Sötvattensjournalen
Information och instruktioner för dig som använder Sötvattensjournalen.
Sötvattensjournal ska föras vid:
- Fiske med stöd av personlig fiskelicens i insjöar, vattendrag och vattenområden innanför räta linjer mellan de två yttersta mynningsuddarna i varje vattendrag som mynnar i havet
- Fiske som bedrivs i näringsverksamhet utan stöd av personlig fiskelicens om fångsten förmedlas till försäljning av eller säljs till en förstahandsmottagare som är registrerad hos Havs- och vattenmyndigheten
- Fiske med stöd av särskilt tillstånd för fiske av ål enligt 1 kap. 8 §
Nya regler
Från och med den 1 januari 2023 gäller nya regler som innebär att alla som omfattas av krav på att redovisa sitt fiske i en sötvattensjournal ska registrera och rapportera uppgifterna elektroniskt i en anpassad e-tjänst i HaV:s nya elektroniska fångstrapporteringssystem (EFR).
Den elektroniska rapporteringen avser det fiske som bedrivs från och med 1 januari 2023. Det fiske som bedrevs 2022 ska redovisas enligt de föreskrifter som gällde under 2022. Även de som tidigare redovisat i rapport för inlandsfiske ska redovisa sina fiskeinsatser i den nya sötvattensjournalen.
I länken ovan hittar du information om hur du får tillgång till e-tjänsten, samt även en användarguide. Nedan följer information om uppgiftslämnandet.
Rapportering av uppgifter
Vid fiske av lax med fasta fällor i sötvattensområden som gränsar till Östersjön norr om latituden 63 30 N, ska de registrerade uppgifterna rapporteras till HaV senast 2 dagar efter den dag då redskapet vittjades.
Vid övrigt fiske ska uppgifterna rapporteras in senast 14 dagar efter den kalendermånads slut då fisket bedrevs.
Registrering av uppgifter
Ange sjö och delområde för de stora sjöarna Vänern, Vättern, Hjälmaren,
Mälaren och Storsjön i Jämtland där fiske bedrivits.
Vid fiske i övriga sjöar och vattendrag anges namn och län.
De dagar då du själv varit ute till sjöss för att sätta ut/ta upp eller vittja dina redskap under en rapporteringsperiod.
- Ange antalet dagar då du är till sjöss genom att markera de specifika datumen i kalendern.
- Varje dag räknas en gång även om du varit ute flera gånger under samma datum.
- Tänk på att datum till sjöss ska vara inom perioden för då redskapen är fiskande i vattnet eller tas upp.
Fiskerapporten kan nu innehålla flera typer av redskap, där varje redskap anges separat och med de koder som framgår av bilaga 1 som följer av Havs- och vattenmyndigheten föreskrifter, HVMFS 2018:11 om befälhavarens skyldigheter att rapportera och anmäla yrkesmässigt fiske i havet.
Varje redskapstyp ska redovisas med redskapsmängd, maskstorlek, nätdjup och de datum som redskapet har fiskat. Vid fiske med garn eller nät ska maskans diagonalmått anges i millimeter.
Om flera redskap, med samma kod, med olika maskstorlek och/eller olika nätdjup har använts, anges den minsta maskstorleken och det största nätdjupet i redovisningen samt den totala redskapsmängden (antal eller längd).
Om en förändring sker i redskapsmängd, minsta maskstorlek eller största nätdjup under rapporteringsperioden ska en ny redskapsredovisning registreras med de nya uppgifterna.
Genom att ange de datum som redskapet fiskat (redskapsdagar) samt de datum du varit aktiv i ditt fiske (dagar till sjöss) beräknar fångstrapporteringssystemet ut din fiskeperiod. Datum som inte anges under redskapsdagar betyder att redskapet inte stått ute.
Exempel
Sven Svensson fiskar med gösnät och har fyra nät som han fiskar med i samma delområde av Vänern. Näten har olika längder och djup (100*6 / 200*4 / 300*5 / 400*5) samt olika maskstorlek. Den minsta maskan är 90 mm.
Sven har hela sin redskapsmängd utestående i sjön under hela månaden och vittjar 15 gånger.
Sven redovisar följande uppgifter:
Datum till sjöss: 1, 3, 5, 7, 9, 11, 13, 14, 17, 19, 21, 23, 25, 28, 31 (15 d) | |||
|---|---|---|---|
Redskap: | Maska: | Mängd: | Djup: |
Redskapsdagar: Hela månaden (31 dagar) | |||
Fångst: Gös 300 kg, Gädda 40 kg | |||
Om det inte sker några förändringar i redskapsmängden under månaden räcker det med att ange ett redskap[1] för hela perioden tillsammans med månadens fångst. Även om Sven inte vittjar alla gösnäten varje gång han är till sjöss har inte fiskeansträngningen förändrats under månaden.
[1] Redskapets största djup och minsta maskstorlek med total mängd.
Sätter du ut varierade redskapsmängder under perioden ska du lägga till ett nytt redskap, med samma kod, med den unika redskapsmängden med de datum då de stått ute. Fångsten ska anges för varje unik redskapsmängd.
Alternativt kan du redovisa ett beräknat medelvärdet av redskapets fiskeansträngning per dag. Se exempel 2 nedan. (Redskapsmängd/redskapsdagar.)
Exempel 1
Sven Svensson varierar sin redskapsmängd och antalet dagar de står ute under månaden. Tre gånger har han förändrat nätmängden. Han går ut till sjöss 15 dagar under månaden för att vittja och ta upp/lägga ut sina redskap.
