Dela på Facebook Dela på Twitter Skicka e-post Skriv ut

Ekosystemtjänster i fiskförvaltningen

De nationella miljömålen betonar vikten av skydda hotade arter, bevara genetisk variation, vidmakthålla ekosystemtjänster och att naturligt förekommande fiskarter ska fortleva i livskraftiga bestånd.


I vårt uppdrag ingår att ansvara för nationella föreskrifter för fiske i havet (till stor del EU-reglerat) och i de fem stora sjöarna (Vänern, Vättern, Hjälmaren, Mälaren och Storsjön) samt i tillrinnande vattendrag upp till första definitiva vandringshindret. 

För hotade arter och stammar av nationellt intresse kan Havs- och vattenmyndigheten dock föreskriva om bestämmelser inom hela sötvattensområdet.

Läs vidare

Läs vidare om arbetet med den gemensamma fiskeripolitiken och ekosystemansatsen i HaV:s redovisning av regeringsuppdraget Verksamheten inom EU:s gemensamma fiskeripolitik under 2013.

Inom det nationella handlingsutrymmet är Havs- och vattenmyndighetens mål att förvaltningen ska utgå från ekosystemansatsen.

I allt arbete med förhandlingar och regleringar beaktas effekter av fiske på ekosystemen och särskild hänsyn tas till hotade arter och biotoper.

I EU:s  nya gemensamma fiskeripolitik som trädde ikraft 1 januari 2014 har ekosystemansatsen en central betydelse. Fiskeripolitiken ska integreras tydligare med miljölagstiftningen och den ska uttryckligen vara förenlig med målet om att uppnå god miljöstatus i enlighet med EU:s havsmiljödirektiv.

Enligt den gemensamma fiskeripolitiken ska fiskekvoter sättas utifrån maximalt hållbar avkastning (maximum sustainable yield, MSY). En landningsskyldighet ska införas (oönskad fisk ska inte få kastas tillbaks i havet) och långsiktiga flerartsplaner ska upprättas.

Den 7 september 2015 hölls ett seminarium om vad ekosystembaserad fiskförvaltning innebär och hur det tillämpas i Tasmanien. Ta del av seminariet här.

Dela på Facebook Dela på Twitter Skicka e-post Skriv ut

Publicerad: 2014-06-30
Uppdaterad: 2017-05-02

Sidansvarig: Webbredaktionen