Dela på Facebook Dela på Twitter Skicka e-post Skriv ut

Taggar: Miljöövervakning

Hälsotillstånd hos fisk

Remissversion - Övervakning av den marina miljön ger underlag för att bedöma och följa utvecklingen av miljöns tillstånd och de miljöförändringar som uppstår till följd av mänskliga aktiviteter. Insamlade data kommer till användning i förvaltningen av havet och de marina resurserna.

illustration för hälsotillstånd för fisk

Tånglake. Illustration av Wilhelm von Wright

Övergripande information

Definition och syfte

Miljöövervakning, där biologiska effekter studeras på både subcellulär och cellulär nivå, kan användas för att beskriva det allmänna hälsotillståndet hos olika organismer och ger möjlighet att påvisa toxiciteten av okända och kända ämnen i ett undersökningsområde.

Den nationella övervakningen av hälsotillstånd hos kustfisk syftar till att använda väl beprövade och känsliga metoder för att påvisa förekomst och effekter i fisk av en eventuell storskalig påverkan av toxiska ämnen i kustnära referensområden i Östersjön och Nordsjön.

Målsättningen med den nationella övervakningen är att kunna beskriva det aktuella tillståndet i vattenmiljön i kustreferensområden avseende effekter av främst giftiga ämnens påverkan på hälsotillståndet hos fisk genom att följa tidstrender av biokemiska, fysiologiska, histologiska och patologiska effektvariabler hos fisk.

Undersökningarna ska också tillhandahålla referensdata för undersökningar på fisk i regionalt och lokalt påverkade områden samt ge underlag för uppföljning av miljökvalitetsmål, regionala miljömål och effekter av vidtagna åtgärder för att minska kemikalieutsläpp.

Ansvarig myndighet

  • Naturvårdsverket ansvarar för det nationella övervakningsprogrammet för Hälsotillståndet hos kustfisk avseende effekter av giftiga ämnen.
  • Havs- och vattenmyndigheten ansvarar för yngelundersökningar hos tånglake.

Typ av övervakning

  • Nationell miljöövervakning – programområde Kust och Hav, delprogram Hälsotillstånd hos kustfisk
  • Utöver den nationella övervakningen görs även mer sporadiska mätningar av fiskhälsa inom forskningsprojekt, screening, regional övervakning och recipientkontroll. Dessa data kan ibland också finnas tillgängliga.

Startår

Den nationella miljöövervakningen av fiskhälsa inleddes med undersökningar på abborre 1988 i Östersjön och 1989 utökades programmet med tånglake från Västerhavet.

Regional samordning

  • Vad Sverige övervakar styrs bland annat av olika EU-lagstiftningar som ställer samma krav på alla EU:s medlemsstater (se Hur data används).
  • Det finns ännu inga överenskomna vägledningar kring övervakning av fiskhälsa inom Helcom och Ospar, och Sverige är ett av få länder som övervakar det. Sverige deltar aktivt i expertgrupper inom Helcom och Ospar som samordnar och bidrar till utvecklingen av ländernas övervakning och bedömningsmetoder.

Beskrivning av övervakning

Dessa data samlas in

Effekter av giftiga ämnen studeras i tånglake och abborre.

De variabler som mäts i samband med att fisken samlas in är:

  • Ålder, okulärbesiktning av yttre och inre defekter, längd, vikt, konditionsfaktor, gonadosomatiskt index och leversomatiskt index.
  • Immunförsvar, hematologi, jonbalans och metabolism: differentialräkning av vita blodceller, hematokrit, hemoglobin, klorid, kalcium, kalium och natrium i blodplasma, blodglukos och laktat i blodplasma
  • Enzymaktiviteter i lever: EROD, glutationreduktas, glutationtransferas och katalas
  • Vitellogenin hos hanfiskar
  • Acetylkolinesteras (AChE) i muskel

Följande vävnader förvaras i fryst form för att möjliggöra analys vid behov:

  • Lever, mjälte, gonad och tarm för histologiska undersökningar
  • Lever för analys av metallothionein, genotoxiska effekter (DNA-addukter), mRNA analyser (till exempel qPCR, transcriptomic), levermikrosomer och levercytosoler
  • galla för analys av PAH-metaboliter

Rumslig och tidsmässig täckning

  • Provtagning utförs i referensområden i kustvatten vid fyra stationer i Östersjön och två stationer i Nordsjön. Provtagningen utförs på årlig basis under hösten (v 36-45).
  • Eftersom syftet med den nationella övervakningen är att följa storskaliga förändringar och diffus påverkan är provtagningsstationerna placerade så att de så långt som möjligt är opåverkade av lokala utsläpp. Detta gör resultaten lämpliga att använda som referenslokaler till lokala och regionala undersökningar inom regional övervakning och inom verksamhetsutövares recipientkontroll.

Metoder

Fångst sker på ett standardiserat sätt med nät för abborre och ryssja för tånglake. Direkt efter fångst förs fisken till sumpningsplats för återhämtning efter fångststress. Vid provtagningen avlivas fisken och blod tas från kaudalvenen, följt av mätning av kroppsvikt och total längd. Vid den efterföljande dissektionen då prover tas på inre organ görs även en okulär-besiktning av varje fiskindivid och eventuella yttre eller inre defekter noteras.

Uttagna blodprover och organprover för mätning av biokemiska, fysiologiska och histologiska variabler djupfryses eller placeras i fixerlösningar omgående för senare analys på laboratorium. Proverna transporteras djupfrysta eller i fixerad form till laboratorium för upparbetning och analys.

Mer information finns i undersökningstypen Hälsotillstånd hos kustfisk.

