Sötvattensjournalen

Vid fiske av lax med fasta fällor i sötvattensområden som gränsar till Östersjön norr om latituden 63 30 N, ska de registrerade uppgifterna rapporteras till HaV senast 2 dagar efter den dag då redskapet vittjades.

Vid övrigt fiske ska uppgifterna rapporteras in senast 2 dagar efter den kalendermånads slut då fisket bedrevs.

I fiskerapporten ska varje redskap anges separat och med de koder som framgår av bilaga 1 som följer av Havs- och vattenmyndigheten föreskrifter, HVMFS 2018:11 om befälhavarens skyldigheter att rapportera och anmäla yrkesmässigt fiske i havet.

Redskapet ska redovisas med redskapsmängd, maskstorlek, nätdjup och de datum som redskapet har fiskat. Vid fiske med garn eller nät ska maskans diagonalmått anges i millimeter.

Om flera redskap med samma kod med olika maskstorlek och/eller olika nätdjup har använts, anges den minsta maskstorleken och det största nätdjupet i redovisningen samt den totala redskapsmängden för redskapen.

Om en förändring sker i redskapsmängd, minsta maskstorlek eller största nätdjup under rapporteringsperioden ska en ny redskapsredovisning registreras med de nya uppgifterna.

Genom att ange de datum som redskapet fiskat (redskapsdagar) samt de datum du varit aktiv i ditt fiske (dagar till sjöss) beräknar fångstrapporteringssystemet ut din fiskeperiod.

Exempel:

Sven Svensson fiskar med Gösnät (kod 718).

Han lägger ut fyra av dessa nät vilka har en längd på 1000m, 2000m, 3000m respektive 4000m. Alla fyra nät har olika maskstorlek men den minsta maskstorleken är 100mm.

I redskapsredovisningen i e-tjänsten anger Sven;

• Redskap: 718
• Redskapsmängd: 10 000m
• Maskstorlek 100mm
• Redskapsdatum (man klickar på en kalender de datum som redskapet fiskat).

Därefter anger han fångsten som erhållits i den angivna redskapsmängden under de angivna redskapsdatumen.

Är det så att Sven inte har haft några förändringar i redskapsmängden under kalendermånaden, kan det räcka med en redskapsredovisning för honom under kalendermånaden.

Men är det så att redskapsmängden, minsta maskstorlek och/eller nätdjup har förändrats under månaden ska Sven fylla i en ny redskapsredovisning med de nya uppgifterna (mängd, maskstorlek, nätdjup och redskapsdatum), varpå fångsten som erhållits från den nya redskapsmängden redovisas kopplat till den.

Fångsten ska anges per art i levande vikt för respektive redskap som redovisats med specifika egenskaper. För lax, öring, gädda, röding och gös ska även antal individer anges.

Det betyder att om du använt redskap med samma kod och med samma egenskaper hela månaden redovisar du all fångst kopplat till en redskapsredovisning. Har du fiskat med olika redskap eller samma redskap men där egenskaperna förändrats under kalendermånaden ska du redovisa fångsten tillsammans med de specifika redskapen som fångsten vittjats från.

Fångst som har sumpats utan att ha landats under rapporteringsperioden ska anges. Observera att den fångstmängden inte ska rapporteras igen när den sedan landas.

Om du inte fått någon fångst i redskapet ska du fortfarande redovisa redskapsanvändningen men i fångstredovisningen markerar du rutan där det står nollfångst.

Arterna ska i fiskerapporten anges med de artkoder som framgår av bilaga 2 som följer av Havs- och vattenmyndigheten föreskrifter, HVMFS 2018:11 om befälhavarens skyldigheter att rapportera och anmäla yrkesmässigt fiske i havet. Om artkod saknas ska koden MZZ anges tillsammans med artens namn i kommentar.

Det är frivilligt att redovisa rovdjurskadad fångst. Möjligheten finns framför allt för de som har sälskadad fångst då redovisningen är en förutsättning för att senare kunna ansöka om sälskadeersättning. Det finns idag ingen ersättning för skarvskadad fångst, men det går bra att redovisa även dessa skador då uppgifterna är värdefulla inför eventuella framtida utredningar.

För dig som avser ansöka om sälskadeersättning för skadade redskap är uppgiftslämnandet nödvändigt. Det går bra att även redovisa redskapsmängd som skadats av andra rovdjur även om det idag inte går att få ersättning för detta.

Uppskattade utkast av fåglar, säl och tumlare ska anges per redskap i antal från första individ. Uppgifter ska lämnas även om djuren lösgjorts från redskapet innan fångsten omhändertagits. Tumlare kan förekomma långt in i kustbandet men är extremt ovanligt. Då tumlaren i Östersjön är akut hotad är alla uppgifter av stor vikt varpå kravet om uppgiftslämnande om arten även omfattar inlandsvattnet.

Du redovisar dessa utkast genom att ange arten med artkod och sedan koden DIS. DIS står för Discard som betyder Utkast. Du måste inte redovisa utkast av övriga arter än fåglar, säl och tumlare.

Då döda däggdjur eller döda fåglar tillhörande statens vilt påträffas i naturen, skall detta även rapporteras till Polisen.