Hitta på sidan

Faktablad för indikatorer enligt HVMFS 2012:18

Vad som kännetecknar en god miljöstatus, samt miljökvalitetsnormer med indikatorer för Nordsjön och Östersjön fastställs i våra föreskrifter HVMFS 2012:18.

Faktablad

På denna sida hittar du en närmare beskrivning av varje indikator och information om hur indikatorn används i förvaltningsarbetet. Faktabladen läggs in efterhand som de färdigställs.

Indikatorer för god miljöstatus
(HVMFS 2012:18 bilaga 2 del A) 

Faktablad
DeskriptorKriterierIndikator
D1, Biologisk mångfaldD1C31.2 G Förekomst av nyckelart av fisk i kustvatten – stor torsk
D1, Biologisk mångfaldD1C21.2 A Abundans av häckande havsfåglar
D1, Biologisk mångfaldD1C21.2 B Abundans av övervintrande havsfåglar
D1, Biologisk mångfaldD1C21.2 C Abundans och trender för gråsäl
D1, Biologisk mångfaldD1C21.2 D Abundans och trender för knubbsäl
D1, Biologisk mångfaldD1C21.2 E Abundans och trender för vikaresäl
D1, Biologisk mångfaldD1C21.2 F Förekomst av nyckelart av fisk i kustvatten - aborre och skrubbskädda
D1, Biologisk mångfald, D3, Kommersiellt nyttjade fiskar och skaldjurD1C2, D3C1, D3C21.2 H Lekbiomassa (SSB) för alla pelagiska och demersala fiskar, 3.1 A Fiskeridödlighet (F), 3.2 A Lekbiomassa (SSB) för alla kommersiellt nyttjade populationer
D1, Biologisk mångfaldD1C31.3 A Dräktighetsfrekvens hos gråsäl
D1, Biologisk mångfaldD1C31.3 B Späcktjocklek hos gråsäl
D1, Biologisk mångfaldD1C31.3 C Andel stor bottenlevande fisk i fjord- och skärgårdsområden
D1, Biologisk mångfaldD1C41.4 A Utbredning av gråsäl
D1, Biologisk mångfaldD1C41.4 B Utbredning av knubbsäl
D1, Biologisk mångfaldD1C41.4 C Utbredning av vikaresäl
D1, Biologisk mångfaldD1C61.6 A Storlek och mängd av djurplankton
D1, Biologisk mångfaldD1C61.6 B Artsammansättning av växtplankton
D2, Främmande arterD2C12.1 A Introduktioner av nya främmande arter
D4, Marina näringsvävarD4C24.2 A Abundans av viktiga funktionella grupper av fisk i kustvatten - rovfisk och karpfisk
D5, ÖvergödningD5C15.1 A Koncentrationer av kväve och fosfor i kustvatten, 5.1 B Koncentrationer av kväve och fosfor i utsjövatten
D5, ÖvergödningD5C25.2 A Biomassa av växtplankton i kustvatten (klorofyll a och biovolym), 5.2 B Klorofyll a-koncentration i utsjövatten
D5, ÖvergödningD5C35.3 A Skadliga algblomningar i Östersjön, 5.3 B Förekomst av skadliga alger i Västerhavet
D5, ÖvergödningD5C45.4 A Siktdjup i kustvatten, 5.4 B Siktdjup i utsjövatten
D5, ÖvergödningD5C55.5 A Syrebalans i kustvatten, 5.5 B Syrebalans i utsjövatten, 5.5 C Syreskuld i utsjövatten
D5, ÖvergödningD5C75.7 A Djuputbredning av makrovegetation i kustvatten
D5, ÖvergödningD5C85.8 A Bottenfauna i kustvatten, 5.8 B Bottenfauna i utsjövatten
D6, Bottnarnas integritetD6C36.3 A Utsträckning av fysisk störning i bentiska livsmiljöer
D8, Farliga ämnenD8C18.1 A Halter av farliga ämnen
D8, Farliga ämnenD8C28.2 A Effekter av organiska tennföreningar på snäckor (imposex)
D8, Farliga ämnenD8C28.2 B Produktivitet hos havsörn
D8, Farliga ämnenD8C28.2 C Störningar i reproduktionen hos vitmärla
D8, Farliga ämnenD8C28.2 D Störningar i reproduktionen hos tånglake
D8, Farliga ämnenD8C38.3 A Antal upptäckta olagliga eller olycksrelaterade utsläpp av olja och oljeliknande produkter
D10, Marint skräpD10C110.1 A Mängd skräp på stränder
D10, Marint skräpD10C110.1 B Mängd skräp på havsbotten

Indikatorer för miljökvalitetsnormer
(HVMFS 2012:18 bilaga 3 del B) 

Här kommer vi att publicera nya faktablad efterhand.

