Dela på Facebook Dela på Twitter Skicka e-post Skriv ut

Taggar: Miljöövervakning

Skräp på stränder

Remissversion - Övervakning av den marina miljön ger underlag för att bedöma och följa utvecklingen av miljöns tillstånd och de miljöförändringar som uppstår till följd av mänskliga aktiviteter. Insamlade data kommer till användning i förvaltningen av havet och de marina resurserna.

illustration för skräp på stränder

Foto: Maja Kristin Nylander

Övergripande information

Definition och syfte

Syftet med övervakningen är att mäta mängden skräp som hamnat på stränder antingen genom tillförsel från havet, eller från land. Effekter av skräp har kunnat påvisas genom exempelvis insnärjning av marina djur och genom intag av skräpföremål av fåglar, fiskar och evertebrater. Omfattningen och påverkan av effekterna är dock fortfarande föremål för forskning. Övervakningen kan också bidra till att mäta effekter av mänsklig påverkan samt åtgärder, genom att i detalj analysera förekomst av olika typer av avfall.

Ansvarig myndighet

Havs- och vattenmyndigheten

Typ av övervakning

  • Nationell miljöövervakning

Startår

Övervakningen startade längs Skagerrak-kusten 2001 och längs Kattegatt och Östersjön 2014.

Regional samordning

Vad Sverige övervakar styrs bland annat av olika EU-lagstiftningar som ställer samma krav på alla EU:s medlemsstater, se Hur data används.

Sveriges övervakning är samordnad med övriga länder inom havskonventionerna Helcom och Ospar, genom att följa de vägledningar som finns framtagna inom dessa. EU:s expertgrupp för marint skräp har tagit fram en lista med skräpkategorier som bland annat gör det möjligt att jämföra resultat från de olika metoder för skräpmätningar som används i olika länder.

Sverige deltar aktivt i expertgrupper inom Helcom, Ospar, Ices och EU som samordnar och bidrar till utvecklingen av ländernas övervakning och bedömningsmetoder.

Beskrivning av övervakning

Dessa data samlas in

I provtagningarna mäts:

  • Totalmängd skräp per 100 m strandsträcka (Totalt antal och totalvikt).
  • Antal föremål eller andel av material (plast, trä, metall etcetera)
  • Antal föremål eller andel av enskilda kategorier (korkar, matförpackningar, fimpar och snus etcetera)

Utifrån skräpkategorierna kan källor till skräpet eventuellt utrönas (rekreation, fiske, sjöfart etcetera) men det är ofta problematiskt eftersom en kategori skräp kan ha flera olika ursprung. På samma sätt kan det möjligen utrönas om skräpet huvudsakligen kommer från havet eller om det kommer från strandbesökare. Strandens läge och typ (stadsnära eller oexploaterad) kan bidra till att avgöra detta.

Rumslig och tidsmässig täckning

I Nordsjön (Skagerrak, Kattegatt och Öresund) övervakas åtta stränder, och i Östersjön åtta stränder. Stränderna längs Skagerrak (figur 1) är utpekade referensstränder inom Ospar, och är utvalda för att spegla hur mycket skräp som spolas upp från havet och inte påverkas av strandbesökare i någon högre grad. Stränderna vid Kattegatt och Östersjön (figur 2 och 3) är utvalda för att visa såväl stadsnära stränder med besökare (så kallade Peri-urbana) såväl som oexploaterade stränder (rurala) med huvudsaklig tillförsel av skräp från havet.

Mätningar ska göras 4 gånger per år och strand, men på grund av eventuell is och snö genomförs inte mätningar under vintern i Sverige. Däremot övervakas stränderna under vår (april), sommar (mitten av juni till mitten av juli) samt höst (mitten av september till mitten av oktober).

De sex Ospar-stränderna i Skagerrak

Fig 1. De sex Ospar-stränderna i Skagerrak

De sju stränderna i Kategatt, Öresund och södra Östersjön.

