Impulsivt undervattensbuller

I nuläget rapporterar Sverige följande information:

• Typ av aktivitet
• Position (koordinater eller Ices delruta (ices statistical subrectangles))
• Proxy för källstyrka (ljudnivå), se Metoder
• Start- och slutdatum
• Förekomst av bullerdämpande åtgärd

Rapportering till Ices bullerregister görs en gång per år i september. Data samlas in för hela Sveriges havsområde och från verksamheter som utförts någon gång under det föregående året. Aktiviteternas rumsliga omfattning anges antingen genom exakta koordinater eller genom att ange ID-nummer för relevant delrektangel inom Ices system med statistiska rektanglar. Aktiviteternas omfattning i tid anges åtminstone per dygn, men i vissa fall med exakta klockslag för start och slut.

Under 2015–2023 rapporterades det om bullrande aktiviteter på följande platser:

HaV begär in data årligen från de myndigheter och företag som i sina verksamheter utför aktiviteter som ger upphov till impulsivt undervattensbuller. De aktiviteter som ska registreras, enligt Havsmiljödirektivet, har definierats av EU:s tekniska expertgrupp för undervattensbuller (TG-Noise) och är:

• explosioner: mTNTeq > 8 g eller Lp,0-topp > 187 dB re 1 µPa2 på 1000 m
• seismiska luftkanoner: LS,0-topp >209 dB re 1 μPa2m2
• slagpålning: hammarenergi, > 280 kJ för ett slag eller Lp,0-topp > 164 dB re 1 µPa2 på 750 m
• sonarer och akustiska sälskrämmor (låg-mellan frekvens): LS > 176 dB re 1 μPa2m2
• andra impulsiva källor: LS,E >186 dB re 1 μPa2m2s

Ytterligare en kategori har tillkommit i samband med uppdateringen av TG Noise riktlinjer från 2024.

• HRG (high resolution geophysical) källor LS,0-topp > 209 dB re 1 µPa2m2

Det är endast källor som alstrar ljud med frekvenser 10 Hz - 10 kHz som behöver rapporteras, men från 2024 kan även ljudkällor med högre frekvens rapporteras. Det medför att vissa typer av ekolod och akustiska sälskrämmor tidigare inte har ingått i registret.

Ljudnivågränserna för de olika kategorierna betecknas olika beroende på källans karaktäristik. För explosioner har det bedömts vara lämpligare att ange mängden explosiva ämnen i laddningen, antingen uppmätt i TNT (kg), eller beräknat i TNT ekvivalenter utifrån en formel där ingångsparametern är seismisk magnitud.

Det är också möjligt att använda uppmätta ljudtrycksvärden uppmätta på 1000 m avstånd från källan. För slagpålning kan antingen hammarenergi anges eller ljudnivå uppmätt på 750 m avstånd. För sonarer och akustiska sälskrämmor är det ljudnivån vid källan som ska anges. För tryckluftskanoner och HRG-källor är det källnivån beräknat utifrån 0-toppvärdet som ska anges, enligt TG Noise.

Uppskattad källstyrka anges med en av fem följande kategorier:

En rimlighetskontroll av insamlade data görs inför rapporteringen, och i samband med överföringen till Ices register görs en automatisk kontroll av data.

• Nationellt datavärdskap för impulsivt undervattensbuller saknas. Tills vidare lagrar HaV de rådata som samlas in och levererar dem till Ices som fungerar som internationell datavärd för impulsivt undervattensbuller.
• Hos Ices presenteras årliga datasammanställningar på karta och data kan laddas ner kostnadsfritt.

Det pågår arbete inom expertgrupper för att kunna ta hänsyn till ljuddämpande åtgärder vid bedömning av bullerpåverkan.

Det pågår även försök att med hjälp av seismiska mätningar fånga upp explosioner i svenskt vatten och på så vis komplettera registret med sådana data som inte levereras från utförare.

Havsmiljödirektivet är implementerat i svensk lagstiftning genom havsmiljöförordningen. I 22 § i förordningen anges det att övervakning av havets miljötillstånd bland annat ska genomföras i enlighet med direktivets Bilaga III, tabell 2.

