Hitta på sidan

Biologiska effekter av organiska tennföreningar

Övervakning av den marina miljön ger underlag för att bedöma och följa utvecklingen av miljöns tillstånd och de miljöförändringar som uppstår till följd av mänskliga aktiviteter. Insamlade data kommer till användning i förvaltningen av havet och de marina resurserna.

Snäckor påverkade av tennföreningar

Snäckor påverkade av tennföreningar. Foto: Marine monitoring

Övergripande information

Definition och syfte

Tributyltenn (TBT) och andra organiska tennföreningar har tidigare använts som tillsats i båtbottenfärg eftersom ämnet är mycket effektivt mot påväxt. Dessvärre har TBT visat sig vara extremt giftigt och kan ge upphov till skador på det marina livet i mycket låga koncentrationer och prioriteras därför inom den marina miljöövervakningen. Restriktioner och förbud mot användandet av TBT-baserade färger på båtar infördes i många länder med start i mitten av 80-talet och användandet av dessa substanser är numera helt förbjudet. Organiska tennföreningar är dessvärre långlivade och ansamlas ofta i sediment och kommer att fortsätta att påverka miljön negativt en lång tid framöver.

TBT kan störa produktionen av de hormoner som styr utveckling, tillväxt och fortplantning hos djur och kan leda till bildningar av hanliga könskaraktärer, såsom penis och sädesledare hos snäckor. Detta fenomen som är oåterkalleligt kallas för imposex och kan leda till minskad reproduktionskapacitet. Störningen har hitintills observerats hos ett hundratal snäckarter i världen, främst framgälade, och av dessa återfinns bland annat, stor nätsnäcka (Tritia nitida), stor tusensnäcka (Peringia ulvae), valthornssnäcka (Buccium undatum), neptunsnäcka (Neptunea antiqua) samt purpursnäcka (Nucella lapillus) i svenska vatten. Av dessa arter används stor nätsnäcka samt stor tusensnäcka inom den svenska marina miljöövervakningen.

Notera att (Tritia nitida) är det nya vetenskapliga namnet för (Nassarius nitidus). Tidigare betraktades (Nassarius nitidus) och (Hinia reticulata) som två separata taxa men dessa har numera slagits samman till ett och fått namnet (Tritia nitida).

Syftet med övervakningen är att följa långsiktiga förändringar i den marina miljön med avseende på halter och effekter av organiska tennföreningar.

Ansvarig myndighet

Naturvårdsverket

Typ av övervakning

Nationell miljöövervakning – programområde Kust och Hav, delprogram organiska tennföreningar och imposex

Utöver den nationella övervakningen av tennorganiska föreningar som görs löpande och som finns tillgänglig via det nationella datavärdskapet görs det ibland regionala mätningar ofta av mer sporadisk karaktär. Göteborgs stad har dock en mer löpande övervakning i ett antal utvalda småbåtshamnar var tredje år, då övervakning av TBT-relaterade effekter hos nätsnäcka används som en indikator för uppföljning av Göteborgs Stads lokala miljömål Hav i balans samt Levande kust och skärgård

Startår

Den nationella miljöövervakningen av organiska tennföreningar och imposex startade 2003 i Västerhavet och 2008 i Egentliga Östersjön.

Internationell samordning

Vad Sverige övervakar styrs bland annat av olika EU-lagstiftningar som ställer samma krav på alla EU:s medlemsstater (se Hur data används).

Sveriges övervakning är samordnad med de övriga länder som genomför övervakning av effekter av organiska tennföreningar, genom att följa vägledningar inom havskonventionerna Helcom och Ospar.

Sverige deltar aktivt i expertgrupper inom Helcom och Ospar som samordnar och bidrar till utvecklingen av ländernas övervakning och bedömningsmetoder.

