Dela på Facebook Dela på Twitter Skicka e-post Skriv ut

Taggar: Miljöövervakning

Kontinuerligt undervattensbuller

Remissversion - Övervakning av den marina miljön ger underlag för att bedöma och följa utvecklingen av miljöns tillstånd och de miljöförändringar som uppstår till följd av mänskliga aktiviteter. Insamlade data kommer till användning i förvaltningen av havet och de marina resurserna.

illustration för kontinuerligt undervattensbuller

Fraktfartyg, Foto: Jonas Pålsson

Övergripande information

Definition och syfte

Med kontinuerligt undervattensbuller avses lågfrekvent (≤2 kHz) buller som tillförs vattenmiljön kontinuerligt, framför allt från sjöfart och fritidsbåtar men även från fasta installationer som havsbaserad vindkraft. Med undervattensbuller avses antropogent (mänskligt) alstrade ljud, men när undervattensljud övervakas fångas även naturliga ljud upp, från till exempel regn och vind. Då både det naturliga och antropogena ljud förkommer samtidigt finns det utmaningar i att separera dessa ljudkällor i mätningar för att påvisa vilken miljöpåverkan enbart det antropogena ljudkällorna har.

Att just det finns naturligt ljud skiljer ljud mot andra föroreningar det vill säga det finns ingen nollnivå att sträva mot. Genom att även registrera fartygstrafik kan dock ljudbilden relateras till omfattning och utbredning av fartygstrafik. Kontinuerligt undervattensbuller kan påverka marina djurs möjlighet att kommunicera och kan ha en stressande inverkan på djur. Syftet är därför att följa förändringar av kontinuerligt undervattensljud i tid och rum för att kunna bedöma påverkan på djur i den marina miljön.

Ansvarig myndighet

Havs- och vattenmyndigheten

Typ av övervakning

  • Nationell miljöövervakning

Startår

De första svenska ljudupptagningarna av undervattensbuller gjordes 2014 inom projektet Baltic sea Information on Acoustic Soundscape (Bias) med hjälp av hydrofoner som placerades på 10 stationer i Östersjön och 2 i Västerhavet. Därefter har HaV finansierat årlig övervakning på två stationer, en i Östersjön (Norra Midsjöbanken) och en i Västerhavet (Hönö). Under 2018 lades en station till i Bottenhavet (Sundsvall).

Regional samordning

  • Vad Sverige övervakar styrs bland annat av olika EU-lagstiftningar som ställer samma krav på alla EU:s medlemsstater (se Hur data används).
  • Sveriges övervakning är samordnad med övriga länder inom havskonventionen Helcom genom att följa en fastställd mät- och signalbehandlingsstandard, vilket gör att data blir jämförbara.
  • Sverige deltar aktivt i expertgrupper inom Helcom, Ospar och EU som samordnar och bidrar till utvecklingen av ländernas övervakning och bedömningsmetoder.

Beskrivning av övervakning

Dessa data samlas in

I den löpande övervakningen mäts:

  • Ljudttrycksnivå – sound pressure level (SPL), dB re 1 µPa i 1/3 av oktavbandet för frekvenserna 46, 125 och 2000 Hz

Den löpande övervakningen utgår från en regional modellering av ljudutbredning inom Bias-projektet, där resultatet visas som ljudkartor. När dessa ska uppdateras behövs även data på:

  • fartygstrafik (AIS-data) – se Sjöfart
  • vindhastighet och -riktning
  • djup
  • bottensediment
  • temperatur
  • salthalt.

Rumslig och tidsmässig täckning

Två områden har övervakats de senaste åren, dels genom en station vid Norra Midsjöbanken i Östersjön och dels en vid Hönö i Västerhavet. Under 2018 lades en station till vid Sundsvall i Bottenhavet. Hydrofonstationera gör ljudupptagningar som både kommer från naturliga och antropogena källor från exempelvis fartyg på flertalet kilometers. Hydrofonerna sitter ute under 6 månader och spelar in ljud cirka 30 minuter varje timme och ljuddata upp till 15 kHz sparas.

Den bullermodell som Bias tog fram som baseras på variabler som fartygstrafik, djup, temperatur och salthalt har resulterat i regionala ljudkartor. Inga nya ljudkartor har tagits fram sedan projektet slutade 2014.

