Migrerande fisk ingår i deskriptor 1 (Biologiskt Mångfald) och:
Det obligatoriska kriteriet D1C2: Artens abundans är inte negativt påverkad av belastning från mänsklig verksamhet, och dess långsiktiga överlevnad är säkerställd. Måttenhet: Mängd (antal individer eller biomassa i ton (t) per art
Det obligatoriska kriteriet D1C4: Artens utbredningsområde och, om tillämpligt, utbredningsmönster överensstämmer med rådande geomorfologiska, geografiska och klimatiska villkor.
Detobligatoriska kriteriet D1C5: Artens livsmiljö har den nödvändiga utsträckning och de förhållanden som krävs för att stödja de olika stadierna i artens livscykel.
Bedömning
För bedömning av ål finns ingen svensk indikator framtagen enligt HVMFS 2012:18.
Dock ingår bedömning av ål enligt kriteriet D1C2 baserat på Helcoms bedömning, se nedan.
Medlemsländerna i EU är enligt den gemensamma fiskeripolitiken (1380/2013)
skyldiga att samla in, förvalta och tillgängliggöra data som är nödvändiga för fiskeriförvaltning och för viss uppföljning av fiskeriförvaltningens mål.
Rådsförordningen för datainsamling (2017/1004) och kommissionens beslut (EU) 2021/1167 och (EU) 2021/1168, är de regelverk som anger vilka typer av data som ska samlas in och utifrån vilka principer detta ska ske.
Medlemsländerna beskriver sedan utifrån dessa regelverk detaljerna för sina datainsamlingsprogram i fleråriga arbetsplaner som antas av kommissionen. Data som samlas in och analyseras inom ramverket används i en rad centrala processer, till exempel beståndsuppskattningsarbetet för fisk.
För ål görs skattning av fiskets påverkan och beståndskattningar på nationell nivå. Dessa rapporteras sedan inom ramen för EU datainsamling.
Havsplanering genomförs i Sverige utifrån kraven i havsplaneringsförordningen och är till för att visa hur havet utanför kustzonen ska användas effektivt och hållbart, nu och i framtiden.
I havsplaneringen görs en miljöbedömning för att studera havsplanernas konsekvenser för havsmiljön. Det är en del i tillämpningen av ekosystemansatsen. Syftet med miljöbedömningen är bland annat att integrera miljöaspekter i havsplanerna för att främja en hållbar utveckling.
Bedömning
- HaV har utvecklat ett planeringsverktyg som heter Symphony för att rumsligt uppskatta miljöpåverkan och känslighet i ekosystemen. Med Symphony kan den sammanlagda, kumulativa, miljöpåverkan från olika belastningar visas utifrån nuläge, framtidsbild eller förändringar genom planeringen. Med kumulativ miljöpåverkan menas den sammanlagda belastningen från olika mänskliga verksamheter på växt- och djurliv i havet.
- Underlag för ål går att ladda hem här.
Det sker en löpande utveckling av såväl metoden som den övervakning som ger underlag till verktyget.
Som part i Helsingforskonventionen ska Sverige delta i arbetet med att skydda Östersjön samt följa de rekommendationer som tas fram inom konventionen.
Ål ingår i Helcoms övervakningsprogram i Migratory fish
I Baltic Sea Action Plan (BSAP) bidrar data på ål till att följa upp mål under tema Biodiversity - Viable populations of all native species och Functional, healthy and resilient food webs.
Bedömning
Inom Helcom har medlemsländerna enats om indikatorer med gränsvärden som ska användas vid regional bedömning av Östersjöns tillstånd (core indicators).För ål finns ingen indikator framtagen, men en kvalitativ beskrivning av ålens situation gjordes senast för att bedöma Östersjöns tillstånd i State of the Baltic Sea – Third HELCOM holistic assessment 2016-2021.
Som part i Ospar-konventionen ska Sverige delta i arbetet med att skydda Nordsjön samt följa de beslut, rekommendationer och överenskommelser som tas fram inom konventionen.
Övervakning av fisk ingår i OSPAR CEMP som är en del i Joint Assessment and Monitoring Programme (JAMP): tema B - Biodiversity and Ecosystems.
I North East Atlantic Environmental Strategy framgår att ett övergripande mål inom Ospar är att genom ekosystemansatsen förvalta mänskliga aktiviteter så att den biologiska mångfalden bevaras.
Bedömning
Det saknas en indikator inom Ospar för ål, men i Ospar Status Quality Report 2023 gjordes en kvalitativ bedömning av miljötillståndet för ål i Nordsjön.
Svenska miljökvalitetsmålen
För att följa upp de svenska miljökvalitetsmålen behövs dataunderlag. Övervakning av fisk ger underlag till uppföljning av de nationella miljökvalitetsmålen
De svenska miljömålen följs upp genom en årlig uppföljning på nationell och regional nivå. Det görs även en fördjupad utvärdering vart fjärde år.
Agenda 2030
Av FN:s 17 globala miljömål kan fiskdata användas för att följa upp mål 14 – Hav och marina resurser. Fisk tillsammans med andra miljödata kan användas för att följa upp delmålet 14.4:
"Senast 2020 införa en effektiv fångstreglering och stoppa överfiske, olagligt, orapporterat och oreglerat fiske liksom destruktiva fiskemetoder samt genomföra vetenskapligt baserade förvaltningsplaner i syfte att återställa fiskbestånden så snabbt som möjligt, åtminstone till de nivåer som kan producera maximalt hållbart uttag, fastställt utifrån deras biologiska egenskaper."
Vart tredje år ska varje medlemsland rapportera data över ål enligt artikel 9 i
Rapporteringen ska innehålla bästa möjliga skattningar av den andel biomassa av blankål som utvandrar till havet för att leka eller den andel biomassa av blankål som lämnar medlemsstatens territorium under sin vandring till havet för att leka, enligt artikel 9 (1a), samt nivån för dödlighet förorsakad av faktorer utanför fisket, enligt artikel 9 (1c).
Enligt ålförordningen ska den mänskliga mortaliteten minskas så att minst 40 procent av biomassan av blankål tar sig ut i havet. Insamlingen sker genom fiskeriberoende och beroende datainsamling.
I tillägg till kraven om datainsamling och rapportering med avseende på fiskeridödlighet och beståndets storlek enligt ålförordningen, finns också krav att möta ”slutanvändarnas behov” enligt
Definitionen av slutanvändare är de som har behov av data för forskning eller förvaltning. Bland dessa slutanvändare finns Havs- och vattenmyndigheten, SLU Aqua och Ices.
Om det tillståndsgivna fisket efter ål minskar kommer också mängden tillgänglig data för uppdaterade beståndsuppskattningar successivt minska. För att kunna beräkna biomassan av ål behövs data över fiskeridödlighet samt beståndets storlek, vilket samlas in med hjälp av märkningsförsök som i nuläget är i allra högsta grad fiskeriberoende. Data över fångst per ansträngning samlas också in och ligger till grund för skattningarna.