Åtgärdsfaktablad 8 - Fiskar och skaldjur som påverkas av fiske

ÅPH 8 (2015): Havs- och vattenmyndigheten.

Detta åtgärdsfaktablad publicerades 2015 och har inte uppdaterats för åtgärdsprogrammet 2022-2027.

Hitta på sidan

Åtgärd

Att utreda för vilka arter och under vilken tid på året som generella fredningstider bör införas för kustfisk, samt inrätta sådana.

Genomförandeplan

Genomförandeplan åtgärd 8 - Fiskar och skaldjur som påverkas av fiske Pdf, 158.6 kB.

Status

Genomförs löpande

Vad är gjort?

Att införa nya och/eller revidera fredningstider ingår i HaV:s löpande arbetet. Under 2022 har inga bestånd eller funktionella grupper som är i behov av total fredning Identifierats.

Vad gäller ål har HaV har beslutat om förbudsperiod för ålfiske 1 okt - 31 december (Bilaga 10 FIFS 2004:36) (Se även ÅPH 6). Det har inte varit aktuellt att göra någon översyn av fredningstid lax och öring i mynningsområden och vattendragen under 2022.

HaV har även beslutat om förbudsperiod för ålfiske 1 okt - 31 december (Bilaga 10 FIFS 2004:36)

Motivering

Inrättande av tider när fisk är fredade från all slags fiske, till exempel under lek, uppväxt eller vandring har visat positiva effekter för beståndens utveckling. Genom att inte tillåta fiske under leken när lekfisk ansamlas i små områden minskar såväl fångst av fisk som störning under reproduktionstiden.

Miljökvalitetsnorm

C.3 och C.4 (HVMFS 2012:18, bilaga 3)

Genomförande

Havs- och vattenmyndigheten ska med hjälp av underlag från länsstyrelserna för län med kust mot Nordsjön och Östersjön införa fredningstider för nyckelarter av kustfisk under tider där de är speciellt utsatta. Se också åtgärd ÅPH 7.

Fredningstider bör inrättas under speciellt känsliga perioder i områden där bestånd av nyckelarter och viktiga funktionella grupper av kustfisk är svaga och exploateringstrycket stort. Främst blir det fråga om lektidsfredningar men i vissa fall kan fredning året runt motiveras. Fredningen måste omfatta såväl yrkesfiske som fritidsfiske.

Länsstyrelserna för län med kust mot Västerhavet och Östersjön behöver bistå Havs- och vattenmyndigheten med underlag som pekar ut lämpliga tider och arter för fredning.

Genomförande påbörjades 2016 eller då länsstyrelserna levererade underlag. Vid genomförandet av alla enskilda åtgärder har samråd med intressenter och remissutskick med särskilda konsekvensanalyser gjorts.

Åtgärden fortsätter genomföras i det uppdaterade åtgärdsprogrammet 2022-2027.

Lagstiftning/regelverk

Fredningstider i kustområdena inrättas av Havs- och vattenmyndigheten i enlighet med fiskerilagstiftningen (Fiskelagen (1993:787), Förordningen (1994:1716) om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen och införs i Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:36) om fiske i Skagerrak, Kattegatt och Östersjön).

Efterlevnaden av fiskeföreskrifter följs upp med olika typer av kontroll och tillsyn av Havs- och vattenmyndigheten, Kustbevakningen, sjöpolisen och genom länsstyrelsernas fisketillsyn.

Bakgrund

Åtgärden vidtas för att minska den biologiska störning som fiske utgör. Minskad fiskeridödlighet leder till större populationer av nyckelarter, ett ökat inslag av stora individer och en minskad dominans av små och unga individer. Fiskbestånd och fisksamhällen med mer naturlig storleksstruktur och artsammansättning påverkar havsmiljön positivt genom att bestånden blir långsiktigt motståndskraftiga mot störningar och att en naturlig reglering i födoväven från rovfisk upprätthålls, till exempel begränsning av övergödningssymptom genom så kallade trofiska kaskader.

Runt den svenska kusten finns redan idag fredningstider i vissa begränsade områden. De flesta av dessa är inrättade i mynningsområden för att skydda lax och öring vid lekvandring. På senare år har också säsongsfredade områden inrättats för att skydda till exempel gädda, gös och sik under leken. Ytterligare fredningstider bör införas under speciellt känsliga perioder för dessa och andra arter. Åtgärden bygger vidare på redan befintliga åtgärder med att inrätta säsongsfredningar som skydd för fisk kustområden med högt exploateringstryck och svaga bestånd av nyckelarter av kustfisk.

Läs mer under Ytterligare information.

Geografisk omfattning

Fredningstider inrättas i områden med högt exploateringstryck och svaga bestånd av framför allt rovfisk. Omfattar de svenska kusterna av både Nordsjön och Östersjön.

Koordinering EU-direktiv

Koordinering med andra fiskeregleringar i enlighet med EU:s gemensamma fiskeripolitik kommer att ske, men åtgärden som sådan innebär en nationell fiskereglering utan direkta implikationer för den gemensamma fiskeripolitiken.

Regional koordinering

Arbetet bör koordineras med arbetet inom Ospar och Helcom.

Bieffekter

Positiva effekter:

  • Minskad störning på fåglar på grund av minskad båttrafik.
  • Minskad fysisk störning på grund av minskad båttrafik.
  • Minskade skador på habitat om till exempel trålning upphör.
  • Minskade bifångster.
  • Stabilare fiske under den tid som fiske är tillåtet.

Negativa bieffekter:

  • Begränsar möjligheterna till fiske vilket kan påverka både ekonomi och välbefinnande hos såväl yrkes- som fritidsfiskare.

Samhällsekonomiska konsekvenser

Kostnads-nyttoanalys och kostnadseffektivitet har analyserats, se kapitlet Samhällsekonomiska konsekvenser av åtgärdsprogrammet i Havs- och vattenmyndighetens rapport 2015:30, God havsmiljö 2020. Marin strategi för Nordsjön och Östersjön Del 4: Åtgärdsprogram för havsmiljön.

Vid genomförandet av alla enskilda åtgärder kommer samråd med intressenter och remissutskick med särskilda konsekvensanalyser att genomföras.

Uppföljning

Åtgärden bör dels följas upp genom att notera antal, placering och storlek på de fredningsområden som införs, dels genom biologisk uppföljning av utvecklingen hos fisksamhällena och ekosystemen i fredningsområdena och i angränsande områden.