Hitta på sidan

Migrerande fisk (ål)

Övervakning av den marina miljön ger underlag för att bedöma och följa utvecklingen av miljöns tillstånd och de miljöförändringar som uppstår till följd av mänskliga aktiviteter. Insamlade data kommer till användning i förvaltningen av havet och de marina resurserna.

illustration för migrerande fisk - ål

Europeisk ål (Anguilla anguilla) Foto: Jennie Strömquist

Övergripande information

Definition och syfte

Ålen (Anguilla anguilla) är en migrerande fiskart, som alltså lever delar av sitt liv i såväl hav som sötvatten. Ålen föds i Sargassohavet och vandrar österut där en del ålar tar sig in i svenska havsområden och vidare upp i vattendrag, för att senare i livet vandra tillbaka ut i havet och vidare till Sargassohavet. Ålen hotas av flertalet mänskliga aktiviteter, däribland fiske och vattenkraft.

Ål övervakas längs kusten på Västkusten och i Östersjön. Ål längs den svenska kusten återfinns i tre livsstadier som är glasål, gulål och blankål. Övervakningen syftar till att ge kunskapsunderlag till förvaltningen av ål. På Västkusten övervakas ål genom fiskerioberoende provtagning eftersom fisket av ål på Västkusten, norr om Torekov, inte är tillåtet. I Östersjön övervakas ålen genom provtagning i yrkesfisket.

De flesta undersökningar gällande vandrande ung ål görs i fällor som fångar mycket små gulålar på uppvandring i rinnande vatten, i två undersökningar fångas vandrande glasål. Programmet beskriver sammansättning med avseende på ålder och storlek hos alla livsstadier. Dessutom görs märkning med syfte att skatta hur stor andel som fångas i yrkesfisket, samtidigt som en skattning av kustbeståndets storlek görs.

Det som beskrivs på denna sida gäller ål i havet. Ål fångas även in i sötvatten för att övervaka påverkan från bland annat fiske och vattenkraft. Denna övervakning beskrivs inte här.

Ansvarig myndighet

Havs- och vattenmyndigheten

Typ av övervakning

  • Nationell miljöövervakning
  • Verksamheters recipientkontroll
  • Datainsamling enligt EU lagstiftning (EU) 2017/1004, (EU) 2019/909 och (EU) 2019/910 (tidigare datainsamlingsförordningen DCF)

Startår

  • Kustprovfiske Nordsjön 1969
  • Datainsamling enligt EU-lagstiftningen (EU) 2017/1004 , (EU) 2019/909 och (EU) 2019/910 (tidigare datainsamlingsförordningen DCF) 2004

Internationell samordning

  • Vad Sverige övervakar styrs bland annat av olika EU-lagstiftningar som ställer samma krav på alla EU:s medlemsstater (se Hur data används).
  • Sveriges övervakning är samordnad med övriga länder som genomför övervakning av ål, genom att Sverige rapporterar vart tredje år till det internationella havsforskningsrådet Ices sammanställer en en översikt utifrån ländernas rapportering till en översiktlig analys som omfattar ålens hela utbredningsområde (Europa, Nordafrika och västra Asien). Här används övervakningsdata från Sverige och andra länder, för att undersöka sammanvägda trender i förekomst av ål, ålens beskaffenhet, hot mot ålen och rekommendationer för ett bättre kunskapsunderlag. Ices utfärdar även årliga vetenskapliga råd om ålen.
  • Sverige deltar aktivt i expertgrupper inom Helcom, Ospar och Ices som samordnar och bidrar till utvecklingen av ländernas övervakning och bedömningsmetoder.

Beskrivning av övervakning

Dessa data samlas in

I provtagningarna mäts:

  • Livsstadium
  • Längd
  • Vikt
  • Mognadsstadium
  • Parasitering
  • Ålder

I tillägg mäts fisketryck genom fångst och återfångst av märkt ål.

Följande stödvariabler registreras (i vissa fisken):

  • Salthalt
  • Temperatur
  • Siktdjup

Rumslig och tidsmässig täckning

  • Övervakningen utförs årligen längs Sveriges kust från Skagerrak till Öresund.
  • Dessutom sker övervakning i sötvatten.