Dagar till sjöss | 1, 3, 5, 7, 9, 11, 13, 14, 17, 19, 21, 23, 25, 28, 31 (15 dagar) | ||||
|---|---|---|---|---|---|
Redskap | Diagonal-maska | Mängd | Djup | Redskaps-datum | Fångst |
718 | 120 mm | 700 m | 5 m | 1-9 (9 d) | Gös 80 kg, Gädda 8 kg |
Fångst | |||||
718 | 90 mm | 1000 m | 6 m | 9-14 (6 d) | Gös 100 kg, Gädda 20 kg |
718 | 120 mm | 500 m | 4 m | 14-31 (17 d) | Gös 160 kg, Gädda 30 kg |
Förändringarna av redskapsmängd, minsta maskstorlek eller nätdjup under perioden redovisar Sven genom att lägga till ett nytt redskap i fångstrapporten med de datum då redskapet står ute. Fångst redovisas för varje redskaps fiskeansträngning.
Sven redovisar följande uppgifter:
Dagar till sjöss: 1, 3, 5, 7, 9, 11, 13, 14, 17, 19, 21, 23, 25, 28, 31 (15 d) | |||
|---|---|---|---|
1. Redskap: | Mängd: | Djup: | Maska: |
Redskapsdatum: 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9 (9 d) | |||
Fångst: Gös 80 kg, Gädda 8 kg | |||
2. Redskap: | Mängd: | Djup: | Maska: |
Redskapsdatum: 9, 10, 11, 12, 13, 14 (6 d) | |||
Fångst: Gös 100 kg, Gädda 20 kg | |||
3. Redskap: | Mängd: | Djup: | Maska: |
Redskapsdatum: 14, 15, 16, 17, 18, 19, 20, 21, 22, 23, 24, 25, 26, 27, 28, 29, 30, 31 (17 dagar) | |||
Fångst: Gös 60 kg, Gädda 7 kg | |||
Tips! Om Sven tycker det är enklare att hålla isär fångstredovisningen mellan de olika fiskeansträngningarna under månaden kan han rapportera in sitt fiske varje gång han gör en justering av redskapsmängden.
Exempel 2
Anders Andersson fiskar med gösnät och lägger ut 800 meter den första dagen. Han ökar mängden garn med 500 meter den andra dagen och ytterligare 200 meter den tredje dagen. Alla redskapen vittjas den fjärde dagen.
Anders har en liten båt som gör det svårt att skilja fångstmängderna från de olika garnen när han vittjar. Fångsten består totalt av 150 kg gös, 40 kg gädda och 4 kg sutare.
Kan Anders inte ange fångst för varje fiskeansträngning behöver han ange ett medelvärde av fiskeansträngningen per dag under de fyra dagarna som garnen varit fiskande. Beräkningen blir:
800 m x 4 dagar = 3 200
500 m x 3 dagar = 1 500
200 m x 2 dagar = 400
Summan av fiskeansträngningen : 5 100/4 dagar= 1 275
Sven redovisar följande uppgifter:
Dagar till sjöss: 1, 2, 3, 4 (4 dagar) | |||
|---|---|---|---|
Redskap | Maska: 90 mm | Mängd: | Djup: |
Redskapsdatum: 1, 2, 3, 4 (4 d) | |||
Fångst | Gös 150 kg, Gädda 40 kg, Sutare 4 kg | ||
Fångsten ska anges per art i levande vikt för respektive redskap som redovisats med specifika egenskaper. För lax, öring och röding ska även antal individer anges.
Det betyder att om du använt redskap med samma kod och med samma egenskaper hela månaden redovisar du all fångst kopplat till en redskapsredovisning. Har du fiskat med olika redskap eller samma redskap men där egenskaperna förändrats under kalendermånaden ska du redovisa fångsten tillsammans med de specifika redskapen som fångsten vittjats från.
Fångst som har sumpats utan att ha landats under rapporteringsperioden ska anges. Observera att den fångstmängden inte ska rapporteras igen när den sedan landas.
Om du inte fått någon fångst i redskapet ska du fortfarande redovisa redskapsanvändningen men i fångstredovisningen aktiverar du reglaget för "Nollfångst".
Arterna ska i fiskerapporten anges med de artkoder som framgår av bilaga 2 som följer av Havs- och vattenmyndigheten föreskrifter, HVMFS 2018:11 om befälhavarens skyldigheter att rapportera och anmäla yrkesmässigt fiske i havet. Om artkod saknas ska koden MZZ anges tillsammans med artens namn i kommentar.
Det är frivilligt att redovisa rovdjurskadad fångst. Möjligheten finns framför allt för de som har sälskadad fångst vid fiske i de kustnära sötvattensområdena då redovisningen är en förutsättning för att senare kunna ansöka om sälskadeersättning. Det finns idag ingen ersättning för skarvskadad fångst, men det går bra att redovisa även dessa skador då uppgifterna är värdefulla inför eventuella framtida utredningar.
För dig som avser ansöka om sälskadeersättning för skadade redskap/fångst är redovisningen av ROV obligatoriskt.
Uppskattade utkast av fåglar, säl och tumlare ska anges per redskap i antal från första individ. Uppgifter ska lämnas även om djuren lösgjorts från redskapet innan fångsten omhändertagits. Tumlare kan förekomma långt in i kustbandet men är extremt ovanligt. Då tumlaren i Östersjön är akut hotad är alla uppgifter av stor vikt varpå kravet om uppgiftslämnande om arten även omfattar inlandsvattnet.
Du redovisar dessa utkast genom att ange arten med artkod och sedan koden DIS. DIS står för Discard som betyder Utkast. Du måste inte redovisa utkast av övriga arter än fåglar, säl och tumlare.
Då döda däggdjur eller döda fåglar tillhörande statens vilt påträffas i naturen, skall detta även rapporteras till Polisen.
