Djurplankton

Hitta på sidan

Övervakning av den marina miljön ger underlag för att bedöma och följa utvecklingen av miljöns tillstånd och de miljöförändringar som uppstår till följd av mänskliga aktiviteter. Insamlade data kommer till användning i förvaltningen av havet och de marina resurserna.

illustration djurplankton

Hjuldjur (Keratella quadrata) och hoppkräfta (nauplielarv Eurytemora affininis) Foto: Elena Gorokhova

Övergripande information

Med djurplankton avses främst mikroskopiskt små djur som är beroende av att kunna transporteras med vågor och strömmar. Exempel på djurplankton är små kräftdjur som hinnkräftor och hoppkräftor, men även encelliga djur, protozoer. Till begreppet djurplankton ingår även geléplankton, till exempel maneter och kammaneter.

Djurplankton befinner sig mellan växtplankton och fisk i födoväven och utgör således en viktig länk då de genom betning kan reducera mängden växtplankton och samtidigt fungerar som föda för arter högre upp i trofinivåerna såsom fisk. Olika grupper av djurplankton har olika funktion i födoväven då vissa är växtätare och andra köttätare. Genom att övervaka abundans, artdiversitet, samt biomassan av djurplankton kan man alltså fånga upp potentiella förändringar i födoväven till följd av exempelvis övergödning, fiske eller annan mänsklig påverkan.

Havs- och vattenmyndigheten

Nationell miljöövervakning – programområde Kust och Hav, delprogram Fria vattenmassan

Djurplankton började övervakas i Östersjön i början av 1970-talet men regelbunden data finns hos datavärd först från 1994. I Nordsjön startade den regelbundna övervakningen 1998. Övervakning i nuvarande omfattning påbörjades 2007.

Sedan 2007 har kontinuerlig provtagning av geléplankton pågått vid Släggö i Gullmarsfjorden och under 2020 utökades övervakningen till övriga djurplanktonstationer.

Vad Sverige övervakar styrs bland annat av olika EU-lagstiftningar som ställer samma krav på alla EU:s medlemsstater (se Hur data används).

Sveriges övervakning är samordnad med övriga länder inom havskonventionerna Helcom och Ospar, genom att följa de vägledningar som finns framtagna inom dessa.

Sverige deltar aktivt i expertgrupper inom Helcom och Ospar som samordnar och bidrar till utvecklingen av ländernas övervakning och bedömningsmetoder.

Beskrivning av övervakning

I provtagningar mäts eller beräknas:

  • Artsammansättning
  • Abundans (individtäthet)
  • Biomassa

I Nordsjön provtas sammanlagt fyra stationer. Två av dessa provtas 24 gånger om året och de andra två cirka en gång i månaden. I Östersjön sker provtagning vid sammanlagt 14 stationer.

I Egentliga Östersjön sker provtagning cirka 20–24 gånger om året vid en station och vid övriga cirka tolv gånger om året jämnt fördelat över året. I Bottniska viken sker provtagning cirka sex gånger per år och då framför allt under den produktiva perioden mellan april och oktober.

Den nationella övervakningen följer de nationella undersökningstyperna:

Djurplankton provtas med håvar med maskstorlekarna 90–100 μm (mindre djurplankton och 450 µm (geléplankton). För insamling av djurplankton dras håven vertikalt från ett bestämt djup uppåt, och med hjälp av en flödesmätare beräknas provtagen volym.

Djupintervallet varierar, i Nordsjön är djupintervallet 0–25 meter vid samtliga stationer, medan det i Egentliga Östersjön i nuvarande program tas två djupintervall; 0–30 meter, respektive 30–60 meter alternativt grundare beroende på maximalt djup vid stationen. I Bottniska viken tas prover ner till några meter ovanför bottnen. Proverna konserveras med formalin och analyseras.

Insamling av geléplankton sker genom vertikala drag från 25 m och till ytan. Fångsten sköljs försiktigt ner i hinken och sparas för fotografering. Insamlade geléplankton mäts och fotograferas i samband med insamlingen och för varje prov mäts den undanträngda volymen (displacement volume, mL) som ett integrerat mått på mängden geléplankton (abundans). Fotograferingen görs med hjälp av en specialbyggd fotobox där bilderna ska vara av så bra kvalitet att en grov artbestämning kan göras.

Kvalitetssäkringsarbetet bedrivs dels genom att strikt följa standardiserad metodik och dels genom ackreditering av Swedac. För arbetet med artbestämning är det av stor vikt att det finns tillgång till taxonomer (personer med god kännedom om djurplanktontaxonomi). Regelbunden interkalibrering genomförs för att jämföra olika taxonomer. Utförare ska kontrollera data innan leverans till datavärd. Den nationella datavärden SMHI gör också vissa kontroller av data.

Data om djurplankton görs tillgängliga av SMHI som är nationell datavärd för biologiska och oceanografiska data men lagring av data sker också hos utföraren. Data kan laddas ner kostnadsfritt från datavärdens hemsida eller via API sharkdata.

Just nu pågår arbete med att:

  • testa den nya metodiken för att övervaka geléplankton.
  • ta fram nya metoder för säkrare beräkning av biomassa.

Hur data används

Övervakningsdata används för att följa upp och bedöma tillståndet i miljön i enlighet med nationella och internationella krav och överenskommelser. I de fall det saknas metoder för att bedöma status baserat på övervakningsdata pågår oftast ett utvecklingsarbete i internationella expertgrupper där svenska experter deltar. Att bedömningsmetoder saknas kan ibland bero på brister i data och i andra fall på svårigheter att fastställa gränser för bedömning av status.