Kvalitetssäkring

  • För övervakning av hälsotillstånd hos kustfisk finns en kvalitets deklaration som omfattar organisation, ansvarsfördelning och kvalitetsrutiner för miljöövervakningsverksamheten.
  • Fångst, provtagningsprocedurer, analyser (biokemiska, fysiologiska, histologiska och patologiska mätvariabler) och datahantering sker på ett standardiserat sätt och följer utarbetade metodanvisningar. Flertalet av de provtagningsrutiner och analysmetoder som ingår i undersökningstypen Hälsotillstånd hos kustfisk omfattas av ackreditering av Swedac.
  • Mer information finns i undersökningstypen Hälsotillstånd hos kustfisk .

Här finns data

Data gällande bestånd lagras i databasen KUL vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) som är nationell datavärd för miljöövervakningsdata från provfiske. Data från analyserna av effekter på vävnader lagras också hos SLU. Data kan laddas ner utan kostnad.

Utveckling

I samband med ett regeringsuppdrag 2016/2017 gällande miljöstatus i Hanöbukten, undersöktes hälsotillstånd hos skrubbskädda. 2018 och 2019 undersöktes skrubbskädda från Hanöbukten även inom det nationella miljöövervakningsprogrammet med syftet att utvärdera om den bör ingå som del av den återkommande övervakningen.

Under 2019 görs även en specialinsats för att rapportera de senaste årens fiskhälsodata till Ices som är datavärd för både Ospar och Helcom.

Utveckling

I samband med ett regeringsuppdrag 2016/2017 gällande miljöstatus i Hanöbukten, undersöktes hälsotillstånd hos skrubbskädda. 2018 och 2019 undersöktes skrubbskädda från Hanöbukten även inom det nationella miljöövervakningsprogrammet med syftet att utvärdera om den bör ingå som del av den återkommande övervakningen.

Under 2019 görs även en specialinsats för att rapportera de senaste årens fiskhälsodata till Ices som är datavärd för både Ospar och Helcom.

Hur data används

Övervakningsdata används för att följa upp och bedöma tillståndet i miljön i enlighet med nationella och internationella krav och överenskommelser. I de fall det saknas metoder för att bedöma status baserat på övervakningsdata pågår oftast ett utvecklingsarbete i internationella expertgrupper där svenska experter deltar. Att bedömningsmetoder saknas kan ibland bero på brister i data och i andra fall på svårigheter att fastställa gränser för bedömning av status.

Havsmiljödirektivet

Havsmiljödirektivet är implementerat i svensk lagstiftning genom havsmiljöförordningen, vilken anger att övervakning av havets miljötillstånd ska genomföras i enlighet med direktivets Bilaga III, tabell 1.

Här framgår att följande bör övervakas och bedömas:

Geografisk och tidsmässig variation per art eller population:

  • fördelning, abundans och/eller biomassa
  • reproduktionsförmåga, överlevnadstal och dödlighet/skadefrekvens

Hur god miljöstatus definieras och vilka indikatorer som används för att definiera god miljöstatus regleras genom HaV:s föreskrifter HVMFS 2012:18. Föreskrifterna bygger på EU:s Kommissionsbeslut om god miljöstatus, i de fall det finns svenska data och en indikator med tillhörande tröskelvärde. I kommissionsbeslutet framgår vilka kriterier som ska (primära) eller kan (sekundära) användas vid bedömning och det ges även riktlinjer för övervakning.

De sekundära kriterierna är endast relevanta om det finns en risk att inte uppnå god miljöstatus eller om de behövs för att komplettera bedömningen enligt de primära kriterierna.

Miljöeffekter av farliga ämnen ingår i deskriptor 8 och:

  • Det sekundära kriteriet D8C2: Arternas hälsa och livsmiljöernas tillstånd (t.ex. deras artsammansättning och relativa abundans på platser med kronisk förorening) påverkas inte negativt på grund av främmande ämnen, inklusive kumulativa och synergistiska effekter.
  • Måttenhet: D8C2: Abundans (antal individer eller andra lämpliga enheter som överenskommits på regional eller delregional nivå) per art som påverkas.

Bedömning

Havsplanering

Havsplanering genomförs i Sverige utifrån kraven i havsplaneringsförordningen och är till för att visa hur havet utanför kustzonen ska användas effektivt och hållbart, nu och i framtiden.

I havsplaneringen görs en miljöbedömning för att studera havsplanernas konsekvenser för havsmiljön. Det är en del i tillämpningen av ekosystemansatsen. Syftet med miljöbedömningen är bland annat att integrera miljöaspekter i havsplanerna för att främja en hållbar utveckling.

Bedömning

Miljömål

Svenska miljökvalitetsmålen

För att följa upp de svenska miljökvalitetsmålen behövs dataunderlag. Övervakning av hälsotillstånd hos marina arter ger underlag till preciseringarna om god miljöstatus och ekosystemtjänster i miljökvalitetsmålet Hav i balans samt levande kust och skärgård.

De svenska miljömålen följs upp genom en årlig uppföljning på nationell och regional nivå. Det görs även en fördjupad utvärdering vart fjärde år.

Agenda 2030

Av FN:s 17 globala miljömål kan data på hälsotillstånd hos marina arter användas för att följa upp mål 14 – Hav och marina resurser och delmålet 14.2:

  • Senast 2020 förvalta och skydda marina och kustnära ekosystem på ett hållbart sätt för att undvika betydande negativa konsekvenser, bland annat genom att stärka deras motståndskraft, samt vidta åtgärder för att återställa dem i syfte att uppnå friska och produktiva hav.

Agenda 2030 på HaV-webb.

Dela på Facebook Dela på Twitter Skicka e-post Skriv ut

Taggar: Miljöövervakning