Rapporter om svenskt yrkesfiske
Här hittar du information och rapporter om den ekonomiska situationen för svenskt yrkesfiske till havs där underlaget samlas in via datainsamlingsförordningen. Det finns länkar till de engelska rapporterna gällande EU:s yrkesfiskeflotta.
Annual Economic report 2020
Utifrån de data som samlas in av EU:s medlemsstater under datainsamlingsförordningen, EU-MAP och genomförande akten sammanställs denna information årligen och publiceras av Joint Reserach Centre på uppdrag av Eu kommissionen rapporten ”The 2020 Annual Economic Report on the EU Fishing Fleet” där Eu:s och individuella medlemsstaternas fiskeflottor presenteras utifrån ett ekonomisk perspektiv. De senaste data som finns tillgänglig för alla variabler är för år 2018. Dock finns viss ytterligare information för år 2019 som redovisas i rapporten. Då det regelbundet sker uppdateringar och korrigeringar av underlaget kan avvikelser förekomma mellan åren vilket det förakomma
Sammanfattning av The 2020 Annual Economic Report on the EU Fishing Fleet
2018 bestod Eu:s fiske flotta av ca 81 199 signaler som tillsammans hade bruttoton på ca 1.56 miljoner ton och maskinstyrka på 6.3 miljoner kilowatt. Baserat på inrapporterad data från medlems stater inom Eu-MAP var det år 2018 63 593 stycken signaler som var aktiva, det vill säga hade minst 1 registrerad dag till sjöss. Direkt antal arbetande i flottan uppgick till 146 906 stycken individer, vilket motsvarar 105 851 stycken heltidsekvivalenter. Den genomsnittliga årslönen låg år 2018 på 24 287 euro.
EU:s fiskeflotta spenderade 6.5 miljoner dagar till sjöss, konsumerade ca 2.3 miljarder liter bränsle för att landa ca 5.2 miljarder ton fisk och skaldjur vilket uppskattat till ca 7.7 miljarder euro. Förädlingsvärdet uppgick till ca 4.3 miljarder euro och bruttovinst uppgick till och 1.8 miljarder euro. Förädlingsvärdet som andel av inkomst uppskattades till 55% och bruttovinstmarginal till 23%. Nettovinsten uppskattades till 1 miljard euro under 2018 viket motsvarar cirka 12% av inkomsten. Dessa resultat visar på försämring i jämförelse med 2017 medan ”nowcast” förutspår en återhämtning under 2019 vilket leder till nivåerna under 2016. Dock föreslås en försämring under 2020 vilket tros kommer bero på Covid-19 pandemin och dess negativa effekter på yrkesfisket.
Sverige
Flottkapacitet och struktur
År 2018 fanns det ca 1 175 st signaler i den svenska fiskeflottan, varav 288 stycken var inaktiva. Dessa stod för cirka 28 0000 bruttoton och omkring 153 600 kW i maskinstyrka. Sedan 2017 har fiskeflottan minskat med 34 st signaler och flottan förvänts minska ytterligare år 2019 och 2020. Den svenska fiskeflottan är väldigt diversifierad med olika typer av fisken som bedrivs i flera områden, så som Nordsjön, Skagerak, Kattegatt, och Östersjön. Fiskeflottan består av 10 segment vara av sju aktiva längd- och redskapssegment och tre längd- och redskapssegment är inaktiva.
Arbetande och löner
År 2018 gav den svenskafiskeflottan arbete till ca 1 400 personer, inklusive ägare. Detta motsvarar ca 747 heltidsekvivalenter och leder till 0.84 heltidsekvivalenter per aktiv signal. Sedan 2008 har antalet arbetande minskat med 652 stycken och det förväntas minska ytterligare år 2019 och framåt. Antalet arbetande minskade under perioden 2017-2018 med ca 3%, och antalet heltidsekvivalenter följer samma nedåtgående trend, med en minskning på ca 6% under samma period. En större minskning av heltidsekvivalenter än minskning i antal arbetande indikerar att det är fler som nu bedriver fisket på deltid än tidigare. År 2018 var det i genomsnitt ca 0.53 heltidsekvivalenter per arbetande. Den genomsnittliga lönen per arbetande och per heltidsekvivalent har ökat sedan 2008 med 34% respektive 36%. Dock har den genomsnittslönen per arbetande och per heltidsekvivalent mellan år 2017 och 2018 minskat med 7% respektive 5 %.
Dagar till sjöss och ansträngning
Totalt antalet dagar till sjöss uppskattades år 2018 till 60 400, vilket är en minskning med 4% i jämfört med 2017. Mängden bränsleförbrukning minskade under 2018 vilket vände en tidigare nedåtgående trend. Både småskaligt och storskaligt fiske har en minskning i bränsleförbrukning där storskaligt fiske är den drivande delen av flottan. Sedan 2008 har både småskaligt och storskaligt fiske minskat bränsleförbrukningen med 2% respektive 3 %.
Produktion
Den totalt landade vikten under år 2018 uppgick till cirka 215 000 ton fisk och skaldjur (177 000 ton år 2019), med ett landat värde som uppgick till ca 111 miljoner euro (97 miljoner år 2019). Totalt landad vikt och värde varierar över tid vilket har koppling till vilka kvoter som Sveriges tilldelas och växelkursen SEK=EUR. År 2012 var den landade vikten låg som konsekvens av låga kvoter, vilket framför allt är av betydelse för det storskaliga, pelagiska fisket. Den svenska kronan har fortsatt varit svag gentemot euron både under år 2018 och 2019 vilket påverkar det svenska fisket. Sill är den ekonomiskt dominerande arten med högst landat värdet på cirka 41.2 miljoner euro, vilket står för ca 35% av det totala landade värdet för år 2018.
Andra ekonomiska nyckelarter för svensk yrkesfiske är:
- kräfta vars värde uppgick till 17.2 miljoner euro
- räka vars värde uppgick till 12.4 miljoner euro
- skarpsill vars värde uppgick till 10.8 miljoner euro och
- torsk vars värde uppgick till 6.2 miljoner euro.