Beskrivning av övervakning

Dessa data samlas in

I undersökningen av stor nätsnäcka och stor tusensnäcka analyseras:

  • Skalhöjd
  • VDS-stadium (Vas Deferens Sequence, graden av imposex) hos hona
  • Penislängd hos både hona och hane
  • Dessa variabler används sedan för att beräkna jämförande mått såsom Vas Deferens Sequence Index (VDSI), Relative Penis Length Index (RPLI)
  • För att verifiera om nätsnäckorna, som kan bli relativt gamla, har varit exponerade för TBT nyligen analyseras honornas vävnad på halten organiska tennföreningar. Följande ämnen analyseras: tributyltenn (TBT), dibutyltenn (DBT), monobutyltenn (MBT), difenyltenn (DPhT), trifenyltenn (TPhT), monofenyltenn (MPhT), tetrabutyltenn (TeBT), monooktyltenn (MOT), dioktyltenn (DOT) samt tricyklohexyltenn (TCHxT). Tusensnäckan är för liten för att kunna analyseras med avseende på tennorganiska föreningar, men då den vanligen inte blir äldre än ca två år antas snäckor med effekter vara nyligen exponerade för organiska tennföreningar.

I samband med insamlingen noteras information om positioner, fångst- och analysdatum, fångstmängd, storlek på snäckorna, ungefärlig andel juveniler, eventuell observation av äggkapslar och hur lång tid provtagning vid varje lokal tar. Vid analys av snäckorna noteras även eventuella avvikelser såsom skaldeformationer, påväxt, parasiter eller från imposex-stadier avvikande karaktäristika.

Rumslig och tidsmässig täckning

Den nationella övervakningen omfattar stationer på västkusten och i Egentliga Östersjön där snäckor samlas in årligen. Provtagningen på västkusten utförs med utgångspunkt i punktkällor och referensområden där punktkällorna framförallt är två stora hamnar, i Brofjorden utanför Lysekil och Göteborgs hamn med referensområdena Tjärnöarkipelagen och Gullmarsfjordens mynning.

Från punktkällorna tas prover i en gradient. Därutöver har två stationer längs Hallandskusten tillkommit. Totalt, inklusive referensstationerna, analyseras nätsnäckor på 12 stationer fördelade på två havsbassänger längs västkusten. I Östersjön (inklusive Öresund) besöks 16 stationer fördelade på fyra havsbassänger från Stockholm i Södermanland till Råå i Skåne där tusensnäckor hämtas från punktkällor och referensstationer men också från naturhamnar där sådana finns.

Metoder

Provtagning sker under sommaren när vädret är gynnsamt. Det är viktigt att provtagningen sker vid samma tidpunkt varje år för att få jämförbara data. Snäckorna analyseras i laboratorium 2-7 dagar efter fångst och läggs i väntan på analys i rinnande havsvatten om möjligt. Om inte rinnande vatten finns att tillgå förvaras snäckorna i kylskåp och vattnet byts då dagligen ut mot nytt havsvatten. Detta gäller främst nätsnäckor då dessa är mycket känsliga för dålig vattenkvalitet. 50 vuxna individer väljs utifrån storlek och skalskick per station och undersöks med avseende på imposex.

Vid analys av imposex sker en klassificering av utvecklingen av penis och sädesledare hos honor. Skalhöjd mäts med ett digitalt skjutmått medan penislängd och imposexstadium analyseras under en stereolupp med mätokular. Imposexanalys gör på utplockad mjukvävnad. Ett samlingsprov av mjukvävnad från samtliga analyserade honor från varje station på västkusten skickas på analys av organiska tennföreningar

Mer information finns i undersökningstypen för Biologisk effektövervakning av organiska tennföreningar.

Kvalitetssäkring

Kvalitetssäkring vid analys av imposex bedrivs genom att strikt följa givna riktlinjer. Om flera personer utför analys av imposex är de kalibrerade med varandra och personalen deltar i workshops och kalibreringsträffar. De laboratorium som utför de kemiska analyserna är ackrediterade.

Här finns data

Analysdata för tennorganiska föreningar och imposex från den nationella miljöövervakningen lagras hos Sveriges geologiska undersökning, SGU som är den nationella datavärden för miljögifter i biota. Data kommer att bli tillgängliga via en WMS-tjänst och möjliga att ladda ner utan kostnad.

Data insamlad till och med 2014 kan laddas ner från IVLs databas för miljögifter i biota.

Data från den nationella miljöövervakningen rapporteras också till ICES.