Metoder

Batteridrivna hydrofonsystem används för att mäta ljudnivåer. Dessa behöver underhållas ungefär en gång per halvår. De autonoma hydrofonerna mäter cirka 30 minuter varje timme och spelar in med en sampleringshastighet på 32 – 48 kHz, vilket leder till att ljud inom intervallet 10–20 kHz är möjliga att analysera.

Hydrofonerna sitter på en undervattensrigg med en grussäck som barlastvikt och en akustisk utlösare för att få upp riggen. Två hydrofonriggar sätts ut per station med cirka 200 meters mellanrum, för att ha extra täckning om något av instrumenten inte fungerar eller försvinner.

Kvalitetssäkring

Ljudupptagning och analys följer den mät- och signalbehandlingsstandard som överenskommits inom Helcom.

Här finns data

Rådata och processerad data med 20 sekunders medelvärden lagras nationellt hos FOI då nationellt datavärdskap för undervattensbuller saknas. Det pågår ett arbete med att ta fram en regional databas för processerad data som ska drivas av Ices på uppdrag av Helcom.

Utveckling

Det pågår ett regionalt samarbete inom Nordsjöregionen (Ospars region 2) för att utveckla ett övervakningsprogram för ljudupptagningar och ljudkartor inom projektet Joint Monitoring Programme for Ambient Noise North Sea (Jomopans).

Hur data används

Övervakningsdata används för att följa upp och bedöma tillståndet i miljön i enlighet med nationella och internationella krav och överenskommelser. I de fall det saknas metoder för att bedöma status baserat på övervakningsdata pågår oftast ett utvecklingsarbete i internationella expertgrupper där svenska experter deltar. Att bedömningsmetoder saknas kan ibland bero på brister i data och i andra fall på svårigheter att fastställa gränser för bedömning av status.

Havsmiljödirektivet

Havsmiljödirektivet är implementerat i svensk lagstiftning genom havsmiljöförordningen, vilken anger att övervakning av havets miljötillstånd ska genomföras i enlighet med direktivets Bilaga III, tabell 2.

Här framgår att följande bör övervakas och bedömas:

  • Påverkan av antropogent ljud (impulsljud, kontinuerligt ljud)

Hur god miljöstatus definieras och vilka indikatorer som används för att definiera god miljöstatus regleras genom HaV:s föreskrifter HVMFS 2012:18. Föreskrifterna bygger på EU:s Kommissionsbeslut om god miljöstatus, i de fall det finns svenska data och en indikator med tillhörande tröskelvärde. I kommissionsbeslutet framgår vilka kriterier som ska (primära) eller kan (sekundära) användas vid bedömning och det ges även riktlinjer för övervakning. De sekundära kriterierna är endast relevanta om det finns en risk att inte uppnå god miljöstatus eller om de behövs för att komplettera bedömningen enligt de primära kriterierna.

Kontinuerligt buller ingår i deskriptor 11 och:

  • Det primära kriteriet D11C2: Den rumsliga fördelningen, den tidsmässiga varaktigheten och ljudstyrka av kontinuerligt lågfrekvent ljud från mänsklig verksamhet överskrider inte nivåer som negativt påverkar populationer av marina djur.
  • Måttenhet: Årsmedelvärde (eller annat tidsmått) för kontinuerlig ljudnivå per ytenhet. Procentandel eller omfattning i kvadratkilometer (km2) av bedömningsområdet med ljudnivåer som överskrider tröskelvärden.

Bedömning

  • Det saknas i nuläget en indikator med tröskelvärde för kontinuerligt buller

Art- och habitatdirektivet

Art- och habitatdirektivets övergripande mål är att bevara typisk och speciell europeisk natur. I praktiken innebär detta att medlemsländerna hjälps åt att bibehålla eller återuppnå gynnsam bevarandestatus för de utvalda arter och naturtyper som nämns i direktivets bilagor.

Kontinuerligt buller påverkar i första hand de djur som använder hörsel, dels genom att hindra dem från att utnyttja sin normala livsmiljö och dels genom att förhindra centrala beteenden som kommunikation, fortplantning och födosök. Tumlare är exempel på en art som är speciellt känslig för kontinuerligt buller, eftersom tumlaren är känslig för störning, lever i familjegrupper och använder ljud både för kommunikation och vid födosök. Också vissa fiskarter använder ljud som kommunikation. Övervakning av undervattensbuller utgör därför viktiga grunder för bedömningen av gynnsam bevarandestatus.