Havsmiljödirektivet är implementerat i svensk lagstiftning genom havsmiljöförordningen. I 22 § i förordningen anges det att övervakning av havets miljötillstånd bland annat ska genomföras i enlighet med direktivets bilaga III, tabell 1. Här framgår att följande bör övervakas och bedömas:

En beskrivning av de biologiska samhällen som är förknippade med de dominerande livsmiljöerna på havsbottnen och i vattenpelaren. Beskrivningen ska innehålla uppgifter om samhällen av växt- och djurplankton, inbegripet arter samt säsongsmässig och geografisk variation.

Hur god miljöstatus definieras och vilka indikatorer som används för att definiera god miljöstatus regleras genom HaV:s föreskrifter HVMFS 2012:18. Föreskrifterna bygger på EU:s Kommissionsbeslut Pdf, 580.1 kB. bland annat att fastställa kriterier och metodstandarder för god miljöstatus i marina vatten och specifikationer och standardiserade metoder för övervakning, i de fall det finns svenska data och en indikator med tillhörande tröskelvärde. I kommissionsbeslutet framgår vilka kriterier som ska (primära) eller kan (sekundära) användas vid bedömning och det ges även riktlinjer för övervakning. De sekundära kriterierna är endast relevanta om det finns en risk att inte uppnå god miljöstatus eller om de behövs för att komplettera bedömningen enligt de primära kriterierna.

Djurplankton ingår i deskriptor 1 (biologisk mångfald) och 4 (marina näringsvävar) och:

  • Det primära kriteriet D1C6: Tillståndet i pelagiska livsmiljöer. Måttenhet: Omfattning av livsmiljötypen som är negativt påverkad uttryckt i kvadratkilometer (km2) och som procentandel av livsmiljötypens totala omfattning.
  • Det primära kriteriet D4C2: Balansen i total abundans mellan de trofiska gilderna är inte negativt påverkad till följd av mänskliga belastningar.
  • Det sekundära kriteriet D4C3: Individernas storleksfördelning.
  • Det sekundära kriteriet D4C4: Produktiviteten inom den trofiska gilden är inte negativt påverkad till följd av mänskliga belastningar.

Dagens övervakning ger underlag för D1C6 och D4C3.

Bedömning

Det finns en svensk indikator framtagen för bedömning av djurplankton (motsvarar den som finns inom Helcom). Indikatorn ger underlag för bedömning av D1C6 och D4C3 enligt HVMFS 2012:18:

Indikatorn baseras på djurplanktons medelstorlek (µg/individ) och deras totala biomassa (mg/m3) och god status uppfylls när de överskrider fastställda gränsvärden.

Havsplanering genomförs i Sverige utifrån kraven i havsplaneringsförordningen och är till för att visa hur havet utanför kustzonen ska användas effektivt och hållbart, nu och i framtiden.

I havsplaneringen görs en miljöbedömning för att studera havsplanernas konsekvenser för havsmiljön. Det är en del i tillämpningen av ekosystemansatsen. Syftet med miljöbedömningen är bland annat att integrera miljöaspekter i havsplanerna för att främja en hållbar utveckling.

Bedömning

  • HaV har utvecklat ett planeringsverktyg som heter Symphony för att rumsligt uppskatta miljöpåverkan och känslighet i ekosystemen. Med Symphony kan den sammanlagda, kumu­lativa, miljöpåverkan från olika belastningar visas utifrån nuläge, framtids­bild eller förändringar genom planeringen. Med kumulativ miljöpåverkan menas den sammanlagda belastningen från olika mänskliga verksamheter på växt- och djurliv i havet.
  • Underlag för djurplankton går att ladda hem här.

Det sker en löpande utveckling av såväl metoden som den övervakning som ger underlag till verktyget.

Som part i Helsingforskonventionen ska Sverige delta i arbetet med att skydda Östersjön samt följa de rekommendationer som tas fram inom konventionen.

I Baltic Sea Action Plan (BSAP) bidrar data på djurplankton till att följa upp mål under tema biodiversitet: bland annat Functional, healthy and resilient food webs.

Djurplankton ingår i HELCOM Monitoring Manual i sub-programmet Zooplankton species composition, abundance and biomass.

Bedömning

Som part i Ospar-konventionen ska Sverige delta i arbetet med att skydda Nordsjön samt följa de beslut, rekommendationer och överenskommelser som tas fram inom konventionen.

Övervakning av djurplankton ingår i OSPAR CEMP som är en del i Joint Assessment and Monitoring Programme (JAMP); tema B - Biodiversity and Ecosystems.

I North East Atlantic Environmental Strategy framgår att ett övergripande mål inom Ospar är att genom ekosystemansatsen förvalta mänskliga aktiviteter så att den biologiska mångfalden bevaras.

Bedömning

Svenska miljökvalitetsmålen

För att följa upp de svenska miljökvalitetsmålen behövs dataunderlag.

De svenska miljömålen följs upp genom en årlig uppföljning på nationell och regional nivå. Det görs även en fördjupad utvärdering vart fjärde år.

Agenda 2030

Av FN:s 17 globala miljömål kan plankton användas för att följa upp mål 14 – Hav och marina resurser. Plankton tillsammans med andra miljödata kan användas för att följa upp delmålet 14.2:

  • Senast 2020 förvalta och skydda marina och kustnära ekosystem på ett hållbart sätt för att undvika betydande negativa konsekvenser, bland annat genom att stärka deras motståndskraft, samt vidta åtgärder för att återställa dem i syfte att uppnå friska och produktiva hav.

HaV:s sida om Agenda 2030.

Publicerad: 2019-09-06
Uppdaterad: 2022-08-01
Sidansvarig: Webbredaktion