Figur 2. De sju stränderna i Kattegatt, Öresund och södra Östersjön.

De tre stränderna i Egentliga Östersjön, Bottenhavet och Bottenviken

Fig 3. De tre stränderna i Egentliga Östersjön, Bottenhavet och Bottenviken

Metoder

För närvarande används två metoder i Sverige. I Skagerrak används Ospar-metoden och i Kattegatt och Östersjön Marlin-metoden som togs fram inom Marlin-projektet (2011-2013) och som bygger på en metod framtagen av FN:s miljöprogram Unep. De båda metoderna är dock snarlika och kompatibla. För att inte bryta tidsserier har vi valt att fortsätta med nuvarande metoder, då det visat sig att stränderna skiljer sig åt utifrån naturliga förutsättningar och hur mycket skräp som tillförs. Så stränderna bör ändå inte jämföras med varandra, utan bör var och en följas upp över tid.

Gemensamt mellan metoderna är att en strandsträcka på 100 meter ska sökas av efter makroskräp. Strandens bredd, dvs. avståndet från vattenlinjen upp mot land avgörs från strand till strand, och avgränsas oftast av att stranden övergår i vegetation.

I varje metod finns en lista med kategorier som skräpen ska delas in i. Antalet föremål per kategori noteras.

Skillnader mellan de båda svenska metoderna är följande:

  • I Ospar-metoden ska allt synligt skräp noteras längs 100-meterssträckan, och det finns inga storleksgränser. I Marlin-metoden ska föremål större än 2,5 cm noteras. Hur små föremål som noteras på Ospar-stränderna varierar från strand till strand, men utförandet på varje strand är noterat och de övervakas på ett enhetligt sätt från år till år, även om utförare byts ut.
  • Med Marlin-metoden räknas även cigarettfimpar (även <2,5 cm) längs ett avsnitt på 10 meter inom 100-meterssträckan, där antalet sen multipliceras upp med tio för att spegla hela sträckan. Detta är framför allt relevant för just Östersjön då skräp här i högre grad tillförs stranden från strandbesökare, medan skräpet på stränderna längs Skagerrak framför allt spolas upp från havet.
  • Enligt Ospar-metoden avgörs strandens bredd (det vbill säga avståndet från vattenlinjen upp mot land) av var vegetationen börjar, eller så långt upp vattnet spolar, för att spegla hur mycket skräp som kommer från havet. I Marlin-metoden avgränsas stranden på samma sätt, men här ska den vara max 50 m bred.
  • Kategorierna skiljer sig åt, men görs jämförbara via EU:s masterlista.

Kvalitetssäkring

Det genomförs interkalibreringsövningar och workshopar för att öva på och jämföra kategoriseringen av skräp. Senast i maj 2018 på Västkusten, med utförarna på Ospar-stränderna. En motsvarande övning kommer att genomföras med utförarna i Östersjön, Kattegatt och Öresund.

Här finns data

Alla svenska data samlas i en svensk databas som drivs av Håll Sverige Rent. För att få tillgång till data behövs ett lösenord som man får genom att kontakta Håll Sverige Rent. Som registrerad användare kan både rådata och bearbetade data laddas ner. Data får fritt användas. Ospar-data levereras även till Ospars regionala databas, senast en månad efter varje mättillfälle. Håll Sverige Rent levererar svenska data till Helcom och EU när de efterfrågas för internationella sammanställningar.

Utveckling

Det förekommer olika listor över skräpkategorier, så nu pågår ett arbete inom EU:s expertgrupp för marint skräp (TG Marine Litter) att besluta om en så kallad ”master list” som ska kunna översätta kategorier mellan alla nuvarande listor för att göra ländernas data enhetliga och jämförbara.