Bedömning

  • Hur väl medlemsländerna klarar av att bibehålla den europeiska naturens mångfald mäts genom en gemensam och strukturerad rapportering till EU vart sjätte år i enlighet med artikel 17 i Art- och habitatdirektivet. Den senaste bedömningsperioden är 2013-2018 och rapporteringen skedde i april 2019.
  • Bevarandestatus för de arter som omfattas av direktivet bedöms utgående från fyra centrala parametrar: utbredningsområde, populationsparametrar, tillståndet för artens livsmiljö samt artens framtidsutsikter (inkl. hot och påverkan). Bedömningen görs enligt principen ”one out all out”, dvs. det är den sämsta parametern som avgör. I praktiken innebär detta att för att en art ska ha gynnsam bevarandestatus ska dess utbredning, populationsparametrar, livsmiljö och framtidsutsikter alla vara på gynnsam nivå.
  • Kontinuerligt buller är en svårbedömd påverkansfaktor, eftersom effekten på olika arter varierar beroende på ljudets våglängd (frekvens), ljudstyrka och tidsmässiga utsträckning. Dessutom är påverkan av ljud på olika arter inte känd och förhållandevis svår att utreda. Fortlöpande bullerstörningar av arters centrala livsmiljöer kan dock utgöra en betydande påverkan.

Havsplanering

Havsplanering genomförs i Sverige utifrån kraven i havsplaneringsförordningen och är till för att visa hur havet utanför kustzonen ska användas effektivt och hållbart, nu och i framtiden.

I havsplaneringen görs en miljöbedömning för att studera havsplanernas konsekvenser för havsmiljön. Det är en del i tillämpningen av ekosystemansatsen. Syftet med miljöbedömningen är bland annat att integrera miljöaspekter i havsplanerna för att främja en hållbar utveckling.

Bedömning

Helcom

Som part i Helsingforskonventionen ska Sverige delta i arbetet med att skydda Östersjön samt följa de rekommendationer som tas fram inom konventionen.

Helcom ställer samma krav på sina kontrakterade länder som havsmiljödirektivet. Kontinuerligt undervattensljud ingår i HELCOM Monitoring Manual i underprogrammet Ambient noise.

I Baltic Sea Action Plan (BSAP) ingår ännu inte undervattensljud, men det kommer att inkluderas i uppdateringen av BSAP 2021.

Bedömning

Inom Helcom har medlemsländerna enats om indikatorer med gränsvärden som ska användas vid regional bedömning av Östersjöns tillstånd (core indicators). Det finns ännu inga indikatorer med gränsvärden för kontinuerligt buller, men en indikator är under utveckling.

En kvalitativ bedömning av undervattensbuller gjordes senast för att bedöma Östersjöns tillstånd i State of the Baltic Sea – Second HELCOM holistic assessment 2011-2016 – Underwater sound.

Miljömål

Svenska miljökvalitetsmålen

För att följa upp de svenska miljökvalitetsmålen behövs dataunderlag. Övervakning av kontinuerligt buller ger underlag till preciseringarna om god miljöstatus i miljökvalitetsmålet Hav i balans samt levande kust och skärgård.

De svenska miljömålen följs upp genom en årlig uppföljning på nationell och regional nivå. Det görs även en fördjupad utvärdering vart fjärde år.

Agenda 2030

Av FN:s 17 globala miljömål kan data på kontinuerligt buller användas för att följa upp mål 14 – Hav och marina resurser. Undervattensljud tillsammans med andra miljödata kan användas för att följa upp delmålet 14.2:

  • Senast 2020 förvalta och skydda marina och kustnära ekosystem på ett hållbart sätt för att undvika betydande negativa konsekvenser, bland annat genom att stärka deras motståndskraft, samt vidta åtgärder för att återställa dem i syfte att uppnå friska och produktiva hav.

Agenda 2030 på HaV-webb

Dela på Facebook Dela på Twitter Skicka e-post Skriv ut

Taggar: Miljöövervakning