Utveckling

Under 2020 kommer övervakningen av effekter av farliga ämnen att utvärderas för att kunna optimera övervakningsprogrammen både gällande täckning och kostnad för att på bästa sätt svara upp mot de krav som ställs av havsmiljödirektivet, Helcom och Ospar.

Hur data används

Övervakningsdata används för att följa upp och bedöma tillståndet i miljön i enlighet med nationella och internationella krav och överenskommelser. I de fall det saknas metoder för att bedöma status baserat på övervakningsdata pågår oftast ett utvecklingsarbete i internationella expertgrupper där svenska experter deltar. Att bedömningsmetoder saknas kan ibland bero på brister i data och i andra fall på svårigheter att fastställa gränser för bedömning av status.

Havsmiljödirektivet

Havsmiljödirektivet är implementerat i svensk lagstiftning genom havsmiljöförordningen, vilken anger att övervakning av havets miljötillstånd ska genomföras i enlighet med direktivets Bilaga III, tabell 1.

Här framgår att följande bör övervakas och bedömas

Geografisk och tidsmässig variation per art eller population:

a) reproduktionsförmåga

b) överlevnadstal

c) dödlighet/skadefrekvens.

Hur god miljöstatus definieras och vilka indikatorer som används för att definiera god miljöstatus regleras genom HaV:s föreskrifter HVMFS 2012:18.

Föreskrifterna bygger på EU:s kommissionsbeslut om god miljöstatus, i de fall det finns svenska data och en indikator med tillhörande tröskelvärde. I kommissionsbeslutet framgår vilka kriterier som ska (primära) eller kan (sekundära) användas vid bedömning och det ges även riktlinjer för övervakning. De sekundära kriterierna är endast relevanta om det finns en risk att inte uppnå god miljöstatus eller om de behövs för att komplettera bedömningen enligt de primära kriterierna.

Miljöeffekter av farliga ämnen ingår i deskriptor 8 och:

  • Det primära kriteriet D8C1:

    Inom kust- och territorialvattnen överskrider halterna av främmande ämnen inte följande tröskelvärden:

    För främmande ämnen och värden som bestämts i enlighet med direktiv 2000/60/EG, eller andra ämnen grundat på en riskbedömning.

    För dessa främmande ämnen ska den matris och de tröskelvärden som används för bedömningen vara representativa för de mest känsliga arterna och spridningsvägarna, inklusive hälsorisker för människor genom exponering via näringskedjan.

    Övervakningen av farliga ämnen ska utföras i enlighet med kraven i direktiv 2000/60/EG. Information om de vägar (atmosfäriska, land- eller havsbaserade) genom vilka främmande ämnen når den marina miljön ska samlas in, när så är möjligt.
  • Det sekundära kriteriet D8C2

    Arternas hälsa och livsmiljöernas tillstånd (till exempel deras artsammansättning och relativa abundans på platser med kronisk förorening) påverkas inte negativt på grund av främmande ämnen, inklusive kumulativa och synergistiska effekter.

    Måttenhet: D8C2: Abundans (antal individer eller andra lämpliga enheter som överenskommits på regional eller delregional nivå) per art som påverkas.

Bedömning

  • För bedömning av effekter av organiska tennföreningar finns en svensk indikator framtagen som ger underlag för D8C2 enligt HVMFS 2012:18:
  • 8.2A Effekter av organiska tennföreningar på snäckor (imposex)
  • Bedömningen baseras på klassificering enligt Vas Deferens Sequence Index (VDSI), ett mått på utvecklingen av sädesledare och pseudopenis hos honsnäckorna. VDSI kan variera mellan 0 och 6. I Sverige används stor nätsnäcka (Tritia nitida) tidigare kallad (Nassarius nitidus) och stor tusensnäcka (Peringia ulvae) som indikatorarter. Samma som Helcoms indikator TBT and imposex.
  • Det finns även en miljökvalitetsnorm för miljöeffekter av farliga ämnen (B.2) med en indikator (B.2.3) där målvärdet är en uppåtgående trend i antal provtagningslokaler per bedömningsområde som klarar tröskelvärdena för indikator 8.2A.
  • B2 – Farliga ämnen i havsmiljön som tillförs genom mänsklig verksamhet får inte orsaka negativa effekter på biologisk mångfald och ekosystem.
  • B.2.3 Effekter av organiska tennföreningar på snäckor (imposex)

Havsplanering

Havsplanering genomförs i Sverige utifrån kraven i havsplaneringsförordningen och är till för att visa hur havet utanför kustzonen ska användas effektivt och hållbart, nu och i framtiden.