Metoder

Flera olika metoder används inom ålprovtagningen. I Västerhavet sker provfiske med ryssjor, liknande den metod som beskrivs i undersökningstypen provfiske med kustöversiktsnät, nätlänkar och ryssjor på kustnära grunt vatten.

I Östersjön samlas ål in genom yrkesfisket inom ramen för DCF.Håvning med stationär trål sker i intagskanalen av kylvatten till Ringhals kärnkraftverk och fångar upp glasål, det juvenila stadiet av ål. Metoden beskrivs i rapporterna från Biologisk recipientkontroll

vid Ringhals kärnkraftverk. Sammanfattande resultat av undersökningar fram till år 2013.Genom att märka och sedan återfånga den märkta ålen på Östersjökusten fås ett mått på hur hårt fisketrycket i Ices rapport WGEEL 2018.

Kvalitetssäkring

Kvalitetssäkringsarbetet bedrivs genom att strikt följa standardiserad metodik. Kvalitetssäkring sker inom datavärdskapet för provfiske, KUL.

Data kvalitetssäkras elektroniskt via en sekvens rutinfrågor och godkänns manuellt efter att en, för ändamålet särskilt utsedd kontrollant, godkänt kvaliteten i materialet.

Här finns data

De rådata som samlas in lagras i databasen KUL hos SLU som är nationell datavärd för provfiske. Data uppdateras årligen och aggregerade data görs tillgängliga vid förfrågan till datavard-fisk@slu.se.

Utveckling

Fiskeansträngningen på ål längs kusten minskar kontinuerligt genom att vissa fiskare upphör med sitt fiske och inga nya ålfiskelicenser beviljas. Eftersom provtagningen delvis sker i samarbete med yrkesfisket, får ibland fiskare som anlitas bytas ut.

I dagsläget har vi kommit till den punkt att det behövs provfisken i Östersjön eftersom det har blivit svårt att hitta yrkesfiskare som kan anlitas. Just nu pågår ett projekt där ålar märks med akustiska sändare, vilka läses av via mottagare som sitter i Öresund samt Stora och Lilla Bält. Projektet är ett samarbete med Danmark, och det kommer ge svar på frågor om mängden ål som vandrar ut från Östersjön (så kallad free-escapement). Möjligheter undersöks för att fånga in ål som annars vandrar eller sugs in i kylvattenintaget i Forsmarks kärnkraftverk, för att märka dem och släppa ut den längre söderut (i Harg) längs vandringsvägen mot Sargassohavet.

Hur data används

Övervakningsdata används för att följa upp och bedöma tillståndet i miljön i enlighet med nationella och internationella krav och överenskommelser. I de fall det saknas metoder för att bedöma status baserat på övervakningsdata pågår oftast ett utvecklingsarbete i internationella expertgrupper där svenska experter deltar. Att bedömningsmetoder saknas kan ibland bero på brister i data och i andra fall på svårigheter att fastställa gränser för bedömning av status.

Havsmiljödirektivet

Havsmiljödirektivet är implementerat i svensk lagstiftning genom havsmiljöförordningen, vilken anger att övervakning av havets miljötillstånd ska genomföras i enlighet med direktivets Bilaga III, tabell 1.

Här framgår att följande bör övervakas och bedömas:

  • Geografisk och tidsmässig variation per art eller population:
  1. fördelning, abundans och/eller biomassa
  2. storleks-, ålders- och könsstruktur
  3. reproduktionsförmåga, överlevnadstal och dödlighet/skadefrekvens
  4. beteende inbegripet rörelse och migration
  5. artens livsmiljö (utsträckning, lämplighet)
  • Gruppens artsammansättning

Hur god miljöstatus definieras och vilka indikatorer som används för att definiera god miljöstatus regleras genom HaV:s föreskrifter HVMFS 2012:18.

Föreskrifterna bygger på EU:s kommissionsbeslut om god miljöstatus, i de fall det finns svenska data och en indikator med tillhörande tröskelvärde. I kommissionsbeslutet framgår vilka kriterier som ska (primära) eller kan (sekundära) användas vid bedömning och det ges även riktlinjer för övervakning. De sekundära kriterierna är endast relevanta om det finns en risk att inte uppnå god miljöstatus eller om de behövs för att komplettera bedömningen enligt de primära kriterierna.