Faktablad
IndikatorMiljökvalitetsnorm
A.1.1 Tillförsel av kväve och fosforA.1 Tillförsel av näringsämnen från mänsklig verksamhet ska minska tills den inte orsakar koncentrationer av kväve och fosfor i havsmiljön som förhindrar att god miljöstatus uppnås
B.1.1 Farliga ämnen i biotaB.1 Tillförsel av farliga ämnen från mänsklig verksamhet ska minska tills den inte orsakar halter av farliga ämnen som förhindrar att god miljöstatus uppnås
B.1.2 Tillförsel av farliga ämnen via atmosfärisk depositionB.1 Tillförsel av farliga ämnen från mänsklig verksamhet ska minska tills den inte orsakar halter av farliga ämnen som förhindrar att god miljöstatus uppnås
B.1.3 Tillförsel av farliga ämnen från inlandsvattenB.1 Tillförsel av farliga ämnen från mänsklig verksamhet ska minska tills den inte orsakar halter av farliga ämnen som förhindrar att god miljöstatus uppnås
B.2.1 Skaltjocklek hos ägg från havsörnB.2 Farliga ämnen i havsmiljön som tillförs genom mänsklig verksamhet får inte orsaka negativa effekter på biologisk mångfald och ekosystem
B.2.2 Antal och volymer av upptäckta olagliga eller olycksrelaterade utsläpp av olja och oljeliknande produkterB.2 Farliga ämnen i havsmiljön som tillförs genom mänsklig verksamhet får inte orsaka negativa effekter på biologisk mångfald och ekosystem
B.2.3 Effekter av organiska tennföreningar på snäckor (imposex)B.2 Farliga ämnen i havsmiljön som tillförs genom mänsklig verksamhet får inte orsaka negativa effekter på biologisk mångfald och ekosystem
C.1.1 Trend för introduktioner av nya främmande arterC.1 Havsmiljön ska vara fri från avsiktligt nyutsatta eller flyttade främmande arter och stammar, samt främmande arter spridda på annat sätt genom mänsklig verksamhet, som riskerar att negativt påverka den genetiska eller biologiska mångfalden eller ekosystemets funktion
C.3.1 Fiskeridödlighet (F)C.3 Populationerna av alla naturligt förekommande fiskarter och skaldjur som påverkas av fiske har en ålders- och storleksstruktur samt beståndsstorlek som garanterar deras långsiktiga hållbarhet
C.3.2 Lekbiomassa (SSB) för alla kommersiellt nyttjade beståndC.3 Populationerna av alla naturligt förekommande fiskarter och skaldjur som påverkas av fiske har en ålders- och storleksstruktur samt beståndsstorlek som garanterar deras långsiktiga hållbarhet
C.3.3 Hållbart nyttjande av nationellt förvaltade arterC.3 Populationerna av alla naturligt förekommande fiskarter och skaldjur som påverkas av fiske har en ålders- och storleksstruktur samt beståndsstorlek som garanterar deras långsiktiga hållbarhet
C.4.1 Storleksstruktur i fisksamhället i utsjövattenC.4 Förekomst, artsammansättning och storleksfördelning hos fisksamhället ska möjliggöra att viktiga funktioner i näringsväven upprätthålls
C.4.2 Storleksstruktur hos nyckelart i kustvatten - torskC.4 Förekomst, artsammansättning och storleksfördelning hos fisksamhället ska möjliggöra att viktiga funktioner i näringsväven upprätthålls
C.4.3 Storleksstruktur hos nyckelart av fisk i kustvatten – abborreC.4 Förekomst, artsammansättning och storleksfördelning hos fisksamhället ska möjliggöra att viktiga funktioner i näringsväven upprätthålls
D.1.1 Trend för fysisk störning på havsbotten från bottentrålningD.1 Den av mänsklig verksamhet opåverkade havsbottenarealen ska ha en omfattning som ger förutsättningar för att upprätthålla bottnarnas struktur och funktion för respektive livsmiljötyp
D.1.2 Fysisk förlust av sandbankar och revD.1 Den av mänsklig verksamhet opåverkade havsbottenarealen ska ha en omfattning som ger förutsättningar för att upprätthålla bottnarnas struktur och funktion för respektive livsmiljötyp
E.1.1 Mängd skräp på stränderE.1 Havsmiljön ska så långt som möjligt vara fri från skräp
E.1.2 Mängd skräp på havsbottenE.1 Havsmiljön ska så långt som möjligt vara fri från skräp
Publicerad: 2018-11-29
Uppdaterad: 2019-02-06
Sidansvarig: Webbredaktion

Relaterad information