I havsplaneringen görs en miljöbedömning för att studera havsplanernas konsekvenser för havsmiljön. Det är en del i tillämpningen av ekosystemansatsen. Syftet med miljöbedömningen är bland annat att integrera miljöaspekter i havsplanerna för att främja en hållbar utveckling.

Bedömning

  • HaV har utvecklat ett planeringsverktyg som heter Symphony för att rumsligt uppskatta miljöpåverkan och känslighet i ekosystemen. Med Symphony kan den sammanlagda, kumu­lativa, miljöpåverkan från olika belastningar visas utifrån nuläge, framtids­bild eller förändringar genom planeringen. Med kumulativ miljöpåverkan menas den sammanlagda belastningen från olika mänskliga verksamheter på växt- och djurliv i havet.
  • Det sker en löpande utveckling av såväl metoden som den övervakning som ger underlag till verktyget.

Helcom

Som part i Helsingforskonventionen, Helcom, ska Sverige delta i arbetet med att skydda Östersjön samt följa de rekommendationer som tas fram inom konventionen.

Farliga ämnen i biota ingår i HELCOM Monitoring Manual i underprogrammet Imposex

I Baltic Sea Action Plan (BSAP) bidrar data på effekter av farliga ämnen till att följa upp mål under tema Hazardous Substances: Healthy wildlife.

Bedömning

  • Inom Helcom har medlemsländerna enats om indikatorer med gränsvärden som ska användas vid regional bedömning av Östersjöns tillstånd (core indicators). Det finns ännu ingen gemensam indikator beslutad gällande TBT och imposex.
  • TBT and imposex användes dock som testindikator för att bedöma Östersjöns tillstånd i State of the Baltic Sea – Second HELCOM holistic assessment 2011-2016 – Hazardous substances. Precis som den svenska indikatorn utvärderar den status i den marina miljön baserat på koncentration av TBT och dess nedbrytningsprodukter DBT och MBT samt graden av imposex I marina gastropoder.

Ospar

Som part i Ospar-konventionen ska Sverige delta i arbetet med att skydda Nordsjön samt följa de beslut, rekommendationer och överenskommelser som tas fram inom konventionen.

Övervakning av miljöeffekter av farliga ämnen ingår i OSPAR CEMP som är en del i Joint Assessment and Monitoring Programme (JAMP); tema H – Hazardous Substances.

I North East Atlantic Environmental Strategy framgår att ett övergripande mål inom Ospar är att genom ekosystemansatsen förvalta mänskliga aktiviteter så att den biologiska mångfalden bevaras.

Bedömning

Miljömål

Svenska miljökvalitetsmålen

För att följa upp de svenska miljökvalitetsmålen behövs dataunderlag. Övervakning av miljöeffekter ger underlag till preciseringen om God miljöstatus i miljökvalitetsmålet Hav i balans samt levande kust och skärgård.

Preciseringen om Den sammanlagda exponeringen för kemiska ämnen i miljökvalitetsmålet Giftfri miljö.

De svenska miljömålen följs upp genom en årlig uppföljning på nationell och regional nivå. Det görs även en fördjupad utvärdering vart fjärde år.

Agenda 2030

Av FN:s 17 globala miljömål kan mätningar av effekter av farliga ämnen användas för att följa upp mål 14 Hav och marina resurser. Tillsammans med andra miljödata kan mätningarna användas för att följa upp delmålet 14.1 Till 2025 förebygga och avsevärt minska alla slags föroreningar i havet, i synnerhet från landbaserad verksamhet, inklusive marint skräp och tillförsel av näringsämnen.

Agenda 2030 på vår webb.

Publicerad: 2019-09-18
Uppdaterad: 2020-09-24
Sidansvarig: Webbredaktion