Migrerande fisk ingår i deskriptor 1 (Biologiskt Mångfald) och:

Det primära kriteriet D1C2: Artens abundans är inte negativt påverkad av belastning från mänsklig verksamhet, och dess långsiktiga överlevnad är säkerställd. Måttenhet: Mängd (antal individer eller biomassa i ton (t) per art

Det primära kriteriet D1C4: Artens utbredningsområde och, om tillämpligt, utbredningsmönster överensstämmer med rådande geomorfologiska, geografiska och klimatiska villkor.

Det primära kriteriet D1C5: Artens livsmiljö har den nödvändiga utsträckning och de förhållanden som krävs för att stödja de olika stadierna i artens livscykel.

Bedömning

För bedömning av ål finns ingen svensk indikator framtagen enligt HVMFS 2012:18.

Dock ingår bedömning av ål enligt kriteriet D1C2 baserat på Helcoms bedömning.

Det finns en miljökvalitetsnorm för fisk (C.3) med en tillhörande indikator, i vilken ål ingår.

C.3 – Populationerna av alla naturligt förekommande fiskarter och skaldjur som påverkas av fiske har en ålders- och storleksstruktur samt beståndsstorlek som garanterar deras långsiktiga hållbarhet.

C.3.3 Hållbart nyttjande av nationellt förvaltade fisk- och skaldjurspopulationer

Målvärde: Minst 90 % av bedömda populationer nyttjas hållbart i svenska vatten (baserat på vetenskaplig bedömning)

Gemensamma fiskeripolitiken

Medlemsländerna i EU är enligt den gemensamma fiskeripolitiken (1380/2013)

skyldiga att samla in, förvalta och tillgängliggöra data som är nödvändiga för fiskeriförvaltning och för viss uppföljning av fiskeriförvaltningens mål.

Rådsförordningen för datainsamling (2017/1004) och kommissionens beslut (EU) 2019/909 och (EU) 2019/210), är de regelverk som anger vilka typer av data som ska samlas in och utifrån vilka principer detta ska ske.

Medlemsländerna beskriver sedan utifrån dessa regelverk detaljerna för sina datainsamlingsprogram i fleråriga arbetsplaner som antas av kommissionen. Data som samlas in och analyseras inom ramverket används i en rad centrala processer, till exempel beståndsuppskattningsarbetet för fisk.

För ål görs skattning av fiskets påverkan och beståndskattningar på nationell nivå. Dessa rapporteras sedan inom ramen för EU datainsamling.

Havsplanering

Havsplanering genomförs i Sverige utifrån kraven i havsplaneringsförordningen och är till för att visa hur havet utanför kustzonen ska användas effektivt och hållbart, nu och i framtiden.

I havsplaneringen görs en miljöbedömning för att studera havsplanernas konsekvenser för havsmiljön. Det är en del i tillämpningen av ekosystemansatsen. Syftet med miljöbedömningen är bland annat att integrera miljöaspekter i havsplanerna för att främja en hållbar utveckling.

Bedömning

  • HaV har utvecklat ett planeringsverktyg som heter Symphony för att rumsligt uppskatta miljöpåverkan och känslighet i ekosystemen. Med Symphony kan den sammanlagda, kumu­lativa, miljöpåverkan från olika belastningar visas utifrån nuläge, framtids­bild eller förändringar genom planeringen. Med kumulativ miljöpåverkan menas den sammanlagda belastningen från olika mänskliga verksamheter på växt- och djurliv i havet.
  • Underlag för ål går att ladda hem här.

Det sker en löpande utveckling av såväl metoden som den övervakning som ger underlag till verktyget.

Helcom

Som part i Helsingforskonventionen ska Sverige delta i arbetet med att skydda Östersjön samt följa de rekommendationer som tas fram inom konventionen.

