Djurplankton

I provtagningar mäts eller beräknas:

• Artsammansättning
• Abundans (individtäthet)
• Biomassa

I Nordsjön provtas sammanlagt fyra stationer. Två av dessa provtas 24 gånger om året och de andra två cirka en gång i månaden. I Östersjön sker provtagning vid sammanlagt 14 stationer.

I Egentliga Östersjön sker provtagning cirka 20–24 gånger om året vid en station och vid övriga cirka tolv gånger om året jämnt fördelat över året. I Bottniska viken sker provtagning cirka sex gånger per år och då framför allt under den produktiva perioden mellan april och oktober.

Den nationella övervakningen följer de nationella undersökningstyperna:

• Djurplankton, trend- och områdesövervakning och
• Geléplankton.

Djurplankton provtas med håvar med maskstorlekarna 90–100 μm (mindre djurplankton och 450 µm (geléplankton). För insamling av djurplankton dras håven vertikalt från ett bestämt djup uppåt, och med hjälp av en flödesmätare beräknas provtagen volym.

Djupintervallet varierar, i Nordsjön är djupintervallet 0–25 meter vid samtliga stationer, medan det i Egentliga Östersjön i nuvarande program tas två djupintervall; 0–30 meter, respektive 30–60 meter alternativt grundare beroende på maximalt djup vid stationen. I Bottniska viken tas prover ner till några meter ovanför bottnen. Proverna konserveras med formalin och analyseras.

Insamling av geléplankton sker genom vertikala drag från 25 m och till ytan. Fångsten sköljs försiktigt ner i hinken och sparas för fotografering. Insamlade geléplankton mäts och fotograferas i samband med insamlingen och för varje prov mäts den undanträngda volymen (displacement volume, mL) som ett integrerat mått på mängden geléplankton (abundans). Fotograferingen görs med hjälp av en specialbyggd fotobox där bilderna ska vara av så bra kvalitet att en grov artbestämning kan göras.

Kvalitetssäkringsarbetet bedrivs dels genom att strikt följa standardiserad metodik och dels genom ackreditering av Swedac. För arbetet med artbestämning är det av stor vikt att det finns tillgång till taxonomer (personer med god kännedom om djurplanktontaxonomi). Regelbunden interkalibrering genomförs för att jämföra olika taxonomer. Utförare ska kontrollera data innan leverans till datavärd. Den nationella datavärden SMHI gör också vissa kontroller av data.

Data om djurplankton görs tillgängliga av SMHI som är nationell datavärd för biologiska och oceanografiska data men lagring av data sker också hos utföraren. Data kan laddas ner kostnadsfritt från datavärdens hemsida eller via API sharkdata.

Just nu pågår arbete med att:

• testa den nya metodiken för att övervaka geléplankton.
• ta fram nya metoder för säkrare beräkning av biomassa.

Havsmiljödirektivet är implementerat i svensk lagstiftning genom havsmiljöförordningen. I 22 § i förordningen anges det att övervakning av havets miljötillstånd bland annat ska genomföras i enlighet med direktivets bilaga III, tabell 1. Här framgår att följande bör övervakas och bedömas:

En beskrivning av de biologiska samhällen som är förknippade med de dominerande livsmiljöerna på havsbottnen och i vattenpelaren. Beskrivningen ska innehålla uppgifter om samhällen av växt- och djurplankton, inbegripet arter samt säsongsmässig och geografisk variation.

Hur god miljöstatus definieras och vilka indikatorer som används för att definiera god miljöstatus regleras genom HaV:s föreskrifter HVMFS 2012:18. Föreskrifterna bygger på EU:s Kommissionsbeslut Pdf, 580.1 kB. bland annat att fastställa kriterier och metodstandarder för god miljöstatus i marina vatten och specifikationer och standardiserade metoder för övervakning, i de fall det finns svenska data och en indikator med tillhörande tröskelvärde. I kommissionsbeslutet framgår vilka kriterier som ska (primära) eller kan (sekundära) användas vid bedömning och det ges även riktlinjer för övervakning. De sekundära kriterierna är endast relevanta om det finns en risk att inte uppnå god miljöstatus eller om de behövs för att komplettera bedömningen enligt de primära kriterierna.

Djurplankton ingår i deskriptor 1 (biologisk mångfald) och 4 (marina näringsvävar) och:

• Det primära kriteriet D1C6: Tillståndet i pelagiska livsmiljöer. Måttenhet: Omfattning av livsmiljötypen som är negativt påverkad uttryckt i kvadratkilometer (km2) och som procentandel av livsmiljötypens totala omfattning.
  
• Det primära kriteriet D4C2: Balansen i total abundans mellan de trofiska gilderna är inte negativt påverkad till följd av mänskliga belastningar.
  
• Det sekundära kriteriet D4C3: Individernas storleksfördelning.
  