Hur data används

Övervakningsdata används för att följa upp och bedöma tillståndet i miljön i enlighet med nationella och internationella krav och överenskommelser. I de fall det saknas metoder för att bedöma status baserat på övervakningsdata pågår oftast ett utvecklingsarbete i internationella expertgrupper där svenska experter deltar. Att bedömningsmetoder saknas kan ibland bero på brister i data och i andra fall på svårigheter att fastställa gränser för bedömning av status.

Vattendirektivet

Vattendirektivet är implementerat i svensk lagstiftning genom vattenförvaltningsförordningen, i vilken 7 kapitlet föreskriver att övervakning av vattnets tillstånd ska genomföras i enlighet med direktivets bilaga V.

Enligt direktivets bilaga II, kapitel 1.4 ska en påverkansanalys genomföras, som ska ligga till grund för övervakningsprogrammets riskbaserade utformning. Här framgår att påverkansanalysen ska omfatta följande:

  • information om typ och omfattning av den betydande antropogena påverkan som ytvattenförekomsterna i varje avrinningsdistrikt kan komma att utsättas för, däribland:
    - Skräp

Naturvårdsverkets Handbok 2007:3 Kartläggning och analys av ytvattenPDF.

Bedömning

HaV har tagit fram en vägledning för hur påverkansanalysen ska genomföras. Den finns ännu bara som arbetsversion. Där finns även en lista över olika påverkansfaktorer som kan ingå i påverkansanalysen.

Havsmiljödirektivet

Havsmiljödirektivet är implementerat i svensk lagstiftning genom havsmiljöförordningen, vilken anger att övervakning av havets miljötillstånd ska genomföras i enlighet med direktivets Bilaga III, tabell 2. Här framgår att följande bör övervakas och bedömas:

  • Intensitet och geografisk och tidsmässig variation i
    - Tillförsel av avfall (fastavfall, inbegripet mikroavfall)

Hur god miljöstatus definieras och vilka indikatorer som används för att definiera god miljöstatus regleras genom HaV:s föreskrifter HVMFS 2012:18. Föreskrifterna bygger på EU:s Kommissionsbeslut om god miljöstatus, i de fall det finns svenska data och en indikator med tillhörande tröskelvärde. I kommissionsbeslutet framgår vilka kriterier som ska (primära) eller kan (sekundära) användas vid bedömning och det ges även riktlinjer för övervakning. De sekundära kriterierna är endast relevanta om det finns en risk att inte uppnå god miljöstatus eller om de behövs för att komplettera bedömningen enligt de primära kriterierna.

Marint makroskräp ingår i deskriptor 10 och:

  • Det primära kriteriet D10C1:
    Sammansättning, mängd och rumslig fördelning av skräp längs kusterna, i vattnets ytskikt och på havsbotten ligger på nivåer som inte orsakar skador på kust- och havsmiljön.

Skräp ska övervakas längs kusten och kan dessutom övervakas i vattenpelarens ytskikt och på havsbotten. Information om källan till och spridningsvägen för skräp ska samlas in, när detta är möjligt.

Vad ska mätas:

  • Mängd skräp per kategori i antal föremål — per 100 meter (m) längs kusten.
  • Information om källan till och spridningsvägen för skräp ska samlas in, när detta är möjligt.

Bedömning

Det finns en indikator framtagen som ger underlag för D10C1 enligt HVMFS 2012:18:

10.1 A Mängd skräp på stränder

Tröskelvärdet är att mängden skräp på stränder ska ha en nedåtgående trend.

Det finns även en miljökvalitetsnorm för skräp på stränder (E.1) med en indikator (E.1.1) där målvärdet är ett ökande antal referensstränder som uppvisar en nedåtgående trend i mängden skräp.

E.1 Havsmiljön ska så långt som möjligt vara fri från skräp
E.1.1 Mängd skräp på referensstränder

Havsplanering

Havsplanering genomförs i Sverige utifrån kraven i havsplaneringsförordningen och är till för att visa hur havet utanför kustzonen ska användas effektivt och hållbart, nu och i framtiden.

