FINFO 2007:2 Effekter av fredningsområden på fisk och kräftdjur i svenska vatten

Fiskeriverket har på uppdrag av regeringen analyserat vilken inverkan befintliga akvatiska fredningsområden i svenska vatten har haft på bestånd av fisk och kräftdjur. På basen av dessa utvärderingar identifieras kunskapsluckor och dras riktlinjer upp för fortsatta studier av fredningsområden som fiskevårdande åtgärd.

Författare

Ulf Bergström, Lars Ask, Erik Degerman, Henrik Svedäng Anders Svenson och Mats Ulmestrand

Sammanfattning

Fiskeriverket har på uppdrag av regeringen analyserat vilken inverkan befintliga akvatiska fredningsområden i svenska vatten har haft på bestånd av fisk och kräftdjur. På basen av dessa utvärderingar identifieras kunskapsluckor och dras riktlinjer upp för fortsatta studier av fredningsområden som fiskevårdande åtgärd.

Flera olika typer av fredningsområden har använts inom den svenska fiskeriförvaltningen, och i denna rapport har en indelning i fiskefria områden, områden med redskapsbegräningar året om samt lekfredningsområden tillämpats. Antalsmässigt utgör lekfredningsområden den vanligaste fredningsformen, och dessa har under lång tid använts som fiskevårdande åtgärd.

Den sett till area mest utbredda formen av fredningsområden utgörs idag av områden med olika typer av redskapsbegränsningar som gäller året om, och dessa förekommer både i sjöar, vattendrag och hav. De största av dessa områden finns i kustzonen, där det råder förbud mot trål- och vadfiske. De senaste åren har fokus riktats mot helt fiskefria områden som en ny förvaltningsåtgärd. Det finns ett fåtal mindre områden i svenska vatten som är fiskefria, men dessa har inte inrättats med fiskeriförvaltning som främsta syfte.

Effekter av fredningsområden på fisk- och kräftdjursbestånd

Fiskefria områden och områden med redskapsbegränsningar året om verkar på liknande sätt på bestånd av fisk och kräftdjur, eftersom effekterna bygger på att överlevnaden inom området ökar till följd av ett minskat fisketryck. Analyserna visar att dessa fredningsformer ger positiva effekter på bestånden inom områdena, framför allt genom en ökad förekomst av storvuxna individer och i vissa fall även genom en ökning av den totala beståndstätheten.

Stationära kustbestånd verkar förekomma även hos torsk, kolja och rödspotta, det vill säga arter som traditionellt ansetts vara mycket rörliga och därför inte skulle gynnas av fredningsområden. Inga svenska studier har gjorts av hur dessa fredningar påverkar bestånd eller fiske i kringliggande områden. Dock har man visat att reproduktionspotentialen i fredningsområdena ökar, vilket även kan ge effekter utanför områdena. Fredningsområden är också viktiga som genbanker, där gener för snabb tillväxt samt lokala, genetiskt distinkta, bestånd kan bevaras.

Lekfredningsområden har länge använts som en fiskevårdande åtgärd. Framför allt finns ett stort antal tidsbegränsade fredningar kring å- och älvmynningar, vilka inrättats för att skydda uppvandrande lax och öring. För ett antal av dessa har man kunnat konstatera att man fått en högre ungfiskproduktion efter att mynningsområdena fredats. Däremot ger inte dessa områden några effekter på andra kustarter som också nyttjar området som lekområde, men under andra tider på året

Om man sammanfattar erfarenheterna av skilda typer av fredningsområden kan följande huvudpunkter konstateras:

Internationellt

• En sammanfattande analys av utvärderingarna av 89 fiskefria områden världen över visade att man i medeltal får dubbelt så stor täthet, tre gånger högre biomassa, en tredjedel större individer och en fjärdedel högre diversitet av fisk och ryggradslösa djur i reservaten jämfört med tiden före fredning eller jämfört med kontrollområden.

• På Georges Bank och Newfoundlandsbanken i Nordvästatlanten har stora områden fredats efter kraschen av bottenfiskbestånden i början av 1990- talet. Efter fem års fredning kunde man på Georges Bank notera att man hade fått en ökning av ett flertal arter, bland annat kolja och plattfisk, medan torskbestånden inte återhämtats varken här eller på Newfoundlandsbanken.

• I områden med trålförbud har man funnit positiva effekter på bottenhabitatet. Genom att man i otrålade områden bevarar habitatheterogeniteten kan man i otrålade områden se positiva effekter för överlevnaden av ungfisk. Införande av fredningsområden kan dock även leda till att fisket förflyttas till nya områden och att man därmed bara flyttar problemen.

• Ett flertal studier har kunnat visa på ökade fångster i närheten av fiskefria områden, som en följd av att man har en export av larver och vuxen fisk. Det är emellertid inte klarlagt i vilken utsträckning en sådan effekt kompenserar bortfallet av fiske i det fiskefria området. 

Nationellt

Helt fredade områden

  • Helt fredade områden kan ha klart positiva effekter på bestånd av fiskade arter inom områdena. Alla studerade områden uppvisar både tätare bestånd och mer storvuxna individer.
  •  Man kan även se effekter på individtillväxten för vissa arter, något som bör beaktas vid beräkningar av hur fiskefria områden påverkar bestånden som helhet.
  •  Både hos fisk och kräftdjur producerar större honor i allmänhet mer rom och dessutom större romkorn.

Områden med redskapsbegränsningar hela året

  • Med redskapsbegränsningar året om får man ofta liknande effekter som med fiskefria områden, d v s framförallt en ökad förekomst av stora individer av fiskade arter och därmed en ökad reproduktionspotential. Öresund utgör ett mycket talande exempel när det gäller vad som kan åstadkommas genom redskapsbegränsningar i större områden.
  • Arter som torsk, kolja och vitling uppvisar lokala kustbestånd, som genom att de är stationära reagerar positivt på fredning av mindre områden.

Fredning under lekperioden

  • Det finns över 200 lekfredningsområden för uppvandrande lax och öring kring å- och älvmynningar. För de områden där det finns data har man kunnat konstatera en klart positiv effekt på produktionen av lax- och öringungar.
  • I fall där fredningen inte minskar totala fiskeridödligheten utan enbart medför att man fiskar på andra platser eller tider på året är effekten av lekfredningsområden starkt begränsade eller obefintliga. De tidigare torskfredningsområdena i Östersjön är exempel på detta.

Behov av kunskapsutbyggnad

Betydelsen av fredningsområden som förvaltningsinstrument kommer sannolikt att öka i framtiden, i och med en omställning till en ekosysteminriktad förvaltning. För ett effektivt arbete med fredningsområden framöver behöver vi mera kunskap om vilka områden som är skyddsvärda samt om de ekologiska effekterna av olika typer av fredningsområden, både på bestånds- och ekosystemnivå. Likaså behöver vi lära oss mer om de sociala och ekonomiska konsekvenserna av fredningsområden, eftersom det ofta är dessa överväganden som står mot de ekologiska intressena.