Här framgår att följande bör övervakas och bedömas:

• Rumslig fördelning, tidsmässig varaktighet och ljudstyrka av impulsiva ljudkällor

I dagsläget mäter vi de variabler som är obligatoriska i ICES rapporteringsformulär, men detaljnivån kan i vissa fall förbättras.

Hur god miljöstatus definieras och vilka indikatorer som används för att definiera god miljöstatus regleras genom HaV:s föreskrifter HVMFS 2012:18.

Föreskrifterna bygger på EU:s Kommissionsbeslut Pdf, 580.1 kB. om bland annat fastställande av kriterier och metodstandarder för god miljöstatus i marina vatten och specifikationer och standardiserade metoder för övervakning, i de fall det finns svenska data och en indikator med tillhörande tröskelvärde. I kommissionsbeslutet framgår vilka kriterier som ska (obligatoriska) eller kan (kompletterande) användas vid bedömning och det ges även riktlinjer för övervakning. De kompletterande kriterierna är endast relevanta om det finns en risk att inte uppnå god miljöstatus eller om de behövs för att komplettera bedömningen enligt de obligatoriska kriterierna.

Impulsivt buller ingår i deskriptor 11 och

• det obligatoriska kriteriet D11C1: Den rumsliga fördelningen, den tidsmässiga varaktigheten och ljudstyrka av impulsiva ljudkällor från mänsklig verksamhet överskrider inte nivåer som negativt påverkar populationer av marina djur. Medlemsstaterna ska bestämma tröskelvärden för dessa nivåer genom samarbete på unionsnivå, med beaktande av regionala och delregionala särdrag.

Bedömning

• En svensk indikator finns framtagen för bedömning av förekomst och effekt av impulsivt undervattensljud.
  
• Bedömningen görs genom att inom marina däggdjurs livsmiljöer uppskatta andelen som per dag och år utsätts för ljudnivåer som kan orsaka beteendeförändring hos djuren. Den påverkade andelen livsmiljöer jämförs med ett tröskelvärde som representerar en acceptabel störningsnivå. För att tröskelvärdet ska klaras under bedömningsperioden ska både korttidsvärdet och långtidsvärdet klaras.
• För impulsivt buller finns en miljökvalitetsnorm framtagen enligt HVMFS 2012:18
• E.2 Miljökvalitetsnorm - Mänskliga verksamheter ska inte orsaka skadligt impulsivt ljud i marina däggdjurs utbredningsområden under tidsperioder då djuren är känsliga för störning.
• Indikatorer till miljökvalitetsnormen E.2 saknas

Art- och habitatdirektivets övergripande mål är att bevara typisk och speciell europeisk natur. I praktiken innebär detta att medlemsländerna hjälps åt att bibehålla eller återuppnå gynnsam bevarandestatus för de utvalda arter och naturtyper som nämns i direktivets bilagor.

Impulsivt buller påverkar alla djur som använder hörsel, i huvudsak genom att skrämma bort djuren från sin normala livsmiljö. Tillräckligt starka ljudvågor (till exempel undervattens-explosioner) kan också direkt skada eller döda organismer genom att förstöra hörsel eller andra organ. Övervakning av impulsivt buller utgör därför viktiga grunder för bedömningen av gynnsam bevarandestatus.

Bedömning

Hur väl medlemsländerna klarar av att bibehålla den europeiska naturens mångfald mäts genom en gemensam och strukturerad rapportering till EU vart sjätte år i enlighet med artikel 17 i Art- och habitatdirektivet. Den senaste bedömningsperioden är 2013-2018 och rapporteringen skedde i april 2019.

Bevarandestatus för de arter som omfattas av direktivet bedöms utgående från fyra centrala parametrar: utbredningsområde, populationsparametrar, tillståndet för artens livsmiljö samt artens framtidsutsikter (inkl. hot och påverkan). Bedömningen görs enligt principen ”one out all out”, det vill säga, det är den sämsta parametern som avgör. I praktiken innebär detta att för att en art ska ha gynnsam bevarandestatus ska dess utbredning, populationsparametrar, livsmiljö och framtidsutsikter alla vara på gynnsam nivå.