Ål ingår i HELCOM Monitoring Manual i underprogrammet Migratory fish

I Baltic Sea Action Plan (BSAP) bidrar data på ål till att följa upp mål under tema Biodiversity: Viable populations and species och Thriving and balances communities of plants and animals.

Bedömning

Inom Helcom har medlemsländerna enats om indikatorer med gränsvärden som ska användas vid regional bedömning av Östersjöns tillstånd (core indicators).För ål finns ingen indikator framtagen, men en kvalitativ beskrivning av ålens situation gjordes senast för att bedöma Östersjöns tillstånd i State of the Baltic Sea – Second HELCOM holistic assessment 2011-2016 – Fish.

Ospar

Som part i Ospar-konventionen ska Sverige delta i arbetet med att skydda Nordsjön samt följa de beslut, rekommendationer och överenskommelser som tas fram inom konventionen.

Övervakning av fisk ingår i OSPAR CEMP som är en del i Joint Assessment and Monitoring Programme (JAMP): tema B - Biodiversity and Ecosystems.

I North East Atlantic Environmental Strategy framgår att ett övergripande mål inom Ospar är att genom ekosystemansatsen förvalta mänskliga aktiviteter så att den biologiska mångfalden bevaras.

Bedömning

Inom Ospar används för nävarande inga indikatorer för att beskriva miljötillståndet för ål i Nordsjön.

Miljömål

Svenska miljökvalitetsmålen

För att följa upp de svenska miljökvalitetsmålen behövs dataunderlag. Övervakning av fisk ger underlag till preciseringarna om god miljöstatus i miljökvalitetsmålet Hav i balans samt levande kust och skärgård och gynnsam bevarandestatus i miljökvalitetsmålet Ett rikt växt- och djurliv.

De svenska miljömålen följs upp genom en årlig uppföljning på nationell och regional nivå. Det görs även en fördjupad utvärdering vart fjärde år.

Agenda 2030

Av FN:s 17 globala miljömål kan fiskdata användas för att följa upp mål 14 – Hav och marina resurser. Fisk tillsammans med andra miljödata kan användas för att följa upp delmålet 14.4:

  • Senast 2020 införa en effektiv fångstreglering och stoppa överfiske, olagligt, orapporterat och oreglerat fiske liksom destruktiva fiskemetoder samt genomföra vetenskapligt baserade förvaltningsplaner i syfte att återställa fiskbestånden så snabbt som möjligt, åtminstone till de nivåer som kan producera maximalt hållbart uttag, fastställt utifrån deras biologiska egenskaper.

Agenda 2030 på HaV:s webb.

EU:s ålförordning

 

Vart tredje år ska varje medlemsland rapportera data över ål enligt artikel 9 i

Rapporteringen ska innehålla bästa möjliga skattningar av den andel biomassa av blankål som utvandrar till havet för att leka eller den andel biomassa av blankål som lämnar medlemsstatens territorium under sin vandring till havet för att leka, enligt artikel 9 (1a), samt nivån för dödlighet förorsakad av faktorer utanför fisket, enligt artikel 9 (1c).

Enligt ålförordningen ska den mänskliga mortaliteten minskas så att minst 40 procent av biomassan av blankål tar sig ut i havet. Insamlingen sker genom fiskeriberoende och beroende datainsamling.

I tillägg till kraven om datainsamling och rapportering med avseende på fiskeridödlighet och beståndets storlek enligt ålförordningen, finns också krav att möta ”slutanvändarnas behov” enligt

Definitionen av slutanvändare är de som har behov av data för forskning eller förvaltning. Bland dessa slutanvändare finns Havs- och vattenmyndigheten, SLU Aqua och Ices.

Om det tillståndsgivna fisket efter ål minskar kommer också mängden tillgänglig data för uppdaterade beståndsuppskattningar successivt minska. För att kunna beräkna biomassan av ål behövs data över fiskeridödlighet samt beståndets storlek, vilket samlas in med hjälp av märkningsförsök som i nuläget är i allra högsta grad fiskeriberoende. Data över fångst per ansträngning samlas också in och ligger till grund för skattningarna.

Publicerad: 2019-11-28
Uppdaterad: 2020-09-24
Sidansvarig: Webbredaktion