• Det sekundära kriteriet D4C4: Produktiviteten inom den trofiska gilden är inte negativt påverkad till följd av mänskliga belastningar.

Dagens övervakning ger underlag för D1C6 och D4C3.

Bedömning

Det finns en svensk indikator framtagen för bedömning av djurplankton (motsvarar den som finns inom Helcom). Indikatorn ger underlag för bedömning av D1C6 och D4C3 enligt HVMFS 2012:18:

• 1.6A Storlek och mängd av djurplankton

Indikatorn baseras på djurplanktons medelstorlek (µg/individ) och deras totala biomassa (mg/m3) och god status uppfylls när de överskrider fastställda gränsvärden.

Havsplanering genomförs i Sverige utifrån kraven i havsplaneringsförordningen och är till för att visa hur havet utanför kustzonen ska användas effektivt och hållbart, nu och i framtiden.

I havsplaneringen görs en miljöbedömning för att studera havsplanernas konsekvenser för havsmiljön. Det är en del i tillämpningen av ekosystemansatsen. Syftet med miljöbedömningen är bland annat att integrera miljöaspekter i havsplanerna för att främja en hållbar utveckling.

Bedömning

• HaV har utvecklat ett planeringsverktyg som heter Symphony för att rumsligt uppskatta miljöpåverkan och känslighet i ekosystemen. Med Symphony kan den sammanlagda, kumu­lativa, miljöpåverkan från olika belastningar visas utifrån nuläge, framtids­bild eller förändringar genom planeringen. Med kumulativ miljöpåverkan menas den sammanlagda belastningen från olika mänskliga verksamheter på växt- och djurliv i havet.
• Underlag för djurplankton går att ladda hem här.

Det sker en löpande utveckling av såväl metoden som den övervakning som ger underlag till verktyget.

Som part i Helsingforskonventionen ska Sverige delta i arbetet med att skydda Östersjön samt följa de rekommendationer som tas fram inom konventionen.

I Baltic Sea Action Plan (BSAP) bidrar data på djurplankton till att följa upp mål under tema biodiversitet: bland annat Functional, healthy and resilient food webs.

Djurplankton ingår i HELCOM Monitoring Manual i sub-programmet Zooplankton species composition, abundance and biomass.

Bedömning

• Inom Helcom har medlemsländerna enats om indikatorer med gränsvärden som ska användas vid regional bedömning av Östersjöns tillstånd (core indicators). Det finns en indikator som rör djurplankton:
• Zooplankton mean size and total stock
• Indikatorn är identisk med den svenska indikatorn (1.6A)
• Denna indikator användes senast för att bedöma Östersjöns tillstånd i State of the Baltic Sea – Second HELCOM holistic assessment 2011-2016 – Pelagic habitats.

Som part i Ospar-konventionen ska Sverige delta i arbetet med att skydda Nordsjön samt följa de beslut, rekommendationer och överenskommelser som tas fram inom konventionen.

Övervakning av djurplankton ingår i OSPAR CEMP som är en del i Joint Assessment and Monitoring Programme (JAMP); tema B - Biodiversity and Ecosystems.

I North East Atlantic Environmental Strategy framgår att ett övergripande mål inom Ospar är att genom ekosystemansatsen förvalta mänskliga aktiviteter så att den biologiska mångfalden bevaras.

Bedömning

• Inom Ospar används data på djurplankton och växtplankton tillsammans för att beskriva förändringar i planktonsamhället. I nuläget finns inga indikatorer inom Ospar som har regional överenskomna tröskelvärden för djurplankton.
• En beskrivning av tillståndet för planktonsamhället i Nordsjön 2014-2018 gjordes senast i OSPAR Intermediate Assessment.
• Resultatet finns att läsa här: Changes in phytoplankton biomass and zooplankton abundance
• Changes in Phytoplankton and Zooplankton Communities

Svenska miljökvalitetsmålen

För att följa upp de svenska miljökvalitetsmålen behövs dataunderlag.

• Övervakning av djurplankton ger underlag till preciseringarna om god miljöstatus i miljökvalitetsmålen Ingen övergödning (indirekt)
• och Hav i balans samt levande kust och skärgård.

De svenska miljömålen följs upp genom en årlig uppföljning på nationell och regional nivå. Det görs även en fördjupad utvärdering vart fjärde år.

• HaV:s miljömålssida
• Sveriges miljömål.

Agenda 2030

Av FN:s 17 globala miljömål kan plankton användas för att följa upp mål 14 – Hav och marina resurser. Plankton tillsammans med andra miljödata kan användas för att följa upp delmålet 14.2:

• Senast 2020 förvalta och skydda marina och kustnära ekosystem på ett hållbart sätt för att undvika betydande negativa konsekvenser, bland annat genom att stärka deras motståndskraft, samt vidta åtgärder för att återställa dem i syfte att uppnå friska och produktiva hav.

HaV:s sida om Agenda 2030.