I havsplaneringen görs en miljöbedömning för att studera havsplanernas konsekvenser för havsmiljön. Det är en del i tillämpningen av ekosystemansatsen. Syftet med miljöbedömningen är bland annat att integrera miljöaspekter i havsplanerna för att främja en hållbar utveckling.

Bedömning

  • HaV har utvecklat ett planeringsverktyg som heter Symphony för att rumsligt uppskatta miljöpåverkan och känslighet i ekosystemen. Med Symphony kan den sammanlagda, kumu­lativa, miljöpåverkan från olika belastningar visas utifrån nuläge, framtids­bild eller förändringar genom planeringen. Med kumulativ miljöpåverkan menas den sammanlagda belastningen från olika mänskliga verksamheter på växt- och djurliv i havet.

Helcom

Som part i Helsingforskonventionen ska Sverige delta i arbetet med att skydda Östersjön samt följa de rekommendationer som tas fram inom konventionen.

Data på makroskräp ingår i HELCOM Monitoring Manual i sub-programmet Macrolitter characteristics and abundance/volume.

I Baltic Sea Action Plan (BSAP) ingår ännu inte marint skräp, men det kommer att inkluderas I uppdateringen av BSAP 2021. Dock beslutades det på ministermötet 2013 att utveckla en regional aktionsplan för marint skräp, med målet att minska mängden marint skräp till 2025.

Bedömning

Ingen core indicator finns i nuläget, men en indikator är under utveckling.

Strandskräpsdata kan dock användas för att beskriva situationen i Östersjön genom att sammanställa medelantalet skräpföremål per 100 m strandsträcka i Östersjöns olika havsområden. Detta gjorde senast för att bedöma Östersjöns tillstånd i State of the Baltic Sea – Second HELCOM holistic assessment 2011-2016 – Marine litter.

Ospar

Som part i Ospar-konventionen ska Sverige delta i arbetet med att skydda Nordsjön samt följa de beslut, rekommendationer och överenskommelser som tas fram inom konventionen.

Övervakning av marint skräp ingår i OSPAR CEMP som är en del i Joint Assessment and Monitoring Programme (JAMP).

I North East Atlantic Environmental Strategy framgår att ett övergripande mål inom Ospar är att mängden skräp i havet ska reduceras till nivåer som inte orsakar skada på den marina miljön. Det har även tagits fram en regional aktionsplan för marint skräp inom Ospar.

Bedömning

Inom Ospar används tillgängliga strandskräpsdata för att bedöma trender i tillförsel av marint skräp över tid. Detta gjorde senast för att bedöma Nordsjöns status i OSPAR Intermediate Assessment. Resultatet från bedömningen finns att läsa här: Beach Litter - Abundance, Composition and Trends.

Miljömål

Svenska miljökvalitetsmålen

För att följa upp de svenska miljökvalitetsmålen behövs dataunderlag. Övervakning av marint skräp ger underlag till preciseringarna om god miljöstatus i miljökvalitetsmålet Hav i balans samt levande kust och skärgård.

De svenska miljömålen följs upp genom en årlig uppföljning på nationell och regional nivå. Det görs även en fördjupad utvärdering vart fjärde år. För att bedöma hur utvecklingen går för miljömålet Hav i balans samt levande kust och skärgård, används bland annat en indikator för marint skräp på stränder där målet är att mängden skräp på stränder ska ha en nedåtgående trend.

Agenda 2030

Av FN:s 17 globala miljömål kan underlag om siktdjup användas för att följa upp delmålet 14.1:

Till 2025 förebygga och avsevärt minska alla slags föroreningar i havet, i synnerhet från landbaserad verksamhet, inklusive marint skräp och tillförsel av näringsämnen.

Dela på Facebook Dela på Twitter Skicka e-post Skriv ut

Taggar: Miljöövervakning