Impulsivt undervattensbuller är en svårbedömd påverkansfaktor, eftersom effekten påverkas av både frekvens och ljudstyrka. Kortvarig bullerstörning som inte orsakar direkta skador är i de flesta fall inte en påverkansfaktor som sänker gynnsam bevarandestatus. Gränsdragningen mellan impulsivt buller och kontinuerligt buller kan i vissa fall vara svår, till exempel vid utbyggnad som inbegriper pålning där varje ljudvåg i sig utgör en impulsiv effekt medan pålningen som process kan pågå i veckor eller månader (och omfatta hundratals eller tusentals ljudvågor).

Havsplanering genomförs i Sverige utifrån kraven i havsplaneringsförordningen och är till för att visa hur havet utanför kustzonen ska användas effektivt och hållbart, nu och i framtiden.

I havsplaneringen görs en miljöbedömning för att studera havsplanernas konsekvenser för havsmiljön. Det är en del i tillämpningen av ekosystemansatsen. Syftet med miljöbedömningen är bland annat att integrera miljöaspekter i havsplanerna för att främja en hållbar utveckling.

Bedömning

• HaV har utvecklat ett planeringsverktyg som heter Symphony för att rumsligt uppskatta miljöpåverkan och känslighet i ekosystemen. Med Symphony kan den sammanlagda, kumu­lativa, miljöpåverkan från olika belastningar visas utifrån nuläge, framtids­bild eller förändringar genom planeringen. Med kumulativ miljöpåverkan menas den sammanlagda belastningen från olika mänskliga verksamheter på växt- och djurliv i havet.

Det sker en löpande utveckling av såväl metoden som den övervakning som ger underlag till verktyget.

Som part i Helsingforskonventionen ska Sverige delta i arbetet med att skydda Östersjön samt följa de rekommendationer som tas fram inom konventionen.

Helcom ställer samma krav på sina kontrakterade länder som havsmiljödirektivet. Kontinuerligt undervattensljud ingår i Helcoms övervakningsprogram .

I Baltic Sea Action Plan (BSAP) bidrar data på undervattensbuller till att följa upp mål under tema Sea-based activities; No or minimal disturbance to biodiversity and the ecosystem..

Bedömning

• Helcoms bedömning av impulsivt buller utgår från rumslig fördelning, tidsmässig varaktighet och ljudstyrka av impulsiva ljudkällor, baserat på inrapporterade aktiviteter i Helcoms marina område. Det finns en indikator för impulsivt buller: Impulsive sounds.
  .
  
• En beskrivning av bullersituationen gjorde senast i State of the Baltic Sea – Third HELCOM holistic assessment 2011-2016 – Underwater sound.

Ospar ställer krav på sina kontrakterade länder att årligen rapportera in obligatoriska data till ICES bullerregister. Detta beskrivs ytterligare i CEMP Guidelines for Monitoring and Assessment of loud, low and mid-frequency impulsive sound sources in the OSPAR Maritime Region (OSPAR Agreement 2017-07).

Bedömning

• Ospars senaste kartläggning av impulsivt buller visar rumslig fördelning, tidsmässig varaktighet och ljudstyrka av impulsiva ljudkällor under 2015, baserat på inrapporterade aktiviteter i Ospars marina område.
• Resultatet från bedömningen finns att läsa här: i OSPAR Quality Status Report 2023

Svenska miljökvalitetsmålen

För att följa upp de svenska miljökvalitetsmålen behövs dataunderlag.

Övervakning av impulsivt undervattensljud ger underlag till preciseringarna om god miljöstatus i

• miljökvalitetsmålet Hav i balans samt levande kust och skärgård.

De svenska miljömålen följs upp genom en årlig uppföljning på nationell och regional nivå. Det görs även en fördjupad utvärdering vart fjärde år.

• HaV:s miljömålssida
• Sveriges miljömål.

Agenda 2030

Av FN:s 17 globala miljömål kan undervattensljud användas för att följa upp mål 14 – Hav och marina resurser. Data på undervattensljud tillsammans med andra miljödata kan användas för att följa upp delmålet 14.2:

• Senast 2020 förvalta och skydda marina och kustnära ekosystem på ett hållbart sätt för att undvika betydande negativa konsekvenser, bland annat genom att stärka deras motståndskraft, samt vidta åtgärder för att återställa dem i syfte att uppnå friska och produktiva hav.

Agenda 2030